Ce texte retrace l'évolution de l'Institut franco-ontarien depuis sa fondation en 1976. Leur texte contient une foule de renseignements sur les activités et les interventions de l'IFO et témoigne de la diversité de ses intérêts.

No description available.

Geschäftsbeurteilungen und -Erwartungen sind bedeutende Einflussgrößen in der Wirtschaft. Vor allem durch die Ereignisse der Finanzkrise der letzten Monate nahm die Diskussion um den Einfluss solch psychologisch basierter Faktoren zu. Die schillernden Begriffe wie Beurteilungen oder Erwartungen müssen zunächst quantifiziert werden, eine Aufgabe, die in der Regel von Forschungsinstituten wie Ifo, ZEW oder Eurostat übernommen wird. Dieser Diskussionsbeitrag untersucht, welche Möglichkeiten bestehen, die aktuellen Beurteilungen und zukünftigen Erwartungen in der Wirtschaft zu messen und wie dies konkret realisiert wird. Die Arbeit umfasst eine Datenbeschreibung und eine weitergehende Datenanalyse, in der die Zusammenhänge und Entwicklungen der einzelnen Zeitreihen untersucht werden. Eine der bedeutendsten Fragestellungen ist die Qualität und Reichwerte der Prognosekraft der Erwartungen für spätere Zeithorizonte. Ein internationaler Vergleich zwischen Deutschland und ausgewählten Länder der Europäischen Union sollen einen Überblick über die gemeinsame Entwicklung verschaffen. Als statistische Methoden werden unter anderem Hauptkomponentenanalysen und Partial-Least-Squares-Modelle verwendet. / This paper analyses sentiments and expectations in the German economy with Partial Least Squares models and Principal Component analysis. Sentiments or expectations are a fundamental element in theoretic economic science but there is still not sufficient empirical work in that subject. Actual Sentiments or future expectations are often considered vague theoretic constructs which should be represented by latent variables in empirical science. The manifest data could be obtained by German research institutes as Ifo, ZEW or Eurostat. Questions include the predictive power of expectations and an international comparison of the German with the European development of sentiments over the last 20 years.

<p>Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ – och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ – och familjeomsorgen. Dock har det framkommit att dessa områden bör kompletteras med frågor angående resultat och huruvida barnperspektivet beaktas. Angående frågekonstruktionen finns det vissa brister bland de undersökningar som granskats i denna studie, dessa kan kategoriseras till tre typer av frågekonstruktioner. Dels används frågor som ger information som är av mer beskrivande karaktär. Dessa frågor ger ingen information om åsikter eller uppfattningar och kan heller inte användas som underlag för förändringar. Den andra typen av frågor är frågor med jakande eller nekande svarsalternativ, vilket bör undvikas då de kan påverka undersökningsresultatet eftersom människor tenderar att lättare instämma än motsätta sig påståenden. Den tredje bristande frågekonstruktionen som förekommer är frågor som innehåller flera delaspekter, dvs. att en fråga syftar till att undersöka flera aspekter i samma fråga. Detta försvårar för den svarande och den som sammanställer resultatet. Utifrån analysen av dessa undersökningar har ett förslag till en enkät framställs. Även denna enkät utgår från SCB:s åtta kvalitetsområden, men dessa har kompletterats med områdena resultat och barnperspektiv. Frågorna utgörs av frågor från de granskade undersökningarna, dessa har i vissa fall omformulerats för att i så stor utsträckning som möjligt uppfylla, de av litteraturen framkomna, rekommendationerna angående frågekonstruktion.</p>

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ – och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ – och familjeomsorgen. Dock har det framkommit att dessa områden bör kompletteras med frågor angående resultat och huruvida barnperspektivet beaktas. Angående frågekonstruktionen finns det vissa brister bland de undersökningar som granskats i denna studie, dessa kan kategoriseras till tre typer av frågekonstruktioner. Dels används frågor som ger information som är av mer beskrivande karaktär. Dessa frågor ger ingen information om åsikter eller uppfattningar och kan heller inte användas som underlag för förändringar. Den andra typen av frågor är frågor med jakande eller nekande svarsalternativ, vilket bör undvikas då de kan påverka undersökningsresultatet eftersom människor tenderar att lättare instämma än motsätta sig påståenden. Den tredje bristande frågekonstruktionen som förekommer är frågor som innehåller flera delaspekter, dvs. att en fråga syftar till att undersöka flera aspekter i samma fråga. Detta försvårar för den svarande och den som sammanställer resultatet. Utifrån analysen av dessa undersökningar har ett förslag till en enkät framställs. Även denna enkät utgår från SCB:s åtta kvalitetsområden, men dessa har kompletterats med områdena resultat och barnperspektiv. Frågorna utgörs av frågor från de granskade undersökningarna, dessa har i vissa fall omformulerats för att i så stor utsträckning som möjligt uppfylla, de av litteraturen framkomna, rekommendationerna angående frågekonstruktion.

