I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, råd, rekommendationer och praxis att ta hänsyn till. Bokföringsnämnden (BFN) är ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vägledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. Då BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ändamålsenliga, beslutade de sig, även på grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 är framtaget för större företag och koncerner och är det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anläggningstillgångar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men även värderingsmetoder såsom anskaffningsvärde. I de nya reglerna har BFN bl.a. infört s.k. komponentavskrivning, där komponenter som består av ett väsentligt värde av en tillgång skall skrivas av utifrån olika nyttjandeperioder. Frågan är då, vad anses vara väsentligt värde och hur uppskattas nyttjandeperioden för tillgången? Hur delas anskaffningsvärdet av en tillgång upp i olika komponenter? Detta är exempel på frågor som vi kommer undersöka och tillämpa praktiskt i form av en fallstudie på företaget Modul AB. Syftet med studien var att sätta oss in i det nya K3-regelverket och sedan ta fram ett värderingsförslag för företaget Modul AB som ska implementera K3-regelverket när de börjar sitt räkenskapsår i maj 2014. De ville ha hjälp med hur de nya reglerna kommer att påverka redovisningen av de materiella anläggningstillgångarna. Under fallstudiens gång har vi analyserat de problem och svårigheter som har uppstått, främst vid komponentavskrivning. Vi har även diskuterat huruvida de nya reglerna gör att tidigare svårigheter försvinner eller om de kommer att kvarstå. För att få en uppfattning av tidigare problematik har vi undersökt tidigare forskning genom att samla in och studera vetenskapliga artiklar inom området. Insamling har även skett av lagar, rekommendationer och praxis för att skaffa oss kunskap om hur redovisningen skall tillämpas rent praktiskt och för att kunna identifiera skillnader som finns mellan de nuvarande och nya reglerna. I och med att regelverket är principbaserat och det inom komponentavskrivning inte finns några detaljerade instruktioner för hur detta skall hanteras, stötte vi på problem vid den praktiska tillämpningen. Att kunna identifiera en tillgångs olika komponenter, att bedöma hur anskaffningsvärdet ska delas upp i komponenter samt hur den återstående livslängden för komponenterna ska uppskattas var det svåraste. Vi kunde därmed konstatera att det uppstått en del nya problem, även om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild och är bra i teorin. En stor del av värderingsproblematiken kring anskaffningsvärdet kvarstår då det inte skett någon större förändring inom detta.

Bokföringsnämnden har under de senaste åren arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfärdigställa regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtårsredovisningslagen. Det är svårt att svara på vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det är beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och främst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillämpat tidigare. En av de större förändringarna med K3är dess krav på komponentavskrivning på de materiella anläggningstillgångarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur övergången till K3 påverkar ett företag med storaanläggningstillgångar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svårigheter ett företag stöter på vidövergångenFörfattaren läser sin åttonde termin på Civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet. Istudien har författaren valt att ha ett tolkande synsätt samt utfört en kvalitativ studie för attskapa förståelse för de effekter som uppstår vid övergången till K3. Studien är en fallstudieoch har genomförts på ett svenskt energiföretag. Datainsamlingen har främst skett genomobservationer som gjorts under författarens fyra månaders arbete på fallföretaget som lett tillberäkningar som visar de praktiska skillnaderna som tillämpningen av komponentmetodinnebär. Det teoretiska materialet som använts till studien har i huvudsak samlats in via UmeåUniversitetsbibliotek samt Umeå Universitetsbiblioteks databaser. Den teoretiskareferensramen innehåller både positiv- och normativ redovisningsteori. Positivredovisningsteori består av teorier som beskriver ett faktiskt tillstånd inom företaget såsomintressentteorin, teorin om informationsasymmetri och agentteorin medan normativredovisningsteori består av de normer och föreställningsramar som beskriver redovisningensåsom redovisningens principer och kvalitativa egenskaper. Dessa ansågs relevanta för attkunna dra slutsatser om hur övergången till K3 