Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig. Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar. De respondenterna med hög socioekonomisk bakgrund har alla vuxit upp i hem där det ansågs vara viktigt att läsa. Deras föräldrar har alltid uppmuntrat till läsning och det har förväntats finnas ett intresse för litteratur och läsning. Personer med hög socioekonomisk bakgrund prenumererar främst på veckotidningar som är informativa och som tillhandahåller ny information och djupare intervjuer med framstående personer i samhället. Den största anledningen till att de läser och prenumererar på en veckotidning är att de tycker att det är roligt och givande att läsa. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna med hög socioekonomisk bakgrund läser är Filter, Fokus och Ikon. Dessa tidningar behandlar aktuella samhällsfrågor och problem samt ger utrymme för en mer djupgående journalistik. De respondenter med lägre socioekonomisk bakgrund är uppväxta i hem där läsning inte hade en självklar roll. Vissa av respondenterna uppmuntrades till att läsa trots att deras föräldrar själva inte läste i så stor utsträckning. I dagsläget läser respondenterna främst på semestern och upplever att det är tidskrävande att läsa på sin fritid.  De läser främst i situationer då de krävs att de läser, exempelvis i samband med studier. Respondenterna köper veckotidningarna i andra syften än att enbart läsa dem; de köper mer frekvent lösnummer och använder tidningarna till att titta på vackra bilder samt för att hämta inspiration. Respondenterna med lägre socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar som innehåller mode, inredning och övriga livsstilsmagasin. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna läser är King, Elle Decoration, Sköna Hem och Café.   Veckotidningar fyller olika individuella behov hos deltagarna i studien. Vissa köper ett lösnummer för att titta på vackra bilder och för att hämta inspiration.  Andra prenumererar på en informativ veckotidning med syfte att lära sig nya saker och för att de tycker det är roligt att läsa. Oavsett socioekonomisk bakgrund är veckotidningar ett format som samtliga deltagarna konsumerar.

Aktuella rapporter och statistik rörande de svenska stor- och nischbankerna redovisar ett missnöje hos dagens bankkunder. Det finns en noterbar skillnad mellan kundnöjdheten hos storbankernas respektive nischbankernas kunder, då nischbankerna har fler nöjda kunder. Eftersom bankerna har en betydande roll för individen och samhället ansåg vi att det var värt att undersöka problematiken kring det ökade missnöjet. Detta gjordes genom att granska huruvida nischbankernas beteende skiljer sig från storbankernas och om nischbankernas framväxt kan påverka storbankernas ställning på marknaden. Granskning och analys av nationalekonomisk litteratur, rapporter och statistik rörande bankmarknaden har varit det tillvägagångssätt som använts. Uppsatsen följer genomgående SCP-modellen, men övervägande fokus ligger på teorier kring konsumentbeteende. De slutsatser som dras visar att stor- och nischbankerna lockar olika typer av bankkunder, som till största del präglas av generationsskillnader. På grund av de olika kundtyperna har nischbankernas etablering en ännu omärkbar påverkan på storbankernas ställning.

