Sedan lagen om stöd och service för personer med funktionsnedsättning infördes år 1994 har fler personer med funktionsnedsättning förlorat rätten till personlig assistans och den statliga assistansersättningen. Denna reform rör sig om personer med oförändrade behov och förhållanden gällande sin funktionsnedsättning där plötsligt ett beslut stiftas av staten att dessa personer inte längre har rätten till LSS-insatsen. Genom åren har frågan om statlig assistansersättning haft ett stort genomslag i den allmänna debatten. Den tidigare forskning i denna studie om assistansersättning har visat att indragningen påverkat personer med funktionsnedsättningars medborgerliga rätt och inflytande i samhället. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka personer med funktionsnedsättningars upplevelser kring indragen assistansersättning och vilka konsekvenser detta ger i deras liv. Studien har utgått från personer med funktionsnedsättningars berättelser för att sedan analyseras utifrån Max Webers teorier om auktoritet och byråkratiska perspektivet samt Anthony Giddens teorier om ontologisk trygghet och rutinisering. Intervjustudien visar att indragningen resulterat till en negativ påverkan på informanternas psykiska ohälsa, familjerelationer, livskvalité och ökad funktionsnedsättning.

No description available.

Barns rätt till personlig assistans uppmärksammades under våren 2017 genom att det i media rapporterades om att personlig assistans enligt LSS, och assistansersättning enligt 51 kap. SFB, till barn med svåra funktionshinder nekats eller dragits in. Försäkringskassan hänvisar till att barnets behov tillgodoses av det normala föräldraansvar som alla föräldrar har. Den rättsliga regleringen kring normalt föräldraansvar präglas emellertid av ett omfattande tolkningsutrymme. Syftet med uppsatsen är inte att fastställa innebörden av normalt föräldraansvar, eftersom en enhetlig och koherent rätt har förlorat sin betydelse inom det socialrättsliga området. Syftet med uppsatsen är istället att problematisera innebörden av normalt föräldraansvar utifrån rättsteoretiska perspektiv samt problematisera begreppets innebörd i en historisk kontext. Avsikten med problematiseringarna är att bidra till en förståelse kring innebörden av normalt föräldraansvar vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans. I uppsatsen används en modifierad rättsdogmatisk metod. (Rätts-)källorna tolkas och systematiseras för att förstå innebörden av normalt föräldraansvar. Materialurvalet omfattar emellertid även sådant material som inte tillåts inom ramen för traditionell rättsdogmatisk metod, bland annat myndighetsmaterial, underrättsavgöranden samt litteratur som inte utgör doktrin. Det första rättsteoretiska perspektiv som används för att problematisera innebörden av normalt föräldraansvar är monocentrisk teoribildning, det vill säga den teori som präglar rättsdogmatiken – idéen om en enhetlig, komplett och motsägelsefri rätt. Sedan används teorierna om rättslig pluralism och rättslig polycentri. Det är därigenom möjligt att undersöka om, och i sådana fall på vilket sätt, Försäkringskassans uppfattning av normalt föräldraansvar skiljer sig från den uppfattning som råder hos lagstiftaren och HFD. Den slutsats som kan dras är att Försäkringskassan i vissa fall har en annan uppfattning om det normala föräldraansvaret än vad HFD har. För att förstå diskrepansen i de rättstillämpande organens uppfattning om normalt föräldra-ansvar används teorin om rättslig polyvalens, vilken innebär att rätten är full av olika värden. Den rättsliga värdegrunden är inte enhetlig. Den socialrättsliga regleringen kring normalt föräldraansvar är präglad av en hög grad av polyvalens, vilket gör det möjligt för Försäkrings-kassan och domstolarna att bedöma det normala föräldraansvaret utifrån olika värdegrunder. Utvecklingen från rättsstat över välfärdsstat till en så kallad postvälfärdsstat, samt begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft, används som teoretiska förklaringsmodeller för att beskriva den historiska utvecklingen i samhället. Det normala föräldraansvaret blir mer omfattande när ekonomisk tillväxt får större betydelse i samhället, samt när betydelsen av samhälleligt gemensamt och solidariskt ansvarstagande minskar. Det innebär att den samhälleliga utvecklingen påverkar den rättsliga förståelsen av normalt föräldraansvar. En samhällelig polyvalensteori introduceras för att betona att samhället, liksom rätten, är full av olika värden. Dessa olika värden påverkar den rättsliga regleringen och tillämpningen av normalt föräldraansvar i LSS och 51 kap. SFB. Det är inte möjligt att bidra till någon enhetlig förståelse av innebörden av normalt föräldraansvar, utan förståelsen påverkas av såväl rättsliga som samhälleliga utvecklingslinjer. Gällande rätt kan inte längre förstås som något som kan fastställas objektivt en gång för alla. Innebörden av normalt föräldraansvar kommer alltid att variera beroende på i vilken (historisk) kontext begreppet tolkas, tillämpas och förstås. / In spring of 2017 attention was paid to children’s right to personal assistance or financial assistance allowance, according to the Swedish legislation protecting the rights of disabled persons by the Law on Support and Service, LSS. In Swedish media it was reported that personal assistance to children with severe disabilities was denied or withdrawn. The Swedish Social Insurance Agency refers to the normal parental responsibility that all parents have, and that the child´s needs can be met by this normal parental responsibility. There is an extensive scope for interpretation in relation to normal parental responsibility. The aim of this essay is not to determine the meaning of normal parental responsibility, since a uniform and coherent view of the law has lost its importance in the legislation of social rights. Instead, the aim is to problematize the meaning of normal parental responsibility from a legal theory perspective, and to problematize the meaning of the concept from a historical view. The purpose of these problematizations is to contribute to an understanding of the normal parental responsibility in the assessment of children's right to personal assistance. In the essay a modified legal method is used. To understand the meaning of normal parental responsibility the sources of law is interpreted and systematized. But, the material that is used is not only sources of law, but also such material as rulings from lower courts, literature that is not doctrine and material from Swedish authorities. At first, the meaning of normal parental responsibility is problematized from a monocentric view of the legislation. The idea of a unified, coherent and contradictory right is of great importance in this perspective. Thereafter, theories of legal pluralism are used to examine if and, in such cases, in what way the Swedish Social Insurance Agency has an opinion about normal parental responsibility that differs from the opinion of the Swedish legislator and the Supreme Administrative Court. The conclusion is that The Swedish Social Insurance Agency in some cases has a different view of normal parental responsibility than the Supreme Administrative Court. The theory of legal polyvalence is used to understand why there is a difference in how normal parental responsibility is interpreted by institutions that apply the law. The theory of legal polyvalence implies that the legal system is embedded in different values. The social legislation is characterized by a high extent of legal polyvalence. The high extent of legal polyvalence makes it possible for the Swedish Social Insurance Agency and the Supreme Administrative Court to assess the meaning of normal parental responsibility in different ways. The development from the state governed by law over the welfare state to the post-welfare state, and the dichotomies Gemeinschaft and Gesellschaft, are used as theoretical models to explain the historical development in society. The extent of normal parental responsibility increases when economic growth is gaining importance, and when the importance of socially shared and solidary responsibility decreases. The social development affects the legal understanding of normal parental responsibility. A theory of social polyvalence is introduced to emphasize that society, as well as the law, is embedded in different values. These different values affect the legal regulation and application of LSS. It is not possible to contribute to a uniform understanding of normal parental responsibility. The understanding is influenced by both the legal and the social development. The law can no longer be understood as something that can be determined objectively once and for all. The meaning of normal parental responsibility will always vary depending on in which historical context the concept is interpreted, applied and understood.

