Spelling suggestions: "subject:"avslutning"" "subject:"avslutnings""
1 |
En idrottslektions inramning En intervju- och observationsstudie av hur idrottslärare hanterar målkommunikation och feedback i samband med inledning och avslutning / The framing of a PE lesson An interview and observation study of how PE teachers handle goal communication and feedback in the beginning and the end of the lessonLindberg, Emanuel January 2018 (has links)
Sammanfattning Inledningen och avslutningen är ofta två moment av lektionen som hamnar i skymundan av innehållet. Idrottsämnet har traditionellt upplevts mer som ett ”göra-ämne” än ett kunskapsämne. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur idrottslärare motiverar inledningen och avslutningen av idrottslektioner och vad som kommuniceras till eleverna i samband med målkommunikation och feedback inom undervisningens inramning. Studien var av kvalitativ karaktär. Datainsamlingsmetoden som användes för att få fram empirin innefattade tre intervjuer och nio observationer. Empirin analyserades utifrån Hudsons (2002) didaktiska triangel och Hatties och Timperleys (2007) feedback-modell. Den didaktiska triangeln användes för att belysa lärarens relation att guida eleven mot ett visst innehåll. Feedback-modellen innebar användandet av de tre begreppen feed up, feed back och feed forward och visade mot vilket innehåll läraren guidar eleverna. Resultatet visade en ambivalens av hur lärarna ville att lektionen skulle uppbyggd mot hur den praktiskt genomfördes. Under intervjuerna berättade lärarna att de ville förmedla information om lektionen samt ge eleverna ett meningsskapande syfte under inledningen. Under avslutningen ville lärarna återkoppla mot genomförandet och lärandet av lektionen. Dessutom ville lärarna ge eleverna information om vad som kommer hända