<p>Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.</p><p>För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk</p><p>kunskapssyn.</p><p>Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,</p><p>finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping.</p><p>Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori.</p><p>Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.</p>

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser. För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk kunskapssyn. Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring, finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping. Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori. Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.

Efter det senaste decenniets våg av ökade regulatoriska krav på banker har kreditfonder vuxit fram som ett alternativ till bank- och kapitalmarknadsfinansiering för fastighetsbolag. Fenomenet är förhållandevis nytt i Sverige, med bara en kreditfond som har ett uttalat fokus på seniora säkerställda fastighetskrediter. Med ett sekventiellt blandat tillvägagångssätt tar denna studie sikte på att öka förståelsen för utbudet och efterfrågan av fastighetsfinansiering som tillhandahålls av kreditfonder. Den kvantitativa studien utgörs av en enkätundersökning med svar från 40 svenska fastighetsbolag om deras uppfattning om kreditfonder i jämförelse med banker och kapitalmarknaden. Den kvalitativa studien består av semistrukturerade intervjuer med: (1) fastighetsbolag av olika storlek utvalda från enkätundersökningen, (2) en av Sveriges största investerare i en fastighetskreditfond för att öka förståelsen för utbudet av kreditfonder, och (3) Finansinspektionen i syfte att fånga deras syn på kreditfonder som finansieringsalternativ, och dess påverkan på finansiell stabilitet. Studien tar avstamp i ekonomisk teori, däribland pecking order, stordriftsfördelar och inträdesbarriärer. Studien visar att svenska fastighetsbolag anser att kreditfondsfinansiering ofta är dyrare än likvärdig finansiering hos banker. Fastighetsbolagen är dock överens om att kreditfonder kan erbjuda längre löptider än både banker och kapitalmarknad. Längre löptider visar sig dock inte vara en drivande faktor för ökad efterfrågan på kreditfondsfinansiering. De löptider som erbjuds av banker och kapitalmarknaden är för de flesta fastighetsbolag tillräckliga. Investerare tycker att avkastningen som kreditfonder genererar gör dem till ett attraktivt finansieringsalternativ, men pekar på ovisshet kring i vilket fack kreditfonder passar in i en investerares investeringsportfölj. Detta pekas ut som en anledning till att investerarbasen inte är bredare. Finansinspektionen ser positivt på kreditfonder som alternativ finansiär till banker och kapitalmarknaden. Risken sprids över fler aktörer, vilket är positivt från ett stabilitetsperspektiv. Sammanfattningsvis indikerar studien att den svenska bank- och kapitalmarknaden har konkurrenskraftiga villkor och att kreditfonder bör justera sina prisnivåer, finansieringsvillkor och rapporteringskrav för att efterfrågan på deras produkt ska bli starkare. I annat fall kommer kreditfonder förbli en finansieringsform som fastighetsbolag använder i brist på andra alternativ. / Credit funds (also referred to as private debt funds) for commercial real estate financing have become increasingly popular as an alternative to banks and the capital markets. Following a wave of increased regulation increasing banks’ capital requirements, credit funds are set up to compete with banks for commercial real estate lending. The phenomenon is still rather small in Sweden, with only one large credit fund targeting senior secured commercial real estate financing. With a sequential mixed method approach, this study aims to increase the understanding of the demand and supply of commercial real estate debt provided by credit funds. The quantitative part involves surveying 40 Swedish commercial real estate companies about their perception of credit funds compared to banks and the capital markets. The qualitative part consists of semi-structured interviews with: (1) commercial real estate companies of different size selected from the survey sample, (2) one of Sweden’s largest credit fund investors, to increase the understanding on the supply of credit funds, and (3) The Swedish Financial Supervisory Authority (SFSA) (sv. Finansinspektionen) to capture their view on credit funds as an asset class, and its implications on financial stability. The study discusses economic theory, e.g., pecking order, economies of scale and entry barriers. The study shows that the Swedish commercial real estate companies find credit fund financing more expensive than bank financing in most cases. They all agree that credit funds offer longer maturities than both banks and the capital markets. However, it turns out that longer maturities are not necessarily a driver of the demand for credit fund financing. Maturities offered by banks and capital markets are regarded as sufficient by most commercial real estate companies. Investors find the returns and volumes provided by real estate credit funds attractive, but points at uncertainties regarding where credit funds fit in an institutional investors’ portfolio. This might be the reason the investor base is not larger. SFSA looks favourably at credit funds entering the market for real estate financing. It spreads the risk over more actors, which is positive from a financial stability standpoint. All in all, the study indicates that the Swedish banking system and the Swedish capital markets offer competitive financing terms, and that credit funds will have to adjust their prices, financing terms, and reporting requirements for the demand for credit fund financing to increase. Otherwise, they will remain a form of financing real estate companies use in absence of other alternatives.

