Syftet med studien är att undersöka och analysera fenomenet vintagemode. Genom att intervjua några aktörer inom andrahandsmarknaden vill jag studera denna konsumtionskultur och dess utveckling. Vidare vill jag undersöka de olika begreppen inom andrahandsmarknaden, om man hittar några distinkta skillnader mellan begreppen då det förekommer olika definitioner av orden. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning med en låg grad av standardisering och låg grad av strukturering. Till denna intervjustudie valdes sex informanter ut som arbetar inom andrahandsmarknaden. Dessa valdes ut då de besitter den kunskap och erfarenhet som rör mitt problemområde. Det diskuterades bland annat kring deras egen kvalitetsbedömning av vintageplaggen och vilka de utmärkande egenskaperna är hos begreppen secondhand och vintage. Det framgick i analysen hur historien bakom ett plagg var något som kunderna intresserade sig för. Genom att återberätta vem som har burit plagget och till vilket tillfälle kunde det ge kunderna en nostalgisk känsla. Om andrahandsbutikerna var kommersiella eller drevs av välgörenhetsorganisationer var en till viss del betydelsefull aspekt huruvida de benämndes som en secondhand eller vintagebutik. En fråga om unicitet kom på tal där vintage kom att bli ett verktyg som bidrog till att forma konsumenternas identitet. Om vintagemodet är här för att stanna återstår att se, men om man ser till enligt informanternas sägelse tillsammans med de teoretiska utgångspunkternas verkar de enade om att denna konsumtionskulturs framtid ser lovande ut.

Uppsatsen behandlar begagnade livförsäkringar och de implikationer som dessa kan komma att innebära för den svenska livförsäkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen är att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsäkringar i Sverige och utifrån detta resultat utvärdera vad reglerare av marknaden måste betänka. I uppsatsen avses med livförsäkringar enbart livförsäkringar med dödsfallsbelopp. Vi visar på hur livförsäkringar traditionellt är uppbyggda och hur livförsäkringspremiernas storlek bestäms. En bakgrund ges till den svenska försäkringsmarknaden och dess grundläggande principer samt den förändring som branschen genomgår och hur denna kan tänkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsäkringar uppstår för både försäkrade och investerare. En jämförelse görs med den amerikanska livförsäkringsmarknaden för att få en uppfattning om riktningen som marknadskrafter kan tänkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsäkringar är där väl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsäkringsbranschen är omfattande. Uppsatsen finner att andrahandsmarknaden gör att livförsäkringar som redan tecknats blir en ren finansiell tillgång och att klassiska marknadsinslag som värdepapperisering är en tänkbar utveckling. Situationen i USA visar också att tillåtande av en andrahandsmarknad riskerar att leda till att livförsäkringar tecknas även för individer som inte utnyttjar dessa ur trygghetssynpunkt. Studien utnyttjar amerikansk forskning på området som underlag för vidare diskussion för andrahandsmarknadens konsekvenser. Hälsoförändringars påverkan på det förväntade värdet av ett livförsäkringskontrakt analyseras och de situationer där en försäljning av livförsäkringskontrakt är lönsam för den försäkrade och investerare diskuteras. Uppsatsen tar upp anledningar till att information kan fördelas asymmetriskt mellan aktörer och analyserar vilka konsekvenser detta kan få. Vi finner att bättre kännedom om individens hälsotillstånd leder till större vinster genom andrahandsmarknaden men att aktörer av olika anledningar kan vara förhindrade att utnyttja denna information. Uppsatsen analyserar hur olika aktörer påverkas av andrahandsmarknaden för livförsäkringar. Vi finner att vinnarna är investerare, mellanhänder och de individer som förlorat anledningen att behålla sina livförsäkringskontrakt. Livförsäkringsföretagen förlorar alltid på marknaden. Huruvida försäkringstagarkollektivet som helhet vinner eller förlorar genom andrahandsmarknaden beror på de antaganden som ligger till grund för livförsäkringspremiernas storlek. Marknadens storlek och dess betydelse för transaktionskostnader diskuteras, liksom olika moraliska aspekter av handel med begagnade livförsäkringar. Uppsatsen diskuterar också de samhällsrisker som är förenade med att aktörer kan vinna på individers död. Uppsatsen finner att begagnade livförsäkringar i vissa fall är önskvärt för samhället men att marknaden måste regleras hårt för att förhindra orättvisor och svaga positioner för de försäkrade. Höga kostnader kan uppstå både för reglering och för inhämtande av information för marknadens aktörer. Slutligen lyfter uppsatsen fram ett antal aspekter som reglerare av andrahandsmarknaden för livförsäkringar måste betänka.

<p>Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren.</p>

Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren.