Studien undersöker jämställdhetsarbete i Sveriges kommuner. Särskilt i relation tillkommunernas socialtjänster. CEMR-deklarationen är en deklaration för jämställdhet som riktar sig till kommuner och regioner som ett sätt att arbeta med jämställdhetsarbete. Ungefär hälften av Sveriges kommuner har skrivit under deklarationen. Studien har haft som syfte attundersöka hur deklarationen fungerat och påverkat socialtjänstens klienter i kommuner därden implementerats. Kolada är en offentlig datakälla med bland annat resultat frånsocialtjänsters könsuppdelade brukarundersökningar. Studien kommer undersöka sambandet mellan en underskrift och könsfördelningen i svaren på brukarundersökningarna. Det är entidsseriestudie och analys av offentliga data från Kolada.se. Fallstudier på implementeringenav CEMR-deklarationen har använts som grund för en analys med programteori ochdomänteori som teoretiska utgångspunkter. Resultaten från Kolada antyder att de kommuner som är undertecknare har mer jämställda klienter. Skillnaden mellan kommunerna som inte är undertecknare är dock liten och inga säkra slutsatser går att dra. Analysen av intervjustudierna på ämnet undersöker och identifierar specifika hinder och villkor förjämställdhetsarbete i Sveriges kommuner och socialtjänster. Diskussionen går in på teoretiskautgångspunkter i den politiska debatten och hur detta kan påverka jämställdhetsarbetet i praktiken, samt könsrollers potentiella inverkan på Koladas svarsresultat.

Der statistische Diskussionbeitrag untersucht, ob und wie sich Erwartungen und Stimmungen in der Wirtschaft bilden bzw. von welchen volkswirtschaftlichen Größen sie abhängen. Als Methodik werden Partial Least Squares (PLS) Modelle genutzt, eine Modellklasse der Pfadanalyse mit latenten Variablen. Die verwendeten Daten wurden vom Ifo-Institut und aus der amtlichen Statistik entnommen. / This paper analyses the development of sentiments and expectations in the German economy. The issue is how these expectatons are influenced by major macroeconomic variables like investments or unemployment. Several Partial Least Squares models (PLS) are used to estimate the relations. The data is derived from the German Ifo Institut and the official statistic.

Personer med missbruk och komplexa behov är en utsatt grupp som ofta kräver olika insatser från socialtjänsten parallellt. En sammanhållen vård kan antas utgöra en förutsättning för individens förändringsprocess. Samtidigt blir de människobehandlande verksamheter inom offentlig sektor som möter dessa personer allt mer organisatoriskt specialiserade och fragmentiserade. Det innebär att organisationer har avgränsningar i form av verksamhetsområden, uppdrag och arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorgen (IFO) är inget undantag. Enheternas avgränsningar kan antas försvåra för långsiktiga samordnade insatser från flera olika enheter inom IFO. För att få ökad kunskap om och insikt i vad som kan påverka förutsättningarna för en sammanhållen vård inom verksamhetsområdet missbruk genomfördes en studie med utgångspunkt från IFO och dess socialarbetares perspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur två olika former av organisatoriskt specialiserade IFO påverkar förutsättningar för att skapa en sammanhållen vårdfläta inom verksamhetsområdet missbruk. För att möjliggöra en jämförande analys, och få en djupare kunskap, valdes två olika IFO- organisationer ut för att studeras med hjälp av kvalitativ metod. Studiens syfte har preciserats med två frågeställningar: vilka materiella faktorer (bl.a. organisering, samarbete) påverkar utformningen av den kommunala missbruksvården och vilka immateriella villkor (bl.a. ekonomi, ledning/styrning, kompetens) påverkar förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta. Studien visar att kommunal missbruksvård kan betraktas som ett intraorganisatoriskt fält med flera olika logiker. Dessa logiker skapar immateriella villkor och materiella faktorer som tillsamman påverkar varandra och genererar en dynamik inom det organisatoriska fältet kommunal missbruksvård. En dynamik som har en inverkan på utformning av och förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta inom den kommunala missbruksvården. För IFO med problem- och funktionsbaserad specialisering (IFO 1), medförde organiseringen hinder när det gällde helhetssynen, vilket inte gynnade samarbetet mellan olika enheter eller medarbetare. När det gäller IFO med problembaserad specialisering (IFO 2) främjade organiseringen helhetssynen och möjliggjorde samarbetet mellan olika enheter. Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att forska vidare på vårdflätan utifrån ett klientperspektiv. Ett annat perspektiv som vore intressant att studera är anhöriga och närståendes uppfattning om IFO:s förutsättningar att utforma en sammanhållen vårdfläta.  Ett tredje område som vore av intresse att studera är hur samordningen av insatser ser ut mellan de båda huvudmännen, socialtjänst och hälso- och sjukvård, när en individ har pågående stödinsatser hos båda.

