In terms of the South African Constitution, every worker has the right to strike. This right is regulated in the Labour Relations Act. Workers engaged in essential services are prohibited from striking. The prohibition does not apply if a minimum service level agreement, guaranteeing services in the event of a strike, has been concluded between employers and trade unions. The Essential Services Committee, established under the Labour Relations Act ( the Act), must ratify these agreements before they become effective. More than two decades after the LRA was promulgated, very few ratified minimum service level agreements have been concluded in the municipal sector. This study explores the reasons for this and suggests legislative and policy interventions that could be considered on a sector wide basis. The study is by way of a single-case study of a metropolitan municipality. Data were obtained from two sources: 14 semi-structured interviews with participants and from an analysis of documents relevant to the regulation of essential services. The study established that the legislative framework for regulating essential services in South Africa is consistent with the principles and decisions laid down by the International Labour Organisation. It however does not provide guidelines for determining minimum service levels. An apparent unevenness between the representatives of the negotiating counterparts exists in the municipal sector in South Africa. Many of the party representatives negotiating minimum service levels, do not work in designated essential services or possess relevant technical skills. The findings of the study suggest steps that could be taken to strengthen the capacity of the Essential Services Committee to assist parties in the municipal sector to conclude minimum service agreements and build the negotiating capacity of the parties. The study also makes recommendations regarding improved participation by essential service workers and the broader community in the process.

Inledning År 2014 utfärdade Rådet för Kommunal Redovisning ett explicit krav om att svenska kommuner ska komponentredovisa materiella anläggningstillgångar. Tidigare studier visar att kommuners efterlevnad av redovisningsreglering är bristfällig och att ny reglering tar lång tid att implementera, samtidigt som det principbaserade regelverket ger upphov till skillnader i gjorda bedömningar. Syfte Studiens syfte är att utforska hur de svenska kommunerna har hanterat det nya explicita kravet på komponentredovisning, och förklara skillnader i uppskattningar och bedömningar avseende komponentindelning samt nyttjandeperioder. Metod Studien är av ett kvantitativt slag med en deduktiv ansats, där 18 hypoteser avseende kommunernas redovisningsval har formulerats. En tvärsnittsdesign har använts, och datainsamlingen har huvudsakligen skett genom enkäter. Studien har begränsats till tillgångsslaget gator och vägar. Slutsatser Analysen visade att 39,4% av de studerade kommunerna ännu inte hade implementerat komponentredovisning för gator och vägar vid slutet av år 2016. Kommunens storlek visade sig vidare ha ett signifikant positivt samband med tillämpningen av komponentredovisning. En stor spridning i både antalet redovisade komponenter och längden på bedömd nyttjandeperiod uppvisades hos de studerade kommunerna. Kommunens storlek och förekomsten av ett minoritetsstyre visade sig ha signifikanta positiva samband med antalet komponenter som kommunerna redovisade. / Introduction In 2014, the Council for Municipal Accounting issued an explicit requirement that Swedish municipalities have to implement component depreciation of tangible fixed assets. Previous studies show that municipalities' compliance with accounting regulations is inadequate and that new regulation takes a long time to implement, while the principle-based regulatory framework gives rise to differences in assessments. Purpose The purpose of the study is to explore how the Swedish municipalities have handled the new explicit requirement for component accounting, and explain differences in estimates and assessments regarding component classification and useful lives. Method The study is of a quantitative nature with a deductive approach, where 18 hypotheses regarding municipalities' accounting choices have been formulated. A cross-sectional design has been used, and data collection has mainly taken place through surveys. The class of assets included in the study has been limited to roads. Conclusions The analysis showed that 39.4% of the municipalities studied had not yet implemented component accounting of roads at the end of 2016. The size of the municipality proved to have a significant positive relation to the implementation of component accounting. A large spread in both the number of reported components and the length of the estimated useful life was shown in the municipalities studied. The size of the municipality and the existence of a minority rule proved to have significant positive correlations with the number of components reported by the municipalities.

