No description available.

<p>Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. </p><p>Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.</p>

<p>Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL. För att kunna urskilja vilka omständigheter som påverkar avgörandet huruvida underlägsen ställning föreligger eller ej, upprättas i rättspraxis en skälighetsbedömning för varje enskilt fall. De slutsatser som dragits i studien visar på att det generellt sett inte går att säga när en småföretagare befinner sig i underlägsen ställning, utan att detta istället beror på en mängd olika omständigheter som verkar i det enskilda fallet.</p>

Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL. För att kunna urskilja vilka omständigheter som påverkar avgörandet huruvida underlägsen ställning föreligger eller ej, upprättas i rättspraxis en skälighetsbedömning för varje enskilt fall. De slutsatser som dragits i studien visar på att det generellt sett inte går att säga när en småföretagare befinner sig i underlägsen ställning, utan att detta istället beror på en mängd olika omständigheter som verkar i det enskilda fallet.

Ocker är ingen ny företeelse, då det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har ändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att belysa ocker och jämföra med 36 § avtalslagen Uppsatsen använder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebär att man använder olika rättskällor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker är trångmål, oförstånd, lättsinne och beroendeställning. Det ska också ha förekommit ett uppenbart missförhållande. Trångmål är situationer, där ockraren vet att den svagare parten är i stort behov av att låna pengar, för att köpa något och banken har sagt nej till lån. Oförstånd är en situation, där den ena parten inte är allmänt mer eller mindre intelligent, men kan inte förstå hela omfattningen av sitt handlande. Lättsinne innebär att personen handlar med ockraren utan att se vilka konsekvenser handlandet kan få. Beroendeställning är att ena parten är starkare än den andra och drar nytta av den svagare partens brist på egen insats eller medverkan. Ett uppenbart missförhållande innebär att avgöra de olika prestationernas värde, mellan det krävda värdet. / Usury is not a new commonplace, although there are expressions for usury in the Bible. The definition for usury has changed through the years. The purpose of this essay is to elucidate the usury prerequisite in the contract law and compare with the 36 § in the contract law. The essay uses a traditional jurisprudential research method. The traditional jurisprudential method means that you use different kind of accounting practise such as legislation, legislative history of an enactment, codes of practise and doctrines. The criteria for usury are distress, want of judgement, license and dependent attitude. There must also have been a clear case of abuse. Distress situations are those where there the usurer knows that the victim is in need of money, to buy something and the bank had said no to raise a loan. Want of judgement is a situation where one part is not less intelligent but cannot understand the full extent of the action. License means that a person deals with the usurer without realising the consequences of the action. Dependent attitude means that one part is stronger than the other part and takes advantage of the weaker part’s incapability to think or act by himself or herself. A clear case of abuse is to conclude the value of different performances, between the demanded values.

I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att missbruka sin marknadsställning i syfte att kringgå existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika missbrukande företaget behöver nödvändigtvis inte bli så kännbara som en läsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras även en lösning på detta problem.

Normally when purchasing a trip, an airline, a travel agency and a traveler is included in the purchasing process. Mostly a travel agency acts as an intermediary between the airline and the traveler. The travel agency is not considered to have any major part to the contractual relationship, usually the purchase agreement is considered to be covered by the airline and the traveler as the main parties. This is essentially the view shown from a legal perspective on the specific area. The application of legal provisions on the travel agency’s legal status may nevertheless bring a certain amount of ambiguity in the interpretation. The legal area is rather unclear in its structure and this can eventually result in considerable differences in law enforcement. The unclear legal situation may lead to uncertainty for every part perception of their rights and obligations. This paper will seek to identify what should be considered to be applicable law in the legal area. / Vid köp av resor ingår normalt sett ett flygbolag, en resebyrå samt en resenär i köpprocessen. En resebyrå agerar oftast som en förmedlare mellan resenären och flygbolaget. Resebyrån anses inte ha någon större part i avtalsförhållandet utan köpavtalet omfattas av flygbolaget och resenären som huvudparter. Detta är huvudsakligen den uppfattning som framgår av rättsområdet. Vid tillämpningen av rättsregler om resebyråns rättsliga ställning kan det dock bringa viss otydlighet i tolkningen. Rättsområdet är tämligen oklart i sin utformning och detta kan på sikt resultera i avsevärda skillnader i rättstillämpningen. Det otydliga rättsläget kan medföra osäkerhet för respektive parts uppfattning av dennes rättigheter och skyldigheter. Denna uppsats kommer söka fastställa vad som är gällande rätt på det juridiska området.

This bachelor thesis explores the agricultural landscape in southwestern Norway during the Viking Age. Based on macrofossil samples from the site Sømme in Rogaland fylke the prehistoric use of cultivated and non-cultivated plants are analysed and compared to previous studies and the state of knowledge. The thesis also investigates the potential social status of the site Sømme, the silversmithy and the smith. The results suggest Hulled barley (Hordeum vulgare) was cultivated nearby based on charred seeds found in postholes of the house. Nitrogen demanding plants, such as Fat-hen (Chenopodium album), were also found, which suggests an agricultural practise that involved manuring. The social status of Sømme and the silversmith is likely to have been quite high. People in graves with smithy tools in Norway are considered to have held a high social status. In Joa, close to Sømme, is one such grave. The smith has most likely been in direct contact with the ruling class when crafting jewellery.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning. En dominerande ställning innebär att ett företag kan agera oberoende av sina konkurrenter. Företag med dominerande ställning förekommer på alla marknader runt om i världen och missbruk av denna maktposition är inte ovanligt. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning och monopolistisk maktposition finns stadgat i artikel 102 FEUF respektive section 2 Sherman Act. Bedömningen av om ett företag anses vara dominerande vilar på en rad olika  faktorer, varav marknadsandelar är en betydande faktor. Vilken, och hur stor, betydelse marknadsandelen ensam har förefaller dock enligt praxis variera dels från fall till fall, dels mellan de olika jurisdiktionerna. Det förefaller vara mer vanligt förekommande i EU att ett företag anses vara dominerande grundat på marknadsandelen ensam, än i USA där andra faktorer i vissa fall kan väga tyngre och motbevisa innebörden av en hög marknadsandel. Ett steg i bedömningen av ett företags ställning är att avgränsa den relevanta marknaden på vilken företaget agerar. Definitionen av den relevanta marknaden är av stor vikt för bedömningen då den ligger till grund för beräkningen av företagets marknadsandelar. Avgränsningen sker på liknande sätt i EU och USA men med vissa skillnader i vilken metod som ska prioriteras. Jämförelsen som utgör denna uppsats ämnar inte leda fram till vilken jurisdiktion som har det mest fördelaktiga systemet, utan endast att ställa dem mot varandra för att utröna skillnader och likheter.