påverkar företaget.Slutsatserna som kan dras av denna studie är K3 får effekt på flera områden inomfallföretagets redovisning däribland; principer för intressebolag, upplysningar omförvaltningsfastigheter, redovisning av pensioner, redovisning av leasingavtal, redovisning avfinansiella tillgångar, redovisning av avtalsenliga immateriella anläggningstillgångar,redovisning av uppskjuten skatt, redovisning av avsättningar samt högre krav pådokumentation och upplysningar. Den största effekten och som dessutom innebär mest arbeteför fallföretagets redovisning är K3:s krav på komponentavskrivning. En slutsats om huruvidaK3 och komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av redovisningen går inte att draifrån denna studie. Utifrån studiens resultat kan det dock konstateras att K3 har effekter somger en mer rättvisande bild av vissa områden av fallföretagets redovisning, däriblandexempelvis komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Utifrån studien kandet också konstateras att övergången till K3 kommer att ge upphov till ett stort arbete förföretagen, vilket också innebär en hög kostnad. Den nytta som regelverket medför kommerhuvudsakligen falla på företagets intressenter eftersom dessa kommer att kunna göra mervälgrundade ekonomiska beslut utifrån redovisningsinformationen.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökadeharmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har ävenredovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats avorganisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International AccountingStandards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andrabehov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta framsamlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 somär ett förenklingsprojekt för mindre företag. Målsättningen med projektet äratt minska antalet regler samt förenkla och förtydliga regelverket för dennatyp av företag. På liknande sätt arbetar även IASB med ett projekt för småoch medelstora företag (SME-företag) som går ut på att ta framskräddarsydda standards för att kunna möta de behov som denna typ avföretag har.Syftet med uppsatsen var att jämföra BFN: s och IASB: s nya regelverk förmindre företag samt SME-företag och vilka likheter och skillnader somföreligger i de två förslagen vad gäller materiella anläggningstillgångar.Eftersom harmoniseringstrenden går mot en fortsatt harmonisering ellert.o.m. en utökad var syftet också att undersöka vad svenska aktörer anser talaför och emot ett ev. införande av SME-projektet i Sverige.Vi har i uppsatsen arbetat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi har gjort tvåkvalitativa undersökningar var av den ena utgör den jämförande studienprojekten emellan samt den andra som avser intervjuer med olika aktörer.Våra slutsatser kring den jämförande studien är dragna utifrån ett induktivtangreppssätt medan slutsatserna kring intervjuerna är dragna utifrån ett merabduktivt angreppssätt.Det som framkom av undersökningen var att IASB frekvent uppmanar attföretagen minst en gång per räkenskapsår skall undersöka om derastillgångar behöver omvärderas, vilket visar IASB: s avsikt att företagensfinansiella rapporter ska ge en rättvis bild av företagets situation. BFN har istörre grad satsat på att ta fram förenklingsregler istället och därmed valt attha överseende med att de mindre företagens finansiella rapporter inte ger enhelt rättvis bild.4Något som talar för en implementering av SME-projektet i Sverige är attföretag som växer snabbt och satsar på en framtida notering får en lättareövergång om de använder SME-projektets regler först. Det som talar emotatt IASB: s projekt skall kunna införas i Sverige är att SME-projektet ansesha för avancerade regler för exempelvis de allra minsta företagen. Det är intespeciellt relevant för dem att kunna bli jämförda med liknande företag iandra länder. / Uppsatsnivå: D

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell. Modellen används för att analysera alla data som insamlats under studien och på så vis besvaras uppsatsens forskningsfråga. Undersökningens data har samlats in genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i undersökningen att den valda urvalsgruppen, Uppsalastudenter,återanvänder vattenflaskor för att det är bekvämt och praktiskt, men det verkar även finnas miljöaspekter som påverkar studenternas beteende. Tjockleken på plasten och flaskans form verkar vara de egenskaper som påverkar återanvändbarheten av en vattenflaska mest av de egenskaper som undersöks i studien. Slutligen verkar det existera minst ett segment av Uppsalastudenter som tänker på vattenflaskans återanvändbarhet vid köpbeslut av buteljerat vatten.