Bakgrund Demografiska förändringar med fler yngre och äldre samt färre i arbetsför ålder medför en stor utmaning för offentlig sektor då behovet av tjänster kommer öka, samtidigt som det blir brist på resurser, arbetstagare och chefer. HR-avdelningens kritiska roll för att attrahera samt behålla chefer blir således påtaglig. Befintlig forskning gällande ledningsomsättning inom offentlig sektor med fokus på chefers arbetssituation är knapp och det eftersöks kvalitativa studier på området.Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet genom att identifiera och beskriva viktiga påverkansfaktorer.Metod Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats samt semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en inblick i hur HR arbetar i praktiken med att behålla chefer samt vad som påverkar. Metodvalet bidrog till att öka förståelsen för det komplexa arbetet HR innehar gällande att behålla chefer i kommunal sektor.Resultat/Slutsats Studiens resultat visar dels hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilket innehåller utbildning, skapa nätverk samt traditionella HR-uppgifter. Dessutom presenterar studien faktorer som påverkar hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilka innefattar kommunstorlek, HR-avdelningens organisering, genusproblematiken för sektorerna samt kopplingen till högre ledningsfunktioner. / Background Demographic changes with more younger and older people and less people in working age, pose a major challenge for the public sector as the need for services will increase, while there will be a shortage of resources, workers and managers. The HR department's critical role in attracting and retaining managers becomes evident. Existing research on management turnover in the public sector with a focus on managers' work situation is scarce and qualitative studies are being sought.Purpose The purpose of the study is to increase the understanding of how HR works to retain managers in municipal operations by identifying and describing important influencing factors.Method The study was conducted with a qualitative research approach and semi-structured interviews to enable an insight into how HR works in practice in retain managers and what influences. The method choice helped to increase the understanding of the complex work HR holds regarding to retain managers in the municipal sector.Results/Conclusion The results of the study show in part, how HR works to retain managers within municipal operations, which include education, create network and traditional HR-duties. Additionally, the study presents factors that influence how HR works in retaining managers within municipal operations, which include municipality size, the HR department's organization, the gender issues for the sectors and the cooperation to higher management functions.

Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet. / Introduction: The development of mental illness among children and adolescents is a serious public health problem today. Evidence shows that spiritual health is important for mental health and well-being. Snacka om livet (SOL) is a project designed to promote the existential health of children and adolescents. Continued work on the project depends on creating the conditions for the area’s implementation and on policymakers prioritizing the area. Purpose: To investigate the experience of existential health within Skåne's municipal and regional cross-sectoral public health work in the promotion of children and young people's mental health. Methods: The study had a qualitative approach with ten participants with senior positions within the municipality and region. The informants were selected based on a strategic selection. The interviews were conducted with a semi-structured method and with thorough ethical considerations. The empirics were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results showed that the area is new, important and of current interest in relation to mental illness among children and adolescents. The concept was to some extent perceived as complex and taboo but was also described as having great benefits for individuals and society. Spiritual health was perceived to strengthen and equip children and adolescents. A prerequisite for the area’s implementation was meant, among other things, to include the concept in public health work. Conclusion: The study has been able to contribute additional evidence and knowledge to this relatively new and unexplored area. Spiritual health is a resource in both prevention and promotion of public health work. The study has identified that health literacy can be an important tool for the area's integration into public health. The concept needs to be clarified, made aware and given space in the public health perspective.

Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats. / Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.

