Bakgrund: Då det inte längre finns en kurativ behandling för en patient som intensivvårdats är det av betydelse att föra diskussioner kring avbrytande av livsuppehållande behandling. Avbrytandet innefattar flertalet aspekter som intensivvårdssjuksköterskan i olika grad kan påverka.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att avbryta livsuppehållande behandling.  Metod: Kvalitativ studie där tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor.  Resultat: Tre teman med fem subteman framkom; Betydelsen av att kommunicera, När det är dags att avbryta samt Viljan att göra gott. Intensivvårdssjuksköterskorna belyste betydelsen av en tvärprofessionell kommunikation för att främja teamarbetet. Närstående ska involveras tidigt i vårdförloppet då det ökar upplevelsen av delaktighet. Vårdmiljön ansågs inte anpassad för palliativ vård men anpassades i den mån det är möjligt. Patientens önskemål kring sin vård ska beaktas. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att ett tidigare beslut gällande avbrytande av livsuppehållande behandling skulle kunna förhindra onödigt lidande. Ångest- och smärtlindrande läkemedel var avgörande vid vård i livets slutskede. Konklusion: En förbättrad kommunikation tvärprofessionellt ansågs minska patientens lidande. Involvering av patient och närstående främjar delaktighet. Vårdmiljön ansågs inte gynnsam för palliativ vård men anpassades i den mån det var möjligt. Genom att intensivvårdssjuksköterskor delar med sig av sina erfarenheter kan patientens hälsa främjas och lidande reduceras. / Background: When there no longer is a curative treatment for an intensive care patient it is important to discuss the aspects of withdrawing life-sustaining treatment. The withdrawal of treatment includes several aspects that the intensive care nurse in various ways can affect.  Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses experiences' in withdrawing life-sustaining treatment.  Method: A qualitative design with ten intensive care nurses that were interviewed with semi-structured questions.  Results: Three themes and five subthemes emerged; The importance of communicating, When it is time to withdraw treatment and The will to do good. Interprofessional communication was considered promoting teamwork. Relatives' involvement increases the experience of participation. The intensive care environment is not considered adapted for palliative care. The patients wishes regarding their care must be taken into consideration. The intensive care nurses described that an earlier decision regarding withdrawal of life-sustaining treatment could prevent unnecessary suffering. Drugs to reduce anxiety and pain was crucial in end-of-life care.  Conclusion: Improved interprofessional communication was considered to reduce the patient's suffering. Involvement of patients and relatives promoted participation. The care environment was not considered favorable for palliative care but was adapted as far as possible. By sharing intensive care nurses' experiences, the patient's health can be promoted and suffering reduced.

Bakgrund: Beslut om att avstå och avbryta livsuppehållande behandling har de senaste åren ökat i antal inom intensivvården i Europa. Intensivvårdspatienter har ofta nedsatt autonomi, och läkare och sjuksköterskor måste därför försöka avgöra vad som är rätt för patienten. Detta kan orsaka moralisk stress eftersom att det inte finns några enhetliga riktlinjer för när den livsuppehållande behandlingen övergår till att vara meningslös. Motiv: Beslut kring att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling kan vara ett mångfacetterat etiskt beslut som försvåras av intensivvårdspatientens nedsatta autonomi. Den föreliggande studien syftar till att belysa de etiska utmaningar som uppstår när beslutet ska fattas. Syfte: Att belysa läkares och sjuksköterskors resonemang kring att avstå och avbryta livsuppehållande behandling på en intensivvårdsavdelning. Metod: En vinjettstudie genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med intensivvårdsläkare (n=5) och intensivvårdssjuksköterskor (n=5). Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas resonemang kring att avstå och avbryta livsuppehållande behandling utmynnade i nio subteman som delades in i tre olika teman; Strävan efter att göra gott, Involvering av närstående och Behov av reflektion i teamet. Konklusion: Teamet ansågs betydelsefullt i beslut kring livsuppehållande behandling. Det fanns ibland olika uppfattningar inom teamet kring vilken behandling som gagnar patienten och vidare forskning behövs kring metoder, exempelvis etiska ronder, för att överbrygga dessa meningsskiljaktigheter. Om de etiska utmaningarna läkare och sjuksköterskor upplever kring beslut att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling uppmärksammas och diskuteras, ökar chanserna för att alla involverade känner att rätt beslut fattas för patienten som individ. / Background: There is an increase of decisions to withhold or withdraw life sustaining treatment within intensive care units in Europe. Intensive care patients often have a limited autonomy and physicians and nurses therefore have to decide what is right for the patient. This can cause moral stress due to a lack of unitary guidelines for when life sustaining treatment becomes futile. Motive: Decisions to withhold or withdraw life sustaining treatment can be a multifaceted ethical dilemma that is complicated by the intensive care patients' limited autonomy. This study aims to illustrate the ethical challenges occurring when this decision is to be made. Aim: To illustrate the reasoning of physicians' and nurses' about withholding and withdrawing life sustaining treatment in an intensive care unit. Methods: A vignette study was conducted with individual semi structured interviews with intensive care physicians (n=5) and intensive care nurses (n=5). Collected data was analysed with qualitative content analysis. Result: The participants reasoning to withhold or withdraw life sustaining treatment resulted in nine subthemes that was further divided into three themes; Striving to do good, Involment of relatives and A need to reflect within the team. Conclusion: The team was considered important in decisions regarding life- sustaining treatment. Sometimes there were different views within the team about what treatment would benefit the patient and further research is needed of methods, such as ethical rounds to overcome disagreements regarding decisions to withhold and withdraw life-sustaining treatment within intensive care. If these ethical challenges experienced by physicians and nurses due to these decisions are acknowledged and discussed, chances increase that everyone involved feels that the right decision is made for the patient as an individual.