No description available.

När Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförändringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt ämne från och med 1998.Forskning har visat att införandet av ämnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott påatt ämnet varit nytt och det varit brist på lärare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda på hur lärare på en High School (årskurs 8-12)upplever idrottsämnets ställning är på deras skola, mot bakgrunden att ämnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delområden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrån de trefrågeställningsparametrarna; uppfattningar om ämnet, upplevelser av ämnet och åsikter om demateriella förutsättningarna, att lärarna upplevde att ämnets ställning var låg på deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hälsa, ställning, status,upplevelser, materiella förutsättningar / When South Africa turned into a democracy in 1994, the educational system was alsoreformed. One part of the mayor changes was the introduction of the new subject LifeOrientation, starting in 1998. Research has shown that the launch of this new learning areawas not altogether smooth, partly due to its novelty in combination with the deficit ofeducators holding appropriate academic background to teach Life Orientation.The purpose of the conducted study was to find out how educators at a High School (year 8-12) experience the position of Physical Education (P.E) at their school, given that P.E hasbeen integrated into Life Orientation, as one out of six sub areas. Quantitative research hasbeen carried out, using the methodology of semi structured interviews. The result of the studyshowed, based on the three parameters of the query; values, perceptions and materialprerequisites pertaining the learning area, that educators experienced that the subject had alow position at their school.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka variabler som påverkar skuldsättningsgraden i större onoterade fastighetsbolag och studera vilka samband variablerna uppvisar med varandra. Skuldsättningsgrad har valts ut som beroende variabel och materiella anläggningstillgångar, företagsstorlek och tillväxt som oberoende. En deduktiv forskningsansats har används och resultat har fåtts fram genom kvantitativa studier. Den teoretiska grunden har utarbetats utifrån tidigare forskning presenterad i vetenskapliga artiklar, böcker samt elektroniska källor. Avseende empirin har data huvudsakligen inhämtats från databasen Retriever. Bearbetning av data har skett i dataprogrammet Excel, där bland annat uträkningar gjorts. Därefter har empirin analyserats och förklarats utifrån tidigare forskning och teori, vilket sedan lett fram till slutsatser. Slutsatsen i denna studie är att linjära samband kan uteslutas mellan de utvalda variablerna och att möjligtvis andra typer av samband kan föreligga, då det finns antydningar till detta i diagrammen och korrelationskoefficienterna. För till exempel företagsstorlek och skuldsättningsgrad uppvisades svagt negativa korrelationskoefficienter för alla fyra år, vilket tillsammans med diagrammen indikerar ett slags samband där skuldsättningsgraden i allmänhet minskar när storleken ökar. Studien visar också på att det är möjligt att skuldsättningsgraden kan vara en påverkande variabel. Undersökningens resultat, som har analyserats utifrån tidigare forskning, tyder på att det förmodligen är flertalet faktorer som tillsammans och genom varandra påverkar skuldsättningsgraden. Förslagsvis skulle vidare studier kunna göras inom området där det undersöks ifall andra samband än linjära föreligger mellan de utvalda variablerna. Det skulle också vara intressant att studera skuldsättningsgraden som påverkande variabel istället för beroende. Då belåning är viktigt för fastighetsbolag, eftersom stora investeringar görs i materiella anläggningstillgångar, skulle forskare i framtiden kunna undersöka hur räntenivåerna i landet påverkar skuldsättningsgraden för just fastighetsbolag. Resultaten och slutsatserna i denna studie ökar kunskaperna kring kapitalstruktur och förändringar i kapitalstruktur i Sverige. / The purpose of this study is to investigate which variables affect the D/E ratio in large unlisted real estate companies in Sweden and what kind of connections that can be found between the variables. D/E ratio is investigated as the dependent variable and fixed assets, company size and growth as independent variables. The study is built on a deductive approach and quantitative methods have been used. Theory was collected through scientific papers, literature and the internet and numeral information through the database Retriever. The numeral information was later processed in Excel, for instance through calculations. In the next step the processed information was analyzed and compared to earlier scientific findings. After these steps conclusions could be achieved. The results and conclusions of this study show that the connections between the chosen variables can not be described through linear functions. It is possible that other kinds of connections exist, which is indicated by the correlations and charts in this study. For instance, negative correlations between company size and D/E ratio was found for all four years, and these facts, together with the charts, indicates a connection where D/E ratio generally decreases when company size increases. The results in this study also indicate a possibility that it is the D/E ratio that affects the other variables. The results, that were analyzed through earlier reserach findings, show that probably many variables together, and through each other, affect the D/E ratio. Deeper research can be done within the field. It would be interesting to study if other connections exist between the variables, since the connections could not be described through linear functions. D/E ratio can also be studied as an independent variable. Since debt financing is so important for real estate companies, researchers could investigate how interest rates in a country affect the D/E ratio for these companies. The contribution of this study is increased knowledge regarding capital structure and capital structure changes in Sweden.