Studiens syfte är att utforska om chefer och ledare inom Nacka kommun tar anställdas arbeten och arbetsmiljö i beaktande när digitala system implementeras. Uppsatsen skrivs inom ramen för forskningsprojektet KomDig, vilket är en förkortning av Kommunal och Digital. Målsättningen med studien är att främja den digitala arbetsmiljön. För att få en djupare förståelse för hur ledning inom kommunal sektor beaktar anställdas arbeten och arbetsmiljöer vid införandet av digital teknik används kvalitativ metod. Empirin har hämtats från tolv genomförda intervjuer av ledning samt skyddsombud på olika enheter och avdelningar. Empiri har även hämtats från kommunens hemsida, rapporter samt myndighetsbeslut. De tre första intervjuerna genomfördes via fysiska möten. Coronapandemins spridning medförde att de sista nio intervjuerna fick utföras via Teams eller Zoom. De teoretiska referensramarna organisationsteorin, socio-tekniska skolan samt implementeringsteorin har valts ut för att skapa förståelse för vikten av en organisations uppbyggnad samt värdet i hur digitala system implementeras. För att skapa en begriplighet i vad som krävs för att skapa hanterbarhet samt meningsfullhet vid förändringar som exempelvis digitalisering har modellen för att skapa en känsla av sammanhang KASAM adderats. Studiens resultat påvisar att ledning tar anställdas arbetsmiljö i beaktande vid implementering av digitala system, men att det förekommer skillnader beroende på vilken enhet som granskas. Det finns exempel på tidigare implementeringar där anställda och kunder påverkats negativt samt där kostnaderna skenat iväg. Digitaliseringsenheten, digitaliseringsrådet samt digitaliseringsstrategin indikerar att de är på rätt väg. Viljan att implementera finns hos både ledning och medarbetare, kunnandet och erfarenheterna också genom lång prövotid. Resultatet ger en förståelse för att kommunen skapat möjlighet till överblick över hur samtliga delar påverkas av implementeringen. Detta bådar gott inför kommunens framtida utveckling.  Studiens resultat synliggör även att NPM varit förebild till kommunens inriktning på kunder, resultat och effektivitet. Det visar även på att kommunen följer utvecklingen mot e-förvaltning som förespråkas av regeringen. / This Master’s thesis research whether managers in Nacka municipality in Sweden consider their employees’ work environment, when implementing new digital systems. The research is written within the framework of a research project called KomDig. KomDig is an acronym in Swedish for Municipal and Digital. The research aims to increase awareness on the digital work environment. A qualitative method has been conducted, to gain a deeper understanding of how management in the municipal sector considers their employee’s working environment, when implementing new digital technology. Empirical data has been collected from twelve interviews with different managers and security officers at various units and departments within Nacka municipality. Empirical data has also been collected from the municipality´s websites, reports and governments documentation. The first three interviews were conducted through physical meetings, and the last nine where conducted through video calls like Teams or Zoom, due to the restrictions during the Corona pandemic. The theoretical framework evolves around the organizational theory, socio-technical approach as well as implementation theory. These theories have been selected to create an understanding of the importance of an organization’s structure when new digital systems are implemented as well as how new systems are implemented. In order to create an understanding of what is essential to maintain manageability and meaningfulness when work environment is changing, such as increased digitalization, the model KASAM has been utilized. KASAM is used to create a sense of coherence to the change of work environment, The research shows that management takes their employees´ work environment into account when implementing digital systems, however, the result shows that there is differences depending on which units that has been reviewed. There are examples of previous implementations where employees and customers have been negatively affected and where costs have radically increased. The newly introduced departments for digitalization along with new strategies for digitalization indicates that they now are on the right track in the way they are implementing new digital systems. Both management and employees are optimistic to continue the implementation together with the strategy for digitalization the result has created a good understanding for the aspects of importance in future implementations, which is promising for the municipality´s future development. The research also shows that NPM contributed to the municipality’s customer focus, results and effectiveness. It also shows that the municipality follows the trend towards increased digitalization in the public sector, which been advocated by the government.

Förståelsen för effekter av lärandet och den psykosociala arbetsmiljön genom individen själv och omgivningen var av betydelse för nya chefers hantering av sina ledarroller. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur första linjens nya chefer hanterade sina ledarroller inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Studiens tillvägagångssätt utgick från en fenomenologisk och kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analys av data genomfördes utifrån en tolkande fenomenologisk analysmetod. Slutsatsen visade att nya chefers utveckling kategoriserades som strategier och omständigheter. Strategier utgjorde nya chefers interna villkor som var att öva på att bli chef, inta ledarrollen och att växa i sin ledarroll. Omständigheter utgjorde nya chefers externa villkor som var att vara chef i första linjen och att klara av ledarrollen. Slutsatsen visade också att mängd arbete, användning av flertal datasystem, tiden, individen själv, relationer till andra, individens utveckling, arbetsinnehållet i första linjen och den komplexa organisationen påverkade nya chefers utveckling i sina ledarroller. / The understanding of the effects of learning and the psychosocial work environment through the individual herself and the environment was important to new manager´s management of their leadership roles. The purpose of this study was to contribute knowledge with how the first-lines’ new managers handled their leadership roles. The approach in this study was based on a phenomenological and qualitative case study. The data collection consisted of semi-structured interviews. Performance of analysis of data was based on an interpretive phenomenological analysis method. The conclusion showed that the development of new managers is categorized as strategies and circumstances. Strategies were new managers’ internal conditions and those are to becoming a manager, to take on the leadership role and to grow in the leadership role. The circumstances constituted new managers’ external conditions and those are to work as a manager in the first-line and to fulfill the leadership role. The conclusion also showed that the quantity of work, the use of several computer systems, time, individual herself, relationships at work, the individual’s development, content of work, and the complex organization affect new managers’ development in their leadership roles.