Denna studie undersöker hur arbetslagsledarrollen är utformad genom intervjuer och uppdragsbeskrivningar på de kommunala gymnasieskolorna i en svensk storstadskommun. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och kritisk teori genom Foucault, i form av maktanalys. Maktanalysen bidrar till att belysa samtida praktiker och tekniker ur ett historiskt perspektiv utifrån frågeställningar som på olika sätt berör maktens bas och logiker. Arbetslagsledarens roll framstår i uppdragsbeskrivningar som mångfacetterad, omfattande och splittrad med diverse administrativa uppgifter samt ansvar för utvecklingsprocesser och utvärdering. Formuleringar om att utveckling ska initieras av arbetslagsledaren och beslut från skolledning också implementeras förekommer, vilka kan härledas till olika teoribildningar. Arbetslagsledare själva beskriver ett komplext uppdrag där en stor del av tiden läggs på uppgifter som är mindre framträdande eller inte alls framgår i uppdragsbeskrivningarna. En betoning ligger på att agera budbärare, eftersöka information och sköta administrativa åtaganden. Sammanfattningsvis tycks en helhet saknas i uppdragen och praktiken skilja sig från utformningen i uppdragsbeskrivningarna. Arbetslagsledaren framstår som en länk mellan skolledning, elevhälsa och lärare där de bidrar till kontinuitet och stabilitet i en skola där omsättning på rektorer tycks mer frekvent. En ny komplex organisation med flera olika delegerade ledningsuppdrag och funktioner ställer höga krav på samordning. Framtida studier kan med fördel belysa hur samverkan och samarbete mellan distribuerade ledningsfunktioner kan fungera i en komplex organisation, där förutsättningar ständigt förändras. / This study explores the formation of the teacher team leaders´ role, using interviews and job descriptions at comprehensive upper secondary schools in a Swedish metropolitan municipality. The theoretical framework includes a social constructionist and critical perspective, through Foucault, based on analysis of power. Analysis of power illuminates contemporary practices and techniques through a historical lens, using questions that are related to the basis and logics of power. The job descriptions proclaim a diverse, extensive and somewhat scattered mission consisting of administrative duties as well as managing development and evaluation of processes. According to the job description, the teacher team leader is responsible for initiating learning processes as well as implementing decisions by principals, each advocating a different theory. Teacher team leaders describe a complex mission where a substantial amount of time is spent on tasks less prevalent or unmentioned in the job description. Acting as a messenger, yet a constant search for information and administrative duties are tasks that teacher team leaders emphasize. In conclusion, it appears as if a comprehensive view of the mission at hand is deficient and that actual practice appears relatively different from the job description. The teacher team leaders operate as a link between school leaders, the Student Health Team and teachers where they contribute to continuity and stability in a school where school leaders more frequently are exchanged. A new and complex organization involving several distributed leadership roles requires thorough work in terms of co-ordination. Future studies may address how interplay and collaboration can work in a complex organization, where preconditions are continuously altered.

Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.