Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader. För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde. / Object: The main purpose with this thesis is to determine whether component depreciation gives a more true and fair view of amortization of costs. To fulfil the main purpose we have four sub purposes, where the first is to state views from the accounting rules and the expertise regarding this topic. The second sub purpose is to investigate if component depreciation meets the qualitative criteria as a better quality in accounting. The third sub purpose is to illustrate the advantages and disadvantages with component depreciation. The fourth sub purpose will show how certain companies chose to use historic cost depreciation, component depreciation, while other chose to prepare their accounts according to the fair value method

Background: Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company. Purpose: The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies. Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out. Conclusions: We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by. / Bakgrund: Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen. Metod: För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen. Slutsatser: Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.

Personer med missbruk och komplexa behov är en utsatt grupp som ofta kräver olika insatser från socialtjänsten parallellt. En sammanhållen vård kan antas utgöra en förutsättning för individens förändringsprocess. Samtidigt blir de människobehandlande verksamheter inom offentlig sektor som möter dessa personer allt mer organisatoriskt specialiserade och fragmentiserade. Det innebär att organisationer har avgränsningar i form av verksamhetsområden, uppdrag och arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorgen (IFO) är inget undantag. Enheternas avgränsningar kan antas försvåra för långsiktiga samordnade insatser från flera olika enheter inom IFO. För att få ökad kunskap om och insikt i vad som kan påverka förutsättningarna för en sammanhållen vård inom verksamhetsområdet missbruk genomfördes en studie med utgångspunkt från IFO och dess socialarbetares perspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur två olika former av organisatoriskt specialiserade IFO påverkar förutsättningar för att skapa en sammanhållen vårdfläta inom verksamhetsområdet missbruk. För att möjliggöra en jämförande analys, och få en djupare kunskap, valdes två olika IFO- organisationer ut för att studeras med hjälp av kvalitativ metod. Studiens syfte har preciserats med två frågeställningar: vilka materiella faktorer (bl.a. organisering, samarbete) påverkar utformningen av den kommunala missbruksvården och vilka immateriella villkor (bl.a. ekonomi, ledning/styrning, kompetens) påverkar förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta. Studien visar att kommunal missbruksvård kan betraktas som ett intraorganisatoriskt fält med flera olika logiker. Dessa logiker skapar immateriella villkor och materiella faktorer som tillsamman påverkar varandra och genererar en dynamik inom det organisatoriska fältet kommunal missbruksvård. En dynamik som har en inverkan på utformning av och förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta inom den kommunala missbruksvården. För IFO med problem- och funktionsbaserad specialisering (IFO 1), medförde organiseringen hinder när det gällde helhetssynen, vilket inte gynnade samarbetet mellan olika enheter eller medarbetare. När det gäller IFO med problembaserad specialisering (IFO 2) främjade organiseringen helhetssynen och möjliggjorde samarbetet mellan olika enheter. Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att forska vidare på vårdflätan utifrån ett klientperspektiv. Ett annat perspektiv som vore intressant att studera är anhöriga och närståendes uppfattning om IFO:s förutsättningar att utforma en sammanhållen vårdfläta.  Ett tredje område som vore av intresse att studera är hur samordningen av insatser ser ut mellan de båda huvudmännen, socialtjänst och hälso- och sjukvård, när en individ har pågående stödinsatser hos båda.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare (n=7) berättar, genom semistrukturerade intervjuer att de använder utomhusmiljön i sin undervisning inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår ifrån teorin ”produktionen av rum” som används som analysverktyg. Studien har delats upp i tre problemområden, lärares uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande, föreställningar om utomhusmiljön som plats för lärande och relationer samt till utomhusmiljön som plats för lärande. Resultatet visar att lärarna har liknande uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande. De delar även ett gemensamt förhållningssätt när de talar om deras föreställningar om utomhusmiljön. Slutsatsen mynnar ut i att lärare anser att utomhusmiljön passar för undervisning. Några av lärarna ansåg att det passade som ett komplement till inomhusundervisningen, till exempel när elever lär sig om ett träds livsmiljö, blir det mer konkret i utomhusundervisningen. Det resulterar i ett meningsfullt lärande. För att bedriva utomhusundervisning påpekar ett flertal lärare att lektionerna behöver vara längre och fler resurser krävs för att stötta upp. När de talar om att stötta upp menar lärarna att de anser att en pedagog utomhus inte räcker till. När de vistas i större utrymmen känner några av lärarna sig otrygga med att vara ensamma. Det kan handla om att det är svårt att hålla koll på alla elever samtidigt eller se till att alla hänger med i undervisningen.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur små- och medelstora företags kapitalstruktur påverkas av företagets lönsamhet, ålder, tillväxt, materiella anläggningstillgångar, storlek och bransch. Metod: Studien genomför en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformas sex oberoende variabler för att sedan testa dess påverkan på kapitalstrukturen. Data samlas in från företagens årsredovisningar med hjälp av databasen Retriever och behandlas i Microsoft Excel. Data analyseras sedan med hjälp av korrelationsanalyserna Pearson´s r och Spearmans rho samt en multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS för att utröna eventuella samband. Resultat & slutsats: Studien erhåller en förklaringsgrad på 7,1 procent samt konstaterar att variablerna lönsamhet och ålder har ett positivt samband med soliditet, och därmed en negativ koppling till belåning. Den oberoende variabeln materiella anläggningstillgångar uppvisar en positiv korrelation med skuldsättningsgraden. Resultaten som studien kommer fram till finner stöd i tidigare forskning med undantag för den oberoende variabeln tillväxt och till viss del bransch. Slutligen fastställer studien att ålder är den oberoende variabel med störst inverkan på kapitalstrukturen. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att undersöka fler faktorer än vad denna studie behandlar, för att se dess påverkan på kapitalstrukturen. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att genomföra en mer djupgående analys av branscherna, då dessa genererade varierande samband. Uppsatsens bidrag: Studiens resultat bidrar till ökad förståelse för kapitalstruktur i svenska SME samt verkar som indikator för vilka faktorer som har betydelse för soliditeten. Därmed bidrar arbetet till teoribildningen gällande svensk kapitalstruktur. Uppsatsen kan fungera som en vägledning för befattningshavare vad det gäller företagets finansiella struktur och utgör därför också ett praktiskt bidrag. / Aim: The purpose of this study is to examine how Small and Medium-Sized Enterprise’s capital structure is influenced by the company's profitability, age, growth, tangible assets, size and sector. Method: The study carries out a quantitative survey with a deductive approach. Based on previous research six independent variables is designed with the purpose to test their  impact on capital structure. The data is collected from annual reports using the database Retriever and processed in Microsoft Excel. The data is analyzed by using the two correlation analysis Pearson’s r and Spearman’s rho and a multiple regression analysis in the statistic program SPSS to determine any correlation. Result & Conclusions: The study receive an explanation rate of 7.1 percent and concludes that the variables profitability and age show a negative correlation with debt ratio, and thus a negative connection to borrowing. The independent variable tangible assets show a positive correlation with debt. The results of the study obtain support in previous research, with reservation for the independent variable growth and, to some extent, a few sector categories. Finally, the study shows that age is the independent variable with the greatest impact on capital structure. Suggestions for future research: It would be interesting to examine more factors than this study addresses, to see its impact on capital structure. A further proposal for future research is to conduct a more in-depth analysis of the variable sector, as it generates varying connection. Contribution of the thesis: The study results contribute to greater understanding of the capital structure in the Swedish SME and acts as an indicator of the factors that are important for the equity ratio. Thereby contributing to the theory regarding Swedish capital structure. The paper can serve as a guide for management in terms of its financial structure and is therefore also a practical contribution.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether the awareness of social- and environmental factors could be beneficial within M&A transactions in such that companies tend to obtain a higher success in such transactions if they are aware of these factors. The study also examines whether the actual return by the event date strikes higher for the social- and environmental aware companies than the unaware companies, where the event date is when the M&A transaction was due. Method: The authors have chosen to use two different methods; the Event Study- and Panel Study methods. The event window consists of five days before- and five days after the due date of the M&A, which makes it a total of 11 days. The estimation window is based on the 30 days before the event window and is examined in order to obtain an expected return of which is not affected by the event. The sample is based on international, Swedish companies which has undergone a M&A with a non- Swedish company, and is connected to the UN’s initiative Global Compact. Theory: The authors have chosen to apply the Efficient Market Hypothesis and besides that, a developed model based on a current one, the Merger Management Model. The difference between the models is that the Merger Management Model is based on tangible factors whereas the developed model, Social and Environmental Merger Management Model, is based on intangible factors. The chapter starts with the Efficient Market Hypothesis and then continues with the Merger Management Model and an explanation of the social- and environmental factors. The chapter ends with an explanation of the factors’ impact on companies and culminates onto the developed model. Conclusion: The outcome shows that companies of which are aware of social- and environmental risks, have incentives to a higher success rate in M&A transactions than companies that are unaware of these risks. The results of the hypothesis test made in this study strengthens the conclusion since the outcome of the p-value almost reached 64 percent, which means that there most likely is a correlation between the companies’ awareness of the social- and environmental factors and their success in M&A transactions.