This study is about 1-3-year-old children and their meeting with the documentation made available to them by preschool teachers. Eight preschool teachers in seven different preschools were interviewed. These interviews were combined with observations of the preschool environments to be able to view the documentation that was made available to the children. In this study we examine what happens in the meeting between children and material objects in documentation practises. We also sought to understand how material objects play a role in children’s participation in documentation practises. In this study we therefore use Karen Barads (2007) theory of agential realism to analyse the relationship between humans and the material environment. Basing the analysis on agential realism by viewing material objects as active agents instead of passive, we were able to gain insight into how photographs of children taking part in earlier activities or pictures of insects played a part in the activities and negotiations around the documentation. The youngest children’s handling of the documentation made available to them did not always coincide with the expectations of the preschool teachers. The documentations hanging on the wall would be worn out or taken down by the youngest children. Understanding the potential meaning behind the worn-out corners was made possible by using an agential realist approach where the child is seen as entangled in a constant intra-action with the human and non-human environment. We found that an agential realist approach has the potential to contribute to a versatile understanding of documentation practices with preschools youngest children.

Inledning År 2014 utfärdade Rådet för Kommunal Redovisning ett explicit krav om att svenska kommuner ska komponentredovisa materiella anläggningstillgångar. Tidigare studier visar att kommuners efterlevnad av redovisningsreglering är bristfällig och att ny reglering tar lång tid att implementera, samtidigt som det principbaserade regelverket ger upphov till skillnader i gjorda bedömningar. Syfte Studiens syfte är att utforska hur de svenska kommunerna har hanterat det nya explicita kravet på komponentredovisning, och förklara skillnader i uppskattningar och bedömningar avseende komponentindelning samt nyttjandeperioder. Metod Studien är av ett kvantitativt slag med en deduktiv ansats, där 18 hypoteser avseende kommunernas redovisningsval har formulerats. En tvärsnittsdesign har använts, och datainsamlingen har huvudsakligen skett genom enkäter. Studien har begränsats till tillgångsslaget gator och vägar. Slutsatser Analysen visade att 39,4% av de studerade kommunerna ännu inte hade implementerat komponentredovisning för gator och vägar vid slutet av år 2016. Kommunens storlek visade sig vidare ha ett signifikant positivt samband med tillämpningen av komponentredovisning. En stor spridning i både antalet redovisade komponenter och längden på bedömd nyttjandeperiod uppvisades hos de studerade kommunerna. Kommunens storlek och förekomsten av ett minoritetsstyre visade sig ha signifikanta positiva samband med antalet komponenter som kommunerna redovisade. / Introduction In 2014, the Council for Municipal Accounting issued an explicit requirement that Swedish municipalities have to implement component depreciation of tangible fixed assets. Previous studies show that municipalities' compliance with accounting regulations is inadequate and that new regulation takes a long time to implement, while the principle-based regulatory framework gives rise to differences in assessments. Purpose The purpose of the study is to explore how the Swedish municipalities have handled the new explicit requirement for component accounting, and explain differences in estimates and assessments regarding component classification and useful lives. Method The study is of a quantitative nature with a deductive approach, where 18 hypotheses regarding municipalities' accounting choices have been formulated. A cross-sectional design has been used, and data collection has mainly taken place through surveys. The class of assets included in the study has been limited to roads. Conclusions The analysis showed that 39.4% of the municipalities studied had not yet implemented component accounting of roads at the end of 2016. The size of the municipality proved to have a significant positive relation to the implementation of component accounting. A large spread in both the number of reported components and the length of the estimated useful life was shown in the municipalities studied. The size of the municipality and the existence of a minority rule proved to have significant positive correlations with the number of components reported by the municipalities.