This research focuses on contemporary use of Scandinavian bridal crowns connected to history. The aim of my thesis is to show how understandings of bridal crowns are created by human and non-human actors, and thereby to illustrate how the use of bridal crowns today involves interest for history and cultural heritage. By using active-network-theory, I have highlighted how the bridal crowns become material actors which communicate thoughts of royalty, virtue, tradition, heritage and vintage. I have also shown how tradition and heritage are transformative processes which also make the meanings of bridal crowns changeable. Moreover, the bridal crown has proven to be a communicator of identity, and actively expresses thoughts of origin and personal style of the bride. Weddings are not only the context but also the tradition, ritual and network the bridal crown is active in. Therefore, I will take this network into account during the work of my thesis.

<p>Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company’s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company. Swedish export, and all international trade, has shifted from mass-produced industrial products to consumer adapted technological products. Traditionally, Swedish companies are not used to marketing and promoting Intangibles but have focused on selling goods of tangible nature, such as cars and bearing.</p><p>The gap between a company’s accounted value and its real market value has increased for Swedish companies over the last years. Accountancy policies are focused on declaring the value of tangible resources. A way to report the value of a company’s Intangibles to the mar-ket is missing. There is therefore a gap between the information the company holds and the information the company can report and share.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to study how two large Swedish companies do to report their Intangibles in their Yearly Financial Report.</p><p>Method: This study used both a qualitative and a quantitative approach; a questionnaire has been used to collect primary data and a study of published material has been performed to collect secondary data. Written sources are comments from Chief Executive Officers in the Yearly Financial Reports, books, magazines and newspapers.</p><p>Result and conclusion: The Intangibles mentioned in the Financial Reports of Scania and SSAB Svenskt Stål AB: s are quite limited in number. The pictures drawn by the companies CEO’s are very technical: it is with a focus on tangible factors that the company will take market shares and create customer relations. However, other empirical studies show that In-tangibles create growth and competition. The Intangibles mentioned by the two CEO’s are primarily customization and customer relations. The CEO of SSAB also mentions the strong company brand. Technology is most often mentioned as an internal factor that has created the two companies strong market positions. SSAB mentions their niche products as a reason for their success and Scania mention their manufacturing and system of modules as a reason for their success on the truck market. The CEO’s comments lead to an unfair image of the com-pany’s market value.</p> / <p>Bakgrund: En gång i tiden var materiella ting de viktigaste rikedomarna i samhällsekonomin. Svensk organisationskultur präglas historiskt sett av en ingenjörskultur där innovationer stått i centrum. Idag är det icke materiella värden som ligger till grund för företagsdifferentiering och ett företags förädlingsprocess. Det leder till att de viktigaste tillgångarna är av icke-materiell karaktär. Det har skett en förskjutning i svensk export från masstillverkade industriprodukter till idag kundanpassade teknologiska produkter.</p><p>Klyftan mellan det bokförda värdet och det verkliga marknadsvärdet för svenska börsbolag har blivit allt större de senaste åren. Regelverket inom redovisningen av tillgångar är idag uppbyggd kring materiella resurser. Det saknas tillvägagångssätt för att delge de icke materiella värdena till företagets intressenter. Detta leder till att det finns ett gap mellan den information som företaget har och den information som företaget lämnar ut.</p><p>Syftet: Syftet med denna uppsats är att med en fallstudie av två stora svenska företag se förutsättningarna för presentationen av de icke materiella värden i årsredovisningen.