Spelling suggestions: "subject:"arkeologiämnen"" "subject:"arkeologinen""
61 |
Demise of Classic Maya Civilization : a theoretical approachHannikainen, Mikael January 2011 (has links)
Kollapsen av den klassiska Mayakulturen under sen 700- till sen 900-tal e.Kr. har förbluffat forskare ända sedan studier av Mayakulturen påbörjades på 1840-talet. Både arkeologer och antropologer som epigrafiker eller klimatforskare har arbetat med att lösa gåtan av hur ett kulturellt vidsträckt samhälle kunde kollapsa utan någon klar förklaring. Civilisationen som än idag talar till oss genom sina kolossala pyramider och tempel, inskriptioner och den vetenskapliga kunskapen som ansetts outförbara utan moderna instrument. Dock har inte kollapsen varit ett direkt fokus i Mayastudier sedan forskningen påbörjades. Det var inte förrän på 1960-talet som systematiska undersökningar utfördes för att hitta rimliga teorier till kollapsen. Ända sedan dess har hypoteser och teorier haglat in och forskarna idag hittar sig själva i en sjö av oförklarlig information. Kunskapen av Mayakulturen är enorm men det har inte hjälpt att hitta någon bestämd teori om kollapsen av klassiska Maya. Det finns forskare som fokuserar på stora katastrofala händelser såsom drastiska klimatförändringar, sjukdomar eller jordbävningar så svåra att återhämtning var omöjligt. Sedan finns den andra skaran av forskare som förkastar enskilda händelser och fokuserar mer på mångfaldiga katastrofer som kunnat utlösa ödesdigra mönster i samhället som till slut utmynnat i en kollaps. Trots oklarheter kring kollapsen har framsteg gjorts inom fältet. Många teorier har mycket tack vare avancerade metoder kunnat förkastas medan andra blivit mer debatterade. Vad som än Mayakulturen kan berätta för oss, står ändå kollapsen som den stora nöten att knäcka och ju längre forskningen av ämnet fortgår desto närmare kommer även forskare till svaret. Frågor dyker dock fortfarande upp om det är möjligt att lösa en av arkeologins stora gåtor.
|
62 |
Contested Landscapes/Contested Heritage : history and heritage in Sweden and their archaeological implications concerning the interpretation of the Norrlandian pastLoeffler, David January 2005 (has links)
This case study explores how geo-political power structures influence and/or determine the conception, acceptance and maintenance of what is considered to be valid archaeological knowledge. The nature of this contingency is exemplified through an examination of how the prehistory of Norrland, a region traditionally considered and portrayed as peripheral vis-à-vis the centre-South, was interpreted and presented by Swedish archaeologists during the 20th century. This contextual situation is analysed through the implementation of three interrelated and complimentary perspectives; 1) The relationship between northern and southern Sweden is examined using concepts concerning the nature of colonialism, resulting in the formulation of 20 particulars that typify the colonial experience, circumstances that characterise the historical, and unequal, association that has existed between these two regions for the last 600 years. 2) Ideals of national identity and heritage as manufactured and employed by the kingdom and later by the nation-state, with the assistance of antiquarianism, archaeology and/or centralised cultural management, are outlined. The creation of these various concepts have reinforced and perpetuated the colonial and asymmetrical association between what has naturally come to be viewed as the peripheral-North and the centre-South. 3) A century of archaeological research into the Norrlandian past is studied using the concepts ‘thoughtstyle’ and ‘thought-collective’ as devised by Ludwik Fleck. This analysis disclosed a persistent set of reoccurring explanations that have constantly been invoked when interpreting and presenting the prehistory of Norrland. This archaeological thought-style has normalised the unbalanced power relationship between North and South that has existed for the last 600 years by projecting it far back into the prehistoric past. This case study has demonstrated that archaeologists, unless acutely aware of the historical context in which they themselves move and work, risk legitimising debilitating economic and political power relationships in the present through their study and presentation of the past.
|
Page generated in 0.0988 seconds