Avdragsrätt för ingående moms regleras i 8 kap. 3 § 1 st. mervärdesskattelagen (1994:200) (ML), respektive artikel 168 i mervärdesskattedirektivet. Enligt ordalydelserna i bestämmelserna får en ekonomisk aktör avdrag för ingående moms på ett förvärv sominförskaffas till en mervärdesskattepliktig verksamhet. Avyttring av dotterbolagsandelar klassificeras inte som mervärdesskattepliktig verksamhet. Avdragsrätt för ingående moms på förvärv till aktieavyttring föreligger därmed inte enligt en ordalydelsetolkning av avdragsrättsbestämmelserna. Under senare år har den begränsade avdragsrätten för ingående moms på förvärv som införskaffas till aktieavyttring utvecklats med stöd av rättspraxis. Ett förvärv som med stöd av rättspraxis omfattas av avdragsrätt vid aktieavyttring är rådgivningstjänster. En materiell förutsättning för att tjänsten ska vara avdragsgill är att ett direkt och omedelbart samband föreligger mellan kostnaden för tjänsten och den ekonomiska verksamhet som bedrivs i moderbolaget. Det materiella sambandet kommer till uttryck i en faktura. Avdragsrätt för ingående moms ska styrkas med faktura enligt 8 kap. 17 § 1 st. ML. Faktura ska enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § 1 st. ML utfärdas av säljaren. Om Skatteverket (SKV) inte anser att det finns anledning att misstänka att avdragsrätt utnyttjas, förekommer ingen kontroll av fakturor. Detta skapar utrymme för att obefogat utnyttja avdragsrätt för ingående moms på rådgivningstjänster som förvärvas till avyttring av dotterbolagsandelar. Avdragsrätten kan utnyttjas genom att rådgivningsföretaget upprättar enosann faktura. Hur osanna fakturor kommer till uttryck och vad som kännetecknar en osann faktura uttryckte Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i prejudikatet HFD 2012 ref. 69 i-iii.Enligt HFD kännetecknas en osann faktura av att tjänsten i fakturan kan vara utförd men arbetsbeskrivningen är felrubricerad till förvärvarens fördel. När fakturan är felrubriceradmöjliggör det olika skattefördelar i förvärvarens verksamhet. En skattefördel är avdrag föringående moms. SKV kan omöjligen utöva full kontroll över fakturors äkthet. Striktare krav på innehållet i en faktura kan försvåra möjligheten att felrubricera fakturor, vilket kan förebygga eventuellaobefogade momsavdrag. Hur sådana krav skulle utformas är ett område som inte ryms i uppsatsen. Däremot råder det inga tvivel om att kraven måste utformas på så sätt att de säkerställer att den rådgivningstjänst som enligt fakturan utförts i samband med avyttring även utförts i verkligheten. Ökade krav på innehållet i en faktura vid aktieavyttring kan inom svensk rätt anses begränsade, eftersom faktureringsreglerna i ML styrs av EU-rätt. Däremot har fakturan inte enbart betydelse inom mervärdesskatterätten. En äkta faktura på en rådgivningstjänst vid aktieavyttring kan gynna inkomstskatterrätten och redovisningsrätten. Om motiverande anledningar till ökade faktureringskrav lyfts från andra rättsområden, aktualiseras frågan om det finns fog för att justera faktureringskraven specifikt när rådgivningstjänster förvärvas till aktieavyttring?