Ju fler skakiga rapporter som levereras angående den svenska marknaden, desto fler blickar riktasmot öst. Den finska fastighetsmarknaden är idag hetare än någonsin och många svenska aktörerväljer att resa över Östersjön för att ta del av tillväxten. Den här uppsatsen syftar dock till attundersöka de mindre fastighetsutvecklarna som sedan tidigare befinner sig på finsk mark. Fokuskommer att ligga på hur små och medelstora privata utvecklare finansierar sina projekt och vilkeninställning de har till de eventuella alternativa finansieringsalternativ som finns tillgängliga idagsläget.Information har hämtats från fem stycken intervjuer, varav fyra har genomförts med representanterfrån olika små och medelstora bolag vars huvudverksamhet är fastighetsutveckling. Den femteintervjun genomfördes med en marknadsanalytiker för att få en helhetsbild av marknaden.Undersökningen har givit ett varierat resultat där den gemensamma nämnaren för samtliga bolag ärbankfinansiering. Bankens generositet som finansiär gentemot de olika bolagen varierar och detfinansiella gap som uppstår tvingar bolagen att hitta egna kreativa lösningar när det egna kapitaletinte räcker till för att täcka gapet. De egna modellerna innefattar ofta externa investerare med dyravillkor. Utöver de finansieringslösningar som nu nyttjas finns det i dagsläget inga tillgängligaattraktiva alternativ. Inställningen till nya lösningar är dock mycket positiv och majoriteten tror attbankens roll kommer att minska i framtiden. / As the Swedish real estate market is getting shakier, investors tend to look east to find betteralternatives. Many investors travel across the Baltic sea to get into the blooming Finnish real estatemarket. The purpose of this thesis is to investigate how the local Finnish small and medium sized realestate developers raise funds for development projects and their perception of alternatives totraditional sources of funds.The information has been gathered from five interviews, four of them with representatives fromsmall to medium-sized companies with real estate development as their core business and the fifthinterview with a market analyst to get a comprehensive picture of the Finnish real estate market. Theresults are varied but one common denominator for the companies which participated in theinterview is that they receive most of their funding from the bank sector. The size of funding thecompanies receive from banks differs and is not always sufficient to cover the funding requirementsfor a project. The companies are expected to use equity to cover the financial gap but in somesituations this is not possible. This fosters companies to invent creative solutions to cover thefinancial gap that often involve external investors and expensive terms. There are sparse alternativesapart from the methods used today and this is probably why the common perception amongst thecompanies is to welcome new forms of funding as they all expect that the banks will play a smallerrole when raising funds in the future.

Finanskrisen 2007-2008 blev startskottet för nya bankregleringar och åtstramningar.Regelverket Basel III introducerades med syfte att hantera risker bättre genom att införahårdare kapital- och likviditetskrav som i sin tur skulle motverka eventuella nya systematiskarisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III:s påverkan på diversifieringen avfastighetsfinansiering på den svenska marknaden och utreda de drivkrafter och effekter avdessa förändringar. Studien ämnar att ge ett brett perspektiv genom att undersöka påverkan påett flertal sektorer i den empiriska undersökningen. Efter genomförandet av studien så kan det konstateras att bankerna har fått ökade kostnadersom sedermera har förskjutits till kunderna. Vidare har belåningsgraderna i fastighetssektornminskat till följd av implementeringen Basel III. Det nya regulatoriska landskapet har banat väg för diversifiering. Dock, så kan de primäradrivkrafterna tillskrivas makro-sentiment, jakt på avkastning, market timing och aktörer somhar vuxit ifrån sitt beroende av bankkapital. / The financial crisis of 2007-2008 was the start of new banking regulations and austeritymeasures. Basel III was introduced with the intent of managing risks better by introducingstricter capital and liquidity requirements. The new requirements would in return counteractany new systematic risks. The purpose of this study is to investigate Basel III’s impact oncredit diversification on the Swedish market and navigate what the driving forces are and theeffects of regulatory change. The aim is to provide a broad perspective by presenting valuableinformation relevant to the subject and examining the impact of these changes on differentsectors. The results of the study shows that new regulations have entailed a major regulatory changewith subsequent implications on the market. Findings also show that banks have experiencedan increase of costs which have since been shifted to customers. Furthermore, loan-to-valueratios within the real estate sector have decreased as a result of the implementation of BaselIII. The new regulatory framework has paved the way for diversification. However, thedevelopment has been propelled by macro sentiment, reaching for yield-behavior, markettiming and firms outgrowing their dependency on bank capital.