ROI och break-even finns för att beräkna vinster i verksamheter men det är svårt att veta hur dessa metoder kan appliceras på automatiserade GUI-test. Genom en utförd fallstudie där litteraturstudier, dokumentstudier, enkäter och intervjuer använts har det visat sig att dessa metoder kan anpassas för att beräkna vinster med automatiserade GUI-tester. Nackdelarna med dessa metoder är att de är svåra att använda om inte automatiseringen är gjord. Det behövs konkreta uppgifter över till exempel tidsåtgång för körning av både manuella och automatiserade testfall. Även om metoderna kan visa att det finns ekonomiska vinster med automatiserade GUI-tester så kan det vara många andra vinster som inte kan identifieras genom att metoderna appliceras. Dessa immateriella vinster och förluster har i arbetat identifierats genom intervjuer och enkäter och resultatet presenteras med en SWOT-analys. Flera viktiga immateriella vinster som till exempel ökad kvalitet och tidsvinst har framkommit. Även några materiella förluster har framkommit som att det kan vara kostsamt att införa automatiserade GUI-tester. Även immateriella förluster har identifierats, en av dessa är att det krävs särskild kompetens för att konstruera och köra de automatiserade testerna. / ROI and break-even are available for calculating profits in operations, but it is difficult to know how these methods can be applied to automated GUI tests. By a conducted case study in which literature review, document studies, questionnaires and interviews have been used, it has been shown that these methods can be adapted to calculate the profits with automated GUI-tests. The disadvantages with these methods are that they are difficult to use unless the automation is made. There is a need for concrete data on, for example, the time taken for the execution of both manual and automated test cases. Although the methods can show that there are financial gains with automated GUI tests, there may be many other gains that cannot be identified by applying the methods. These intangible profits and losses have been identified in the work through interviews and surveys and the results are presented with a SWOT analysis. Several important intangible benefits such as increased quality and time savings have emerged. Some material losses have also come to light as it can be costly to introduce automated GUI tests. Even intangible losses have been identified, one of these is that it requires special skills to design and run the automated tests.

<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.