Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta. Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar. Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter). Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker. Till största del gavs informationen till barn och föräldrar muntligt och skriftligt. Webbsidan Tonsilloperation.se utnyttjades som informationsmedel hos mindre än 50 % av klinikerna. Vanligast var intravenös anestesiinduktion och inhalationsanestesi som underhåll. Steroider användes för att förebygga illamående. Drygt 40 % av klinikerna hade skriftliga riktlinjer för postoperativ smärtbehandling till inneliggande patienter och till hemmet. Den farmkologiska behandlingen bestod huvudsakligen av paracetamol (70 % doserade enligt FASS) och NSAID. Åttio procent av klinikerna använde Citodon®, få ordinerade klonidin (11 %) och opioider (12 %). Konklusion: Resultaten visar på behov av evidensbaserade riktlinjer av farmakologisk behandling i samband med tonsilloperation. Utökat teamarbete gällande perioperativt omhändertagande i samband med tonsilloperation skulle höja vårdkvalitén.

Cytostatikabehandlingars emetiska biverkningar har en stor negativ inverkan på patientens livskvalitet. För behandling av cytostatikainducerat illamående och kräkningar så ges flera olika läkemedel, däribland 5-HT3-receptorblockare och NK1-receptorblockare. Syftet: finns det en skillnad i effekt, och i så fall vilken, mellan kombinationsbehandlingen NEPA (netupitant (NETU) och palonosetron (PALO)) och behandlingen APR (aprepitant) + 5-HT3-receptorblockare? Hur stor andel lindras av att få en NK1-receptorblockare (APR, NETU) utöver en 5-HT3-receptorblockare vid cytostatikabehandling? Litteraturstudie valdes som metod och 5 studier ingick med nästan 3000 deltagare. Resultaten av studierna visade på ett numeriskt övertag för NEPA över APR samt en signifikant skillnad i effekt vid tillägg av NK1-receptorblockare till behandling med 5-HT3-receptorblockare. Diskussionen ställde syftet mot resultatet genom att göra jämförande sammanfattningar av samtliga studier och diskutera och förklara fynden. Slutsatsen som drogs utifrån arbetet var att NEPA och APR behandlingen saknar signifikant skillnad, för patienten kan NEPA vara en enklare behandling att följa. Andelen som lindras av att få mot att inte få en NK1-receptorblockare var mellan 8% och 15%. / The emetic side effects that comes with chemotherapy have a big negative impact on the patient’s quality of life and is because of that important to treat to improve compliance with the chemotherapy treatment. Important antiemetic treatments include 5-hydroxitryptamin-3 (5-HT3) receptor antagonists and neurokinin-1 (NK1) receptor antagonists, they each block receptors that are involved in the emetic response that is triggered by chemotherapy treatment. The purpose of this thesis was to see if there was a difference in effect between NEPA, a fixed combination of netupitant and palonosetron, and APR combined with a 5-HT3 receptor antagonist, and if so, what the difference was. The second purpose was to find out the percent of patients that was helped by being given a NK1 receptor antagonist on top of a 5-HT3 receptor antagonist treatment. This literature study included five clinical trial studies found on the database PubMed. The results showed a numeric advantage for NEPA over APR as well as a significant difference in effect when NK1 receptor antagonists were added to 5-HT3 receptor antagonist treatment. The discussion put the purpose against the result by making comparative summaries of the studies while discussing and explaining the findings. The conclusion was that no significant difference existed between NEPA and APR-treatment, but for the patient NEPA might be an easier treatment to follow since NEPA is a single dose treatment taken on day one while APR is a treatment that is taken over three days. The usage of NK1 receptor antagonists on top of 5-HT3 receptor antagonist treatment significantly improved the relieving effects with 11%-13,1% in the overall phase for the patients.

