<p>Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a. vilka konsekvenser närpolisreformen och samarbetet mellan närpolisområdena har fått.</p>

<p>Arbetet som polis innebär i många fall att man måste arbeta under natten. Det är då lätt att dygnsrytmen blir rubbad. Syftet med denna rapport är att ge de personer som arbetar eller kommer att arbeta under natten information som kan vara till hjälp för att få kroppen att fungera på ett bra sätt under lång tid. Viktig information som hur man lättare kan somna och sova, vad som händer under sömnen och tips på hur det är bästa att fördela passen vid nattarbete tas upp i rapporten. Informationen är hämtad från litteratur samt intervjuer med poliser. De viktigaste slutsatserna som framkommit under arbetets gång är betydelsen av att ha kunskap inom ämnet sömn. Detta för att på bästa sätt kunna planera arbetet och det sociala livet utan att sömnen blir lidande. Förutom kunskap om sömn är det viktigt att lära känna sig själv och lyssna på sin kropp.</p>

<p>Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög. Där framgår även att många poliser är oroliga för att bli utbrända. I intervjudelen redovisas svaren på intervjufrågorna från ett antal poliser. Majoriteten av de tillfrågade anser att trafiksituationer och våld och hot är de största faror som poliser utsätts för. De säger att de kan känna rädsla i arbetet och när rädslan behöver hanteras görs det oftast kollegor emellan. Rädsla är en naturlig mänsklig reaktion som poliser inte kan undvika. Poliser kan inte heller undvika att utsättas för olika faror. Det är däremot viktigt att hela tiden försöka göra arbetet så säkert som möjligt och att utbilda poliser om hur de ska hantera rädsla.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete.</p>

<p>Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete. Lönen är en avgörande faktor för att ett arbete ska vara attraktivt.De kvaliteter som står i fetstil är de anställda nöjd med i sin nuvarande arbetssituation bland de kvaliteter som nämns som de allra viktigaste. Det som kan förbättras är först och främst lönen, man bör även utveckla relationen mellan de anställda och den närmaste chefen, man bör förbättra kommunikationen på arbetsplatsen och informera de anställda om vad som händer i verksamheten, få de anställda att känna sig delaktiga. Man bör även se över lokaler, inredning och utrustning.</p>

<p>Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas. Skifttjänstgöring och då särskilt nattarbete är en form av arbete som kan ha stor negativ inverkan på såväl den som utför arbetet som dennes familj och omgivning. Arbete på udda tider gör så att dygnsrytmen blir störd och risken för flera olika sjukdomstillstånd ökar. Det är många faktorer som kan påverka tåligheten och förmågan att klara av skiftarbete och det finns både sådana som vi kan ändra på samt de som är konstanta. Sömn, kost, klimatet på arbetsplatsen och individuella olikheter måste tillsammans med många fler faktorer vägas in i ekvationen för att få en så god överblick som möjligt över problemen och möjligheterna. Den enskilda individen kan arbeta med de svaga länkarna hos sig själv under förutsättning att det finns en medvetenhet om vilka problemen är.</p>