Denna studie undersöker olika semiotiska resurser, teckensystem och tecken på lärande som visat sig i mitt övande på polyrytmik med stöd av det designteoretiska perspektivet. Övningen har haft sin utgångspunkt i två olika metodböcker; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music av Rafael Reina (2015) och The Reference Rhythm Method av Mulle Holmqvist (2010). I Rafael Reinas bok lär författaren ut grunderna inom det indiska tala-systemet, som är en del av den sydindiska klassiska musiken. Mulle Holmqvists metod går ut på att lära sig polyrytmik genom att först lära sig en enklare rytm, som påminner om den önskade polyrytmen, för att sedan jämna ut slagen tills det uppstår en polyrytm. Genom att följa min egen lärprocess med hjälp av loggbok och videoinspelningar vid användandet av dessa metodböcker, redogörs i resultatet för hur olika semiotiska resurser kommit att visa sig och hur de i sin tur synliggjort olika tecken på lärande. Exponerandet av dessa tecken på lärande och användandet av resurser har resulterat i en ökad förståelse för hur olika metoder för polyrytmik kan användas och vilka metoder som fungerat bäst för mig. / This study examines various semiotic resources and signs of learning that have manifested themselves in my practice of polyrhythms, with the support of the design theoretical perspective. Two different method books have been used in this essay; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music by Rafael Reina (2015) and The Reference Rhythm Method by Mulle Holmqvist (2010). Rafael Reina's book teaches the basics of the Indian tala-system, which is part of South Indian classical music. Mulle Holmqvist's method involves learning polyrhythms by first learning a simpler rhythm, which resembles the desired polyrhythm, and then level out the beats until a polyrhythm occurs. By following my own learning process with the help of a notebook and video recordings, whilst using these method books, it is shown in the results how different semiotic resources is discovered and how they affect different signs of learning. Exposing these signs of learning and the use of resources has resulted in a greater understanding of how different methods of polyrhythms can be used and which methods have worked best for me.

Värderingsproblematik för materiella anläggningstillgångar har identifierats av författare och företag vilka har belyst avsaknaden av bättre värderingsmöjligheter då vi idag främst använder oss av värdering till anskaffningsvärde som. Problematiken grundar sig i att redovisningen inte helt avspeglar värdet för företags materiella anläggningstillgångar vilket gör att jämförbarheten och trovärdigheten kan ifrågasättas. Syftet med studien är att undersöka olika tillämpningar av värderingsmodeller som finns samt belysa varför företag väljer en viss värderingsmodell. Metodiskt kommer den genomföras som en fallstudie. Detta då uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för styrkandet av studiens verklighetsförankring. Studien innefattar ett huvudobjekt som fungerar som vetenskapligt fält, Mölndals industriprodukter AB där mer djupgående granskning skett samt kontinuerlig kontakt etablerats. Erhållna resultat som fältarbetet genererat kommer jämföras mot tre ytligt granskade företag vilka kommer fungera som reflektion av övriga marknaden för analys och vidare resonemang. Efter att teoretiska studier genomförts har det empiriska materialet analyserats.Erhållna resultat har påvisat att problematiken med att värdera ett företags materiella anläggningstillgångar delvis bygger på otillräckliga standarder och principer. Vilket gör att det krävs vidare utveckling av värderingsverktygen för att hantera vår alltmer komplexa verklighet. Detta då vi i vår värdering i vissa lägen blir alltför ålderdomliga medan de nya metoderna i vissa lägen visat sig alltför osäkra och opålitliga. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar.   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen. Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011. Den kvalitativa undersökningen, har baserats på intervjuer med fyra värderingsexperter.   