</p><p>Metod: I denna undersökning kommer både en kvalitativ och en kvantitativ ansats att användas, i form av ett frågeformulär för att samla in primär data och en studie av skriftliga källor för att finna sekundär data. Skriftliga källor består av: verkställande direktörs kommentarer i årsredovisningar, samt insamling av data genom böcker, tidskrifter och dagspress.</p><p>Resultat och slutsatser: De icke materiella värden som nämns i fallstudierna Scanias och SSAB Svenskt Stål AB: s årsredovisningar är begränsade. Bilderna av företagen som påvisas genom de verkställande direktörernas kommentarer är en teknologisk bild. Där det är med materiella faktorer som företagen ska bemöta och vinna konkurrensfördelar och skapa kundrelationer. Bilden som ges i övrig empiri är att företagen ska bemöta konkurrens med icke materiella värden för att skapa tillväxt. De icke materiella värden som nämns i kommentarer från de verkställande direktörerna är främst kundanpassning och kundrelationer. SSAB:s verkställande direktör nämner även företagets starka varumärke. I huvudsak nämns de tekniska faktorerna som bakomliggande interna faktorer som skapat båda bolagens konkurrenskraft. SSAB hävdar att det är deras nischprodukter som lett dem till deras position och Scania påpekar att det är deras produktion och modulsystem som lett till den dominans de har på lastbilsmarknaden. De verkställande direktörerna ger i sina kommentarer i årsredovisningen en ofullständig bild av företagets värden.</p>

<p>”Ineffektiv, toppstyrd och dyr” omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen. Vid intervjutillfällena framkom att det inte föreligger många skillnader utan främst likheter vad gäller granskningsarbetet. En annan slutsats som författarna kommit fram till är att den mest framträdande skillnaden i granskningsarbetet beror på de regleringar som företagen och myndigheterna, som är föremål för granskningen, lyder under. Vidare har författarna även kommit fram till att Deloittes och Riksrevisionens respektive konkurrenssituation inte har någon påverkan av deras granskning i och med gällande lagar samt den hederskod som finns i branschen.</p>

”Ineffektiv, toppstyrd och dyr” omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen. Vid intervjutillfällena framkom att det inte föreligger många skillnader utan främst likheter vad gäller granskningsarbetet. En annan slutsats som författarna kommit fram till är att den mest framträdande skillnaden i granskningsarbetet beror på de regleringar som företagen och myndigheterna, som är föremål för granskningen, lyder under. Vidare har författarna även kommit fram till att Deloittes och Riksrevisionens respektive konkurrenssituation inte har någon påverkan av deras granskning i och med gällande lagar samt den hederskod som finns i branschen.

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company’s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company. Swedish export, and all international trade, has shifted from mass-produced industrial products to consumer adapted technological products. Traditionally, Swedish companies are not used to marketing and promoting Intangibles but have focused on selling goods of tangible nature, such as cars and bearing. The gap between a company’s accounted value and its real market value has increased for Swedish companies over the last years. Accountancy policies are focused on declaring the value of tangible resources. A way to report the value of a company’s Intangibles to the mar-ket is missing. There is therefore a gap between the information the company holds and the information the company can report and share. Purpose: The purpose of this essay is to study how two large Swedish companies do to report their Intangibles in their Yearly Financial Report. Method: This study used both a qualitative and a quantitative approach; a questionnaire has been used to collect primary data and a study of published material has been performed to collect secondary data. Written sources are comments from Chief Executive Officers in the Yearly Financial Reports, books, magazines and newspapers. Result and conclusion: The Intangibles mentioned in the Financial Reports of Scania and SSAB Svenskt Stål AB: s are quite limited in number. The pictures drawn by the companies CEO’s are very technical: it is with a focus on tangible factors that the company will take market shares and create customer relations. However, other empirical studies show that In-tangibles create growth and competition. The Intangibles mentioned by the two CEO’s are primarily customization and customer relations. The CEO of SSAB also mentions the strong company brand. Technology is most often mentioned as an internal