Europeiska unionens (EU) konkurrenslagstiftning syftar till att upprätthålla effektiv konkurrens på EU:s inre marknad. På en marknad där det råder effektiv konkurrens sätts priserna av utbud och efterfrågan. En oligopolmarknad kännetecknas av att oligopolföretagen är ömsesidigt beroende av varandra och att det endast finns ett fåtal verksamma aktörer. På en oligopolmarknad kan fenomenet tyst samordning uppstå som innebär att oligopolföretag samordnar sina beteenden, utan att en uttrycklig överenskommelse har skett. Konsekvensen av tyst samordning är att oligopolföretagen kan höja sina priser, vilka blir högre än priserna på en marknad där det råder effektiv konkurrens. I rättspraxis, från både koncentrationsmål och mål om artikel 102 Fördraget om Europeiska unionensfunktionssätt (FEUF), har begreppet kollektiv dominerande ställning utvecklats. Det har i praxis fastslagits att begreppet “flera företag” i artikel 102 FEUF i innebär att två eller flera företag, som är oberoende av varandra i juridiskt hänseende, tillsammans kan uppträda eller agera ekonomiskt som en kollektiv enhet på marknaden. I analysen i denna uppsats framkommer följande för att en kollektiv dominerande ställning ska föreligga: De berörda företagen ska kunna uppträda eller agera som en kollektiv enhet vilket kräver att det föreligger ekonomiska bindningar mellan dem och dessa bindningar ska medföra att företagen kan agera oberoende av konkurrenter, kunder och konsumenter på marknaden. De ekonomiska bindningarna kan utgöras av strukturella bindningar, exempelvis avtal. Vidare krävs det ett genomförande av exempelvis ett avtal som får till följd att företagen kan agera som en kollektiv enhet. De ekonomiska bindningarna kan även utgöras av ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan företagen. Två eller flera företag kan således inneha och missbruka en dominerande ställning enligt artikel 102 FEUF. Begreppet kollektiv dominerande ställning aktualiserar ofta en diskussion om artikel 101:s FEUF tillämpningsområde och förutsätter ofta en bedömning av tyst samordning. Tyst samordning är ett problem på oligopolmarknader eftersom det hämmar effektiv konkurrens, och det har sedan länge varit svårt för EU att hantera detta problem. Av analysen i denna uppsats framkommer att kriterierna för begreppet dominerande ställning är otydliga och svåra att bevisa. Vidare framkommer av analysen att dagens rättsläge inte medför att inriktningen på att förbjuda en dominerande ställning är ett effektivt sätt för att hindra konkurrensskadligt beteende på oligopolmarknader.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning. Tidigare forskning har även visat vilken betydelse professionaliseringen och feminiseringen av läraryrket har haft för yrkets ställning i samhället. Därför undersöks om dessa två företeelser berörs i de granskade lärarminnena. En internationell jämförelse, där granskningens resultat jämförs med situationen i Frankrike, England och Skottland under samma tidsepok, fördjupar studien. Slutsatser som kan dras från denna studie är att de faktorerna som har haft störst inflytande på läraryrkets ställning inom de olika strukturerna är lärarens lön, skolledningens beslut och lärarens arbetsförhållanden. Samma faktorer verkar ha påverkat lärarens status i Frankrike, England och Skottland, där även statliga beslut har haft en stor påverkan. Lärarnas minnesanteckningar ger oss dock väldigt lite information om både professionaliseringen och feminiseringen av yrket.

No description available.

Uppsatsnivå: C

Den här studien handlar om svenskars relation till kristendomen och vad som har påverkat kristendomens status i Sverige. Syftet med denna uppsats är att analysera vad forskningen visar om svenskars förhållande till kristendomen i dagens samhälle och vilka orsaker som lyfts fram gällande Sveriges sekularisering. I denna uppsats kommer en kvalitativ metod att tillämpas eftersom att det är tre utvalda verk som diskuterar sekulariseringstesen som ska analyseras med hjälp av den insamlade informationen. En komparativ metod kommer att utföras i detta arbete för att kartlägga forskningen och diskutera möjliga orsaker till sekulariseringen. På detta vis kommer även forskningen ge svar på möjliga faktorer till kristendomens ställning i Sverige. En av faktorerna som lyfts fram är den relativa frånvaron av medierapportering om religion under 1900-talet eftersom man ansåg att religionen var utdöende. En annan faktor som forskningen lyfter fram är att religionsundervisningen i skolan ändrades till icke-konfessionell under 1970-talet och efter det minskade de kristna ritualerna så som dop, bröllop och konfirmationer. Detta resulterade i brist på kunskap inom kristendomen gällande den yngre befolkningen i jämförelse med kunskap inom kristendomen hos den äldre befolkningen i Sverige. En ytterligare möjlig faktor som lyfts fram i forskningen är att den yngre generationen är mer öppen för övernaturliga fenomen som nödvändigtvis inte behöver ha någon slags koppling till en specifik religion. Majoriteten av den svenska befolkningen kallar sig inte kristna trots att de firar kristna högtider men detta beror på att många i dagens Sverige är mer öppna för spirituella fenomen men väljer att leva efter en kristen kultur. Slutsatsen är att kristendomen ligger enligt den samlade forskningen på ett privat plan i livet hos svenskar och detta betyder inte att moderniteten under sekulariseringen har tryckt bort religionen.