<p>I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjänst, och riksdagen föreslårhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. På landsbygden märkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar på att stänga nerstationer där det i realiteten saknas förutsättningen för att bi behålla en polisiär närvaro,samtidigt måste de ha i åtanke att värna om den enskildes säkerhet.I Jämtland ligger Sveriges sjätte största kommun Strömsund. Här har antalet poliser krymptfrån 16 poliser till 10 på ca 20 år.Hur har detta påverkat polisens arbete? Finns det något positivt med att ändå jobba på ettsådant litet ställe trotts att arbetsbördan på den enskilde är stor. Poliserna själva tycker attkontaktnätet blir mycket stort på ett litet ställe, med många goda relationer. Vilket inte alltid ärpositivt, ett snabbesök på ICA kan bli 1 timme längre än förväntat.De anser även att det åtminstone skulle behövas större bemanning på helgerna, Annarsriskerar det att ” bli rena rama vilda western” som en av poliserna uttryckte sig. Det lillamantalet har fått ungdomar att tappa en del av respekten för polisen, vilket har lett till en delobekväma situationer i Strömsund.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning.</p><p>Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar:</p><ul><li><p>Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete?</p></li><li><p>I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning?</p></li><li><p>Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete?</p></li></ul><p>För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor:</p><ul><li><p>Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan?</p></li><li><p>Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning?</p></li><li><p>Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området?</p></li></ul><p>Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet. Våra observationer visade också på stora olikheter i de möjligheter som eleverna får beroende på vilken skola de går i. Detta på grund av den utrustning och vilket utrymme eleverna får att arbeta på men även andra faktorer såsom den omkringliggande miljön, möjligheter till att nyttja lokalerna i större eller mindre utsträckning, men även vilka resurser som lagts på en trivsam arbetsmiljö.</p><p>Forskning på området rörande den fysiska miljön i bildsalen har varit svår att finna. Den fysiska miljön i skolan är som helhet inget eget forskningsområde utan de som forskar om skolmiljö gör detta inom sina respektive kunskapsområden. Forskningen visar tydligt på att den fysiska miljön tillsammans med andra parametrar har betydelse för elevernas välmående och prestationsnivå om än det är svårt att enskilt urskilja i hur stor utsträckning just den fysiska miljön påverkar. Exempel på skolor där den fysiska miljön fräschats upp och gjorts mera verksamhetsanpassade har visat på goda resultat både i skolarbete och för elevernas välmående. Skolans ansvar omkring den fysiska miljön rörande planlösning, möjlighet till arbetsro och rörelse är tolkningsbart och kan därför prioriteras mycket olika beroende på vilken skola det gäller. Lokalens utformning och skick har inga tydliga riktlinjer så länge den inte påvisas orsaka hälsorisker eller allergier.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt. Ledarens egenskaper är viktiga och ledarens pedagogiska förmåga spelar en stor roll i samspelet med medarbetare. Är ledaren en god förebild och kan kombinera visdom och makt på ett bra sätt och själv lever som man lär - då har man också goda chanser att lyckas med sitt ledarskap.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur bildsalarnas utformning kan påverka elevernas möjligheter i deras arbete med bildämnet i skolan. Olika skolor prioriterar den fysiska miljön i olika omfattning och detta menar vi kan missgynna en likvärdig utbildning. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och observationer på tre gymnasieskolor med olika bakgrund och inriktning. Skolorna, varav två är kommunala och en är en Waldorfskola, valdes medvetet ut med avsikt att jämföra skolornas möjligheter i bildlokalerna och för att kunna besvara dessa frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns i de olika skolornas lokaler för bildarbete? I vilken grad anser bildlärarna i undersökningen att deras lokaler för bildarbete är utformade för att ge eleverna en fullgod bildundervisning? Vad är enligt bildlärarna viktiga delar i en väl fungerande lokal för bildarbete? För att ge en i överblick i forskning om skolans fysiska miljö behandlar vi genom en litteraturgenomgång även dessa frågor: Hur kan den fysiska lokalutformningen påverka välmående och prestationsnivån hos elever och lärare i skolan? Vilket ansvar har skolan gällande den fysiska miljöns utformning? Hur värderas och prioriteras i den fysiska miljöutformningen utifrån forskning på området? Resultatet av studien visar på stora skillnader i bildlokalernas utformning och kvalité på de tre skolorna. I två av skolorna ansåg bildlärarna att deras lokaler i stor utsträckning var anpassade för att ge eleverna en fullgod utbildning och i en skola uttryckte bildläraren att det fanns stora brister i lokalens anpassning till ämnet. Våra observationer visade också på stora olikheter i de möjligheter som eleverna får beroende på vilken skola de går i. Detta på grund av den utrustning och vilket utrymme eleverna får att arbeta på men även andra faktorer såsom den omkringliggande miljön, möjligheter till att nyttja lokalerna i större eller mindre utsträckning, men även vilka resurser som lagts på en trivsam arbetsmiljö. Forskning på området rörande den fysiska miljön i bildsalen har varit svår att finna. Den fysiska miljön i skolan är som helhet inget eget forskningsområde utan de som forskar om skolmiljö gör detta inom sina respektive kunskapsområden. Forskningen visar tydligt på att den fysiska miljön tillsammans med andra parametrar har betydelse för elevernas välmående och prestationsnivå om än det är svårt att enskilt urskilja i hur stor utsträckning just den fysiska miljön påverkar. Exempel på skolor där den fysiska miljön fräschats upp och gjorts mera verksamhetsanpassade har visat på goda resultat både i skolarbete och för elevernas välmående. Skolans ansvar omkring den fysiska miljön rörande planlösning, möjlighet till arbetsro och rörelse är tolkningsbart och kan därför prioriteras mycket olika beroende på vilken skola det gäller. Lokalens utformning och skick har inga tydliga riktlinjer så länge den inte påvisas orsaka hälsorisker eller allergier.