Resultat: Av undersökningen framgår att det finns skillnader för hur företagen fördelat köpeskillingen till de tre tillgångslagen immateriella tillgångar, goodwill och netto materiella tillgångar men att det är svårt att göra en koppling till branschpraxis. Från intervjuer har vi dock konstaterat att det sannolikt förekommer att företag följer varandra vilket kan förklara skillnader mellan branscher. Fördelningarna påverkas också i stor utsträckning av förvärvets väsentlighet i förhållande till företaget som helhet. / Background: Identification of intangible assets has proven to be a problematic area for both the companies and accountingproffessionals. Previous studies have shown that a large part of the purchase price was allocated to goodwill, which may partly be a result of intangible assets not being recognized sufficiently. It has also been pointed out that there is a wide range in the regulatory framework that allows a lot of individual assessments.   Aim: The aim is to examine whether there are differences between industries in the Swedish market for listed companies' identification of intangible assets at initial recognition for business combinations and, if so, what the reasons may be. We also want to investigate whether it is possible to discern an industry practice for the identification of assets and the allocation of the purchase price.   Completion: Both qualitative and quantitative research has been conducted. The quantitative part consists of industry comparisons of acquisitions on the Nasdaq OMX Stockholm listings Small, Mid, Large Cap during the period 2005 to 2011. The qualitative part is based on interviews with four valuation experts.   Results: The study shows that there are differences in how the companies divided the purchase price between the three asset classes intangible assets, goodwill and net tangible assets, but that it is difficult to make a connection to industry practice. From the interviews, we have found that it is likely that companies follow each other, which may explain the differences between industries. The distributions are also influenced largely by the acquisition materiality in relation to the company as a whole.

Instruktioner som hjälper En studie om förutsättningar för lärande och anpassningar i praktiska ämnen på ett naturbruksprogram, med utgångspunkt i Galperins teori om stegvist lärande Sara Otterdahl och Josefin Westling Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt lärandesituationer utformas och anpassas i praktiska moment, på ett naturbruksprogram, för att elever ska utveckla ett eget kunnande. Observationer utgjorde den främsta insamlingsmetoden och kompletterades med intervjuer och audiovisuellt material. Utöver sex observationer av lektionstillfällen genomfördes intervjuer med 2 lärare och 5 instruktörer. Metoden för bearbetningen av materialet var en kvalitativ innehållsanalys, där kategorier skapades inom vilka datamaterialet sorterades och analyserades. Studien bygger på Galperins teori om det stegvisa lärandet. Teorin talar om hur instruktioner kan och bör struktureras samt hur elever utvecklar lärandet med hjälp av rätt orienteringsbas (instruktioner). Det specialpedagogiska fältet kopplas i studien till resultatet genom att Galperins teori och metod kan ses som ett sätt att förebygga svårigheter och att anpassa när svårigheter uppstår. En första slutsats i studien är att de instruktioner som ges innan en uppgift ska genomföras inte är tillräckliga utan att lärare och instruktörer ger elever fortlöpande anpassade instruktioner. De instruktioner som används när eleverna inte själva klarar av att utföra uppgifterna är till stor del muntliga och ges till en eller en mindre grupp elever. Studien visar att instruktionerna hjälper eleverna att klara av att genomföra uppgifterna och att detta tycks ha att göra med att instruktionerna ger eleverna förståelse för materiella objekt och symboler och hjälper eleverna att komma tillbaka till orienteringsbasen. En andra slutsats i studien är att eleverna behöver en orienteringsbas som tar hänsyn till den komplexa undervisningsmiljön som kännetecknas av att eleverna behöver klara av att samspela med djur och att hantera den egna kroppen. Eleverna behöver instruktioner för hur de ska göra detta och studien visar att det behöver ske en växelverkan mellan agerande och orienteringsbas, där eleven i de oförutsägbara situationer som uppstår behöver få anpassade och fortlöpande instruktioner.