Studien syftar till att undersöka erfarenheter som handläggare av personlig assistans har av att arbeta i en kontext som är föränderlig till följd av rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den. Studien syftar även till att undersöka de konsekvenser som detta medför för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning och vilka konsekvenser som de anser att det fått för brukarna. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Den teoretiska ansatsen har bestått av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme och Andrew Jametons koncept om etisk stress.  En bearbetning av empirin har genomförts i enlighet med tematisk analys. Olika krav och svårigheter har uppstått för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning, såsom konflikt mellan deras professionella värderingar och den institutionella kontexten och att kunna bemöta brukare i oro och kris. Handläggarna är genomgående kritiska till Försäkringskassans restriktiva och detaljstyrda tolkning och tillämpning av den rättspraxis som ska vara styrande för dem båda. Vissa grupper av brukare har som konsekvens av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den i stort sett uteslutits från rätten till personlig assistans. I diskussionen förs resonemang om LSS-handläggarnas yrkeskompetens, deras handlingsutrymme och etisk stress samt detaljstyrningens påverkan och konsekvenser för brukarna. / The purpose of the following study is to investigate the experiences that social workers have of working in a context that is changing with precedents and the Swedish social insurance agency's, Försäkringskassan’s, interpretation and application of them. The purpose is further to explore the consequences this has for LSS-administrators in their work and for their clients. In order to achieve this aim semi structured interviews has been used as a data collection method. The theoretical approach consists of Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and discretion as well as Andrew Jameton's concept of moral distress. The data has been processed in accordance of thematic analysis. Difficulties has emerged for LSS-administrators in their work, such as conflict between their professional values and the institutional context and meeting most anxious clients in crisis. The LSS-administrators are critical of Försäkringskassan’s restrictive and detailed interpretation and application of precedents. Some groups of clients have as a consequence of changed jurisprudence and Försäkringskassan’s interpretation and application of it more or less been excluded from the right to personal assistance.   We discuss the LSS-administrators professional competence, their discretion and ethical stress as well as the consequences detailed interpretation has for the clients.