Bakgrund: Bensår är ett vanligt tillstånd som kan vara av venöst, arteriellt och/eller blandat ursprung. Bensår och bensårsbehandling innebär stort lidande för personen och stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken livskvalitet personer med bensår har. Metod: Denna studie genomfördes som en kvantitativ litteraturstudie med 12 ingående artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarnas resultat och kvalitet granskades och resultaten sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien visade att personer med bensårs livskvalitet påverkades i större omfattning jämfört med personer utan bensår. I resultatet framkom även att olika aspekter som till exempel fysiska, smärta, psykiska och sociala var relaterade till livskvalitet, och de olika aspekterna påverkades olika mycket av bensåret. Påverkan fanns på både fysiska och psykosociala faktorer och personer med bensår upplevde på grund av detta begränsningar i sina liv och en försämrad livskvalitet. Slutsats: Personer med bensår har en lägre livskvalitet jämfört med personer utan bensår utifrån både fysiska och psykosociala aspekter. Det behövs mer forskning för att hitta metoder som kan förbättra dessa personers livskvalitet.

Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte:  Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod:  En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.

Behandling och omvårdnad vid svårläkta bensår är komplext då en bidragande orsak till uppkomst är arteriell och/eller venös insufficiens, där initial diagnos är grundläggande. Adekvat behandling kräver kännedom om bakomliggande faktorer, förbandsmaterial samt omläggningsprinciper. Svårläkta bensår förekommer främst hos personer över 65 års ålder. I takt med att medelåldern ökar, ökar även prevalensen av dessa sår vilket ställer krav på sjukvården, inte minst på sjuksköterskan för att tillgodose patientens behov samt främja hälso- och sjukvårdens budget.Studien innefattar åtta semistrukturerade intervjuer utförda på fem äldreboenden. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det konstaterades att sjuksköterskan besitter ett stort ansvar gällande sårbehandling i den kliniska verksamheten. Sjuksköterskorna uttryckte bristande kännedom likväl erfarenhet inom det berörda området och upplevde ett behov av kompetensutveckling i avseende till sårbehandling. Erfarenhet av bensår samt kollegors rekommendationer ansågs ligga till grund för hur sårvården bedrevs på besökta verksamheter. Att inneha ett helhetsperspektiv betonades av betydelse för resultatet av vård och behandling. Omhändertagandet av svårläkta bensår beskrevs som komplext, kunskapskrävande och kostsamt. Mer utbildning behövs för att optimera sårvården. / Treatment and nursing of slow healing leg ulcers is complex as a contributing factor to the occurence is arterial and/or venous insufficiency, where the diagnosis is fundamental. Adequate treatment requires knowledge of the underlying factors, dressings and rescheduling principles. Slow-healing leg ulcers occurs mainly in people over age 65. As the average age increases, so does the prevalence of these wounds, which places demands on health care, not least the nurse to meet the patient's needs and promote the health care budget.In this study eight semi-structured interviews was conducted in five elderly homes. The material was analyzed using qualitative content analysis. It was found that nurses possess a big responsibility concerning wound treatment in the clinical practice. The nurses expressed lack of knowledge as well experience in the relevant field and felt a need for professional development in relation to wound care. Experience of leg ulcers and colleagues' recommendations were considered to be the basis for the wound care conducted in visited units. An holistic approach was emphasized relevant to the outcome of care and treatment. The disposal of slow healing leg ulcers were described as complex, knowledge-intensive and costly. More education is needed to optimize wound care.