Background: The incidence of postoperative nausea and vomiting (PONV) can be reduced by dexamethasone. Single dose administration may cause elevated blood glucose levels in obese adults. No data are available for children. Objective: The aim was to evaluate perioperative blood glucose changes related to body weight in children who received dexamethasone. Methods: This prospective observational study included 62 children. All patients received total intravenous anesthesia and a single dose of dexamethasone (0.15mg/kg, maximum 8mg). Blood glucose levels were measured up to 6 hours. Standard deviation scores (SDS) were calculated using age- and gender-specific BMI percentiles, p<0.05. Results: 62 children (11.5±2.9years, median SDS 0.43, 29% overweight/obese) were included. Blood glucose level increased from 5.52±0.52 to 6.74±0.84mmol/l 6h after dexamethasone without correlation to the BMI-SDS. Conclusions: This study shows an increase of perioperative blood glucose (normoglycemic ranges) after single dose of dexamethasone but no BMI-dependent effect in children. Therefore, low-dose dexamethasone may be used in obese children for PONV prophylaxis.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden. / Robotic assisted prostatectomy requires special circumstances for the patient regarding their positioning. They lay with the head tilted down 45 degrees in a position called Trendelenburg and their bowel is insufflated with carbon dioxide which both can cause nausea and vomiting. The aim of this study was to investigate the frequency of postoperative nausea and vomiting 24 hours after a robotic assisted prostatectomy. The patients valued their own nausea according to the MANE-scale which is a 7-pointed scale. The method used was a quantitative non- experimental pilot study. 20 patients participated in the study. The result showed that more than a third of the patients were nauseas or vomited within 24 hours after surgery. Of all 20 participants only one had received antiemetics in preventing purpose. The conclusion was that this study should be proceeded and a larger number of patients should be evaluated too see if there is a need to adjust the antiemethic prophylaxis for this patientgroup in the future.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet visade att akupressur på en speciell triggerpunkt, P6, har en förebyggande effekt mot PONV. Ondansetron och akupressur är lika effektivt mot PONV, medan Droperidol verkar ha bättre effekt än akupressur. Slutsatsen var att akupressur har en plats som profylaktisk antiemetika för att förebygga PONV. / Postoperative nausea and vomiting (PONV) has since the beginning of anesthesia caused the patient great suffering. It can prolong the post-operative stay and is one of the most common reasons for unplanned admittance of patients in connection to day surgery. The aim of this work was to study the preventive effect of acupressure as the lone intervention or in combination with certain pharmacological antiemetic therapies for post-operative nausea and vomiting in adult patients who have undergone general surgery. A systematic literature review was conducted and ten articles were included and each study subjected to a quality assessment. A PubMed, EBSCO HOST and Cochrane Library Database were conducted and a manual search of the literature references completed the search.The results showed that acupressure at the P6 meridian point has a preventive effect against PONV and that Ondansetron and acupressure are similarly effective against PONV, while Droperidal seems to have a better effect than acupressure. The conclusion was that acupressure can be used prophylactic to prevent PONV.

Background: The incidence of postoperative nausea and vomiting (PONV) can be reduced by dexamethasone. Single dose administration may cause elevated blood glucose levels in obese adults. No data are available for children. Objective: The aim was to evaluate perioperative blood glucose changes related to body weight in children who received dexamethasone. Methods: This prospective observational study included 62 children. All patients received total intravenous anesthesia and a single dose of dexamethasone (0.15mg/kg, maximum 8mg). Blood glucose levels were measured up to 6 hours. Standard deviation scores (SDS) were calculated using age- and gender-specific BMI percentiles, p<0.05. Results: 62 children (11.5±2.9years, median SDS 0.43, 29% overweight/obese) were included. Blood glucose level increased from 5.52±0.52 to 6.74±0.84mmol/l 6h after dexamethasone without correlation to the BMI-SDS. Conclusions: This study shows an increase of perioperative blood glucose (normoglycemic ranges) after single dose of dexamethasone but no BMI-dependent effect in children. Therefore, low-dose dexamethasone may be used in obese children for PONV prophylaxis.

Charles University Faculty of Pharmacy in Hradec Králové Department of Pharmacology and Toxicology Student: Eliška Holinská Supervisor: Prof. MUDr. Radomír Hrdina, CSc. Title of diploma thesis: Pharmacoteraphy of headache in adults Headache is one of the most common health problem that encounters almost everyone during the life. Depending on the cause, headaches can be divided on the primary headaches, which are the subject of the diploma thesis, and secondary headaches, which are caused by other diseases. The primary headaches are migraine, tension-type headache, cluster headache and primary chronic daily headache. Headache is not a life-threating condition but it can significantly reduce the quality of life, particularly the chronic forms of headache. The determination of the right diagnosis is essential for the choice of appropriate therapy. For primary headache are typical negative test results, there are no structural lesions or signs of organic brain damage. Diagnostics is comlicated and it is primarily based on a carefully processed medical history. In the therapy of primary headache are used both pharmacological and non-pharmacological methods, optimaly in combination. Pharmacological treatment consists of preventive and acute therapy. The preventive treatment is given to reduce the...