<p>Lärobokens ställning i samhällskunskap</p><p>en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet</p>

Lärobokens ställning i samhällskunskap en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet

Ställningsbranschen är generellt sett starkt knuten till byggentreprenörers krav och behov. En ökad utveckling inom digitaliseringen av byggbranschen har satt större press på underentreprenörer i att vara delaktiga i den digitala projektplaneringen.  Med ökade krav från byggentreprenörer på dokumentation och projektering inom ställningsbranschen har programvaror utvecklats för att möta det behovet. En programvara som utvecklats i detta syfte är Layhers koncept vid namn Layplan. Syftet med denna studie är att belysa hur ställningsentreprenörer samt byggentreprenörer kan gagnas av en mer utbredd implementering av projekteringsverktyg för byggställningar. Detta genomfördes med hjälp av praktisk modellering i Layplan CAD samt litteraturstudier. Projektet inleddes med att studera litteraturen bakom hur ställning- och byggentreprenörer har arbetat med digitalisering. Därefter finns det en grundlig genomgång inom de vanligaste komponenterna för en ställning samt monteringsprocessen. Senare i rapporten har denna litteratur i kombination av modelleringen med byggställningen använts för att belysa vilka fördelarna är med en implementering av Layplan på arbetsplatsen.  Vad denna studie kom fram till var att en implementering av Layplan resulterar i bättre översikt och dokumentation när färdiga modeller projekteras och den tillhörande materiallistan används. Med korrekt användning kan Layplan reducera logistikkostnader, då materiallistan som genereras vid modellering ger korrekt antal komponenter för varje enskilt projekt.  De mindre konkreta fördelarna från studien är att det minskar risken för missar i kommunikationen mellan ställningentreprenören och byggentreprenören. När man kan se det färdiga resultatet som en 3D-modell innan monteringen har påbörjats minskar risken att ändringar i utformningen kan behöva ske under montaget av ställningen. De eventuella ändringar som byggentreprenören anses behöva göras på ställningen kan då ske i planeringsfasen och då inte under/efter produktionsfasen av byggställningen. Med detta i åtanke kommer man till frågan huruvida Layplan är en bra investering. Vad denna studie kom fram till är att för större till medelstora företag kan Layplan vara en bra investering som lönar sig i längden. För mindre företag kan det behövas fortsatta studier om den initiala kostnaden i tid och pengar kan generera värde. / The scaffolding industry historically has had strong ties to the needs of contractors who work in construction. The increased implementation of digital project planning has led to a greater need for subcontractors to be part of this process. With rising demands from contractors for improved documentation and BIM-compatibility, Layher has developed a software concept, called Layplan, which can be used to aid with this process. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate the advantages of implementation of digital tools in scaffolding. As part of this, a literature review will be conducted, and practical modelling of scaffolding will be conducted, primarily using Layplan CAD.  To aid in the reader's understanding of this subject there is a thorough description of the usual components and the building process of scaffolding. Initially, the focus of this thesis concerned studying the ways in which the construction and scaffolding industries currently use digitalisation in their usual work practice. Then this process was combined with results from practical modelling in order to demonstrate the advantages of scaffolding contractors using these tools in their everyday work practice.    One key finding of the present research was that the improved documentation digitalisation enables, can provide better oversight within day to day operations. When used optimally, Layplan can reduce the cost of logistics and enable contractors to predict more accurately the material requirements for each individual project. This approach also provides indirect advantages within the construction or scaffolding industry: it enables improved communication and also offers a way of ensuring that the completed project is as close to what the contractors had originally envisioned as possible. As contractors will be able to see the finished product as a 3D-model, it is likely that there will be fewer changes required to the project once scaffolding has been completed. With this approach, any modifications required can be made in the planning phase instead of during or after the production phase of the scaffolding.  Bearing this in mind, consideration needs to be given to the cost and benefits of contractors investing in Layplan. This study found that for larger and middle sized contractors this investment should pay for itself in the end. However, further studies will be needed in order to be able to draw conclusions as to whether Layplan is cost effective for smaller contractors.