No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Over the past several decades, Canada has experienced substantial changes in the formation of first union, mainly characterized by a decline in first marriage and upsurge in nonmarital cohabitation. Relying on male-oriented economic arguments, this study explores the relation of men's employment to their transition to first union, both first marriage and first cohabitation. Empirical findings, based on data from the 1995 General Social Survey (GSS-95), generally suggest that employment is positively associated with the formation of either type of first union, although with a greater effect on marriage than on cohabitation. Further, there is no evidence that the effect of employment on first union depends on the level of education. This study also conducts regional analysis in first union formation between Quebec men and other Canadian men. The findings imply that the effect of employment does not differ between the two regions in the process of first union. Incorporating marital and nonmarital unions in a single analysis, this study broadens our knowledge of the transition to first union of Canadian men.

Ordet entreprenörskap skrevs in i grundskolans läroplan 2011 och ingår idag i skolans uppdrag. Entreprenörskap är i ropet såväl internationellt som nationellt och begreppet har letat sig in i styrdokument via Europarådet och regeringskansliet. Syftet med denna studie är att undersöka verksamma lågstadielärares attityder till entreprenörskap i skolan för att få en uppfattning om det aktuella läget i den svenska grundskolan. Studiens frågeställningar fokuserar bland annat på hur viktigt lärare anser att entreprenörskapsarbete är i olika årskurser, om de vill arbeta med entreprenörskap samt hur de graderar elevens och näringslivets intresse gällande entreprenörskap i skolan.Det finns flertalet pågående projekt som syftar till att stimulera entreprenörskap i skolan såväl nationellt som internationellt genom organisationer som Komtek, Ung företagsamhet och Snilleblixtarna för att nämna några. Det forskas friskt på området entreprenörskap i skolan. Något som är relativt outforskat är däremot lärares attityder gentemot entreprenörskap i skolan. En del av den forskning som finns på området är gjord i Finland och Malaysia och visar i stort att lärare har en positiv inställning till entreprenörskap men upplever bristande kompetens inom området.För att kunna ställa attityder mot varandra och finna eventuella mönster valdes kvantitativ metod som grund för studien. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till lärare verksamma i årskurs 1-3 i ett eller flera av ämnena svenska, engelska, matematik, SO och NO.I linje med tidigare forskning visar resultaten i denna studie att lärares attityder till entreprenörskap överlag är positiv. Attityderna varierar dock och en stor del av respondenterna upplever begreppet vara värdeladdat. Resultatet visar att respondenterna övervägande anser att entreprenörskapets relevans i utbildning ökar i och med elevers stigande ålder. Detta trots att de allra flesta anser sig ha en bred definition av begreppet entreprenörskap enligt vilket entreprenörskap i skolan handlar om att utveckla grundläggande förmågor som kreativitet, innovationsförmåga och handlingskraft.

Ninety-six Ss, forty-eight white males and forty-eight white females, from introductory psychology classes at North Texas State University participated in a study of interracial attitudes and social expectations.

The purpose of this study is to examine some aspects the Parent Teacher Association through designing a questionnaire, administering it to individuals involved to some degree in the organization, evaluating the data received, and then making knowledgeable observations about it. The specific aspects to be examined are its role and its communication of goals and programs as seen by several groups. Although the scope is limited to the Texas PTA, attitudes toward PTA in general are reflected in the responses.

No description available.

This thesis investigates attitudes toward different regional varieties of Arabic and how native speakers perceive their own dialect vis-à-vis others. Building from previous research in the field, this study specifically seeks to learn which dialects are preferred, which are seen as being nearest to Standard Arabic (fuṣḥā), and whether there is a correlation between masculinity and fuṣḥā. The results of a two-part sociolinguistic questionnaire, distributed to 44 participants, suggest that many native Arabic speakers have overall positive attitudes about their own dialects, though this is often complicated by factors of prestige and gender. When asked directly which dialect they believed to be most similar to fuṣḥā, many participants list Arabian Peninsula varieties, yet when asked more indirectly the majority of participants indicate their own dialect is nearest to fuṣḥā. Finally, the proposed relationship between masculinity and fuṣḥā, suggested but never substantiated by earlier studies, proves to be epiphenomenal here.