Socialtjänsten i Sverige har blivit alltmer specialiserad, vilket har lett till att klienter med komplexa behov är aktuella på olika organisatoriska enheter och har kontakt med flera socialsekreterare samtidigt. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av parallella kontakter inom socialtjänsten och hur det hade förändrats över tid. Undersökningen antog en kvantitativ ansats och utgick från statistiskt material hämtat från en IFO-organisation i en större svensk stad. Materialet visade att andelen klienter med parallella kontakter hade ökat med en tredjedel på de fyra undersökta enheterna mellan 2014 och 2018 och att vissa klientgrupper uppvisade parallella kontakter i större utsträckning än andra grupper. Diskussionen behandlade klienters komplexa behov, fragmentisering och socialarbetares överlappande arbete för klienter med parallella kontakter. / Swedish social services have become increasingly specialized, with the result that clients with complex needs are in contact with several organizational units and social workers simultaneously. The purpose of the present study was to examine the degree to which such parallel contacts occur within social services and how their incidence has changed over time. We have employed a quantitative method and drawn on statistical material collected from a personal social services organization in a large Swedish town. The material revealed that the extent to which parallel contacts occurred had increased by a third between 2014 and 2018 among clients at the four units that were chosen for the study, while certain client groups had a greater incidence of parallel contacts than other groups. In a concluding section of the study we discussed clients’ complex needs, fragmentation and the overlapping responsibilities of social workers with regard to clients with parallel contacts.

The general objective of this dissertation is to describe and analyse how specialised respective integrated forms of organisation in the Swedish Personal Social Services (PSS) condition social workers’ interventions and client effects (outcomes). The three specific questions are: 1) How are structural conditions for social work with clients created in specialised versus integrated (generic) forms of organising PSS? 2) How do social workers carry out their work with clients in specialised versus integrated (generic) PSS-organisations? 3) How do different organisational models of PSS  influence the results for clients? The research was conducted in three Swedish municipalities with different organisational models within the personal social services: 1) specialised organisation, 2) integrated organisation, and 3) a “combined” organisation with a mix between integration and specialisation. The research had a complex design. It was carried on as comparative case study. Data was collected in several different ways: 1) by means of survey among social workers, 2) by interviewing politicians, mangers and social workers, 3) focus groups consisting of social workers, 4) by collecting official documents, guidelines etc. 5) by mapping of the organisation of social services in the municipalities by means of analyse of their homepages and additional interviews by telephone.  The data were analysed using both qualitative and quantitative methods. The main results in this dissertation are: 1) In the majority of Swedish municipalities the PSS are nowadays specialized. 2) The formal organizational structure of PSS is always challenged by the employees’ spontaneous organising process that goes in an opposite direction. 3) Only the integrated (generic) organisation emphasizes social workers professional competence and knowledge. 4) Social workers, as a professional group, have the collective power to (to a certain degree) influence political decisions on what kind of PSS organisation is chosen in their municipality. 5) Regardless of organisation model, social workers’ method use is more unspecific than specific. 6) Social workers, in general, place significantly more weight on working with clients’ relationships and aspects of trust than on (specific or unspecific) working methods. 7) A holistic (generic) view of a client can only exist in a direct relationship between social worker and the individual and a unique client. It seems difficult to build in holism into primarily specialised organisations. 8) One may question whether a specialised organisation leads to specialisation of its employees in a way that they become experts on specific problems. The three organisational models are not equally good. Neither the specialised organisation nor the combined organisation is able to create economic or organisational conditions for working with clients that are clearly experienced as good. This also holds true for assessment of need, possibilities to make relevant interventions, such as building relationships. Those two organisations show several deficits regarding work with clients. / Specialisering eller integration av socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Effekter på insatser och resultat.