<p>Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P<0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P<0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P<0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P<0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P<0,001), (r=-0,228)(P<0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P<0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.</p>

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P&lt;0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P&lt;0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P&lt;0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P&lt;0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P&lt;0,001), (r=-0,228)(P&lt;0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P&lt;0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om akut koffeinintag har en påverkan på anaerob kapacitet med en halvcirkelspark (Dollyo Chagi) och anaerob effekt i en Squat Jump i smithmaskin.  Metod Totalt deltog 26 försökspersoner. 16 av personerna (8 män och 8 kvinnor) rekryterades från idrotten Taekwon-Do som utförde ett sparktest; Multiple Frequency Speed of Kick Test för att mäta anaerob kapacitet och beräkna ett trötthetsindex; Kick Decrement Index (KDI %). Teknikvalet i testet var en halvcirkelspark (Dollyo Chagi). Kravet på deltagarna för det som kallas för test 1, var att de tränat Taekwon-Do i minst fyra år. 10 av personerna rekryterades från övriga idrotter (8 män och 2 kvinnor) med vana för styrketräning för att mäta anaerob effektutveckling genom att de utförde en squat jump i smithmaskin med en yttre belastning motsvarande sin egen kroppsvikt. Detta test kallas för test 2. Både test 1 och test 2 hade två tillfällen som vi kallar för tillfälle 1 och tillfälle 2. Under tillfälle 2 tilldelades en experimentgrupp koffein 3mg/kg kroppsvikt, 30 minuter innan påbörjad test. Rekryteringen av deltagarna genomfördes genom e-mailutskick till personliga kontakter och föreningar i Stockholmsområdet.  Resultat Resultaten visar en signifikant förbättring av både anaerob kapacitet och anaerob effekt efter akut intag av koffein. Anaerob kapacitet förbättrades med en förbättring av KDI % från 6,8 % till 3,8% (ca 44 %). Anerob effekt förbättrades där effektutvecklingen ökade från 553w till 877w (ca 37 %).  Slutsats Denna studie visar att akut intag av koffein har en påverkan på anaerob prestation i form av alaktacida och laktacida prestationer där en ökning sker både i kapacitet och effekt. Denna information är värdefullt för utövare som vill prestera på topp och strävar efter medaljplatser. Men den visar också att timing för intaget måste stämma för maximal effekt av ämnet.