factor that has created the two companies strong market positions. SSAB mentions their niche products as a reason for their success and Scania mention their manufacturing and system of modules as a reason for their success on the truck market. The CEO’s comments lead to an unfair image of the com-pany’s market value. / Bakgrund: En gång i tiden var materiella ting de viktigaste rikedomarna i samhällsekonomin. Svensk organisationskultur präglas historiskt sett av en ingenjörskultur där innovationer stått i centrum. Idag är det icke materiella värden som ligger till grund för företagsdifferentiering och ett företags förädlingsprocess. Det leder till att de viktigaste tillgångarna är av icke-materiell karaktär. Det har skett en förskjutning i svensk export från masstillverkade industriprodukter till idag kundanpassade teknologiska produkter. Klyftan mellan det bokförda värdet och det verkliga marknadsvärdet för svenska börsbolag har blivit allt större de senaste åren. Regelverket inom redovisningen av tillgångar är idag uppbyggd kring materiella resurser. Det saknas tillvägagångssätt för att delge de icke materiella värdena till företagets intressenter. Detta leder till att det finns ett gap mellan den information som företaget har och den information som företaget lämnar ut. Syftet: Syftet med denna uppsats är att med en fallstudie av två stora svenska företag se förutsättningarna för presentationen av de icke materiella värden i årsredovisningen. Metod: I denna undersökning kommer både en kvalitativ och en kvantitativ ansats att användas, i form av ett frågeformulär för att samla in primär data och en studie av skriftliga källor för att finna sekundär data. Skriftliga källor består av: verkställande direktörs kommentarer i årsredovisningar, samt insamling av data genom böcker, tidskrifter och dagspress. Resultat och slutsatser: De icke materiella värden som nämns i fallstudierna Scanias och SSAB Svenskt Stål AB: s årsredovisningar är begränsade. Bilderna av företagen som påvisas genom de verkställande direktörernas kommentarer är en teknologisk bild. Där det är med materiella faktorer som företagen ska bemöta och vinna konkurrensfördelar och skapa kundrelationer. Bilden som ges i övrig empiri är att företagen ska bemöta konkurrens med icke materiella värden för att skapa tillväxt. De icke materiella värden som nämns i kommentarer från de verkställande direktörerna är främst kundanpassning och kundrelationer. SSAB:s verkställande direktör nämner även företagets starka varumärke. I huvudsak nämns de tekniska faktorerna som bakomliggande interna faktorer som skapat båda bolagens konkurrenskraft. SSAB hävdar att det är deras nischprodukter som lett dem till deras position och Scania påpekar att det är deras produktion och modulsystem som lett till den dominans de har på lastbilsmarknaden. De verkställande direktörerna ger i sina kommentarer i årsredovisningen en ofullständig bild av företagets värden.

Andelen förskolebarn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn är det viktigt att fortsätta utveckla sitt första språk, modersmålet, samtidigt som de lär sig svenska. Forskning visar att det är i förskoleåldern de bästa förutsättningarna för att utveckla tvåspråkighet och lägga grunden till läs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvåspråkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska språket utan också i sitt första språk. Eftersom det inte sker någon undervisning i förskolan kallas det ”stöd”, stöd i modersmålet eller modersmålsstöd istället för modersmålsundervisning. På samma sätt benämns det modersmålstränare istället för modersmålslärare. Syftet med studien är att undersöka vilka materiella och sociala resurser förskolepersonal, modersmålstränare och föräldrar använder enskilt eller tillsammans för att stödja barns modersmål. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare, två föräldrar och två modersmålslärare i en kommun i norra Sverige. Resultaten visar att när det gäller resurser är de likadana för alla personer för förskolepersonal, för föräldrar och modersmålstränare. Det är motivationen hos de inblandade som gör att dessa resurser används olika för att medverka till modersmålsutveckling. Likaså visar studien att den mest avgörande faktorn för utveckling av barnens tvåspråkighet är det sociala kapitalet. Att det finns folk runtomkring barnen som pratar deras modersmål, förälder, farförälder, vänner, modersmålstränare och förskolepersonal som stimulerar och uppmuntra användning av två språk och får det till någonting naturligt.