Det har genom åren bedrivits en mängd forskning kring prissättning på marknaden där företag är den säljande parten. Den idag växande andrahandsmarknaden, där konsumenter innehar rollen som säljare, har helt exkluderats från forskning kring prissättning. Forskningens begränsning har gett upphov till studiens syfte som varit att undersöka huruvida den kostnadsbaserade, den konkurrensbaserade och den kundbaserade prissättningsstrategin, avsedda för B2C-marknaden, kan appliceras på den växande C2C-marknaden. För att utreda detta har en intervjustudie genomförts med säljare av vinylskivor på webbaserade och fysiska andrahandsmarknader. Av intervjuerna har olika grupper av säljare, med olika mål och tillvägagångsätt vid prissättning och försäljning, identifierats och kategoriserats. Av resultatet har framgått att de prissättningsstrategier som är utformade för B2C-marknaden till stor del kan appliceras på C2C-marknaden. De kan dock tillämpas i varierande grad på de olika kategorierna, den kostnadsbaserade strategin har exempelvis visat sig vara ytterst framträdande inom en kategori, men helt frånvarande inom en annan. Där den inte varit närvarande har en utomstående faktor framträtt i form av ett affektionsvärde.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur smarta kontrakt kan lösa de utmaningar som finns på biljettmarknaden, och utifrån det kommer ett förslag på lösning presenteras på hur en förbättrad biljettmarknad med hjälp av smarta kontrakt kan se ut. För att komma fram till resultatet har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom fotbollsbranschen. Resultatet identifierar ett antal problem och önskningar kring biljetternas andrahandsmarknad. Genom att relatera det till teorin har ett förslag på lösning tagits fram. En digital tjänst som bygger på blockkedjeteknik och använder sig av smarta kontrakt, för att kunna sälja och köpa biljetter på ett säkert sätt på andrahandsmarknaden med fördefinierade prisgränser och provision. Utifrån det har slutsatsen dragits att det kan vara en bra lösning, där kravet på tjänsten är att den ska vara bra utvecklad med god användbarhet, och i slutändan blir tjänsten en trovärdig plattform för köpare och säljare av biljetter på andrahandsmarknaden.

Hållbarhet är idag ett välanvänt begrepp som förekommer inom flera områden. Vad hållbarhet anses vara må uppfattas som självklart, men hur begreppet och diskursen konstrueras, är inte lika självklart. Genom att se till två aktörer, med olika ambitioner, inom andrahandsmarknaden undersöker studien hur reklam bidrar till konstruerandet av uppfattandet av hållbarhet på olika sätt. Tidigare forskning visar att medierna formar och speglar samhället och att uttryck av hållbarhet idag används som täckmantel i form av grön retorik. Den visar även att kapitalism och ekologi har naturliga motsättningar, att vi måste konsumera mindre och lära oss se ”skräp” som resurser, något som andrahandsmarknaden kämpar med att förhålla sig till. Vi undersöker i denna studie Tradera och Myrornas förmedlade budskap av hållbarhet, med bakgrund i aktörernas intressen som vinstdrivet och ideellt. Syftet är att se hur reklam inom andrahandsmarknaden bidrar till konstruerandet av hållbarhetsdiskursen. Detta genom en multimodal kritisk diskursanalys av reklamfilmer från respektive aktör.   Resultatet visar att de olika aktörernas förmedlade budskap bidrar till hållbarhetsdiskursen på både traditionella och kreativa sätt. Traderas reklamfilm visade sig uttrycka underliggande budskap av ekologi som dessvärre hamnar i skuggan av kapitalistiska och materialistiska värderingar. Myrornas reklamfilm utmanar på många olika sätt dessa traditionellt kapitalistiska och materialistiska värderingar. Dessa olika uttryck av hållbarhet utgör till viss del konstruerandet av hållbarhetsdiskursen. Det visar även att särskilda budskap kan verka ideologiskt gynnsamma och att detta är något som aktörer utnyttjar. Vi drar slutsatsen att hållbarhetsdiskursen innefattar svårtolkade budskap som samexisterar och problematiserar vår relation till ett hållbart agerande. / Modern use of the term ‘sustainability’ is broad and varies across multiple industries. The general idea of sustainability is perceived as certain, yet sustainability discourse and the pillars of the term remain fluid. By looking at two stakeholders, with different ambitions, within the second hand market, the study is examining how advertising contributes to the different ways sustainability perceptions are constructed. Previous studies show that media both shapes and reflects our society, highlighting today’s use of the term sustainability is often to “green wash” communication. Studies also shows that capitalism and ecology have natural contradictions. Second hand markets face the challenge of raising awareness to change perceptions for society's to consumer less and begin to see “waste” as a resource. In this study we examine the message of sustainability, mediated by Tradera and Myrorna, in relation to their role as profit-driven, versus not for profit organisations. The purpose of the study is to examine how advertisement within the secondhand market, contributes to the construction of sustainability discourse. This is carried out through a multimodal critical discourse analysis of commercials. The results show that the different stakeholders' messages contribute to the sustainability discourse in both traditional and creative ways. Tradera’s advertisement expressed underlying statements of ecology, shadowed by capitalistic and materialistic values. However, Myrorna’s advertisement in many ways challenges these traditional capitalistic and materialistic values. To some extent these different expressions construct the discourse of sustainability. This further highlights that ideologically specific messages could work, however this is often exploited by businesses. The conclusion drawn from this study displays that the sustainability discourse involves messages difficult to interpret, which infers parallels to the convoluted relationship of society’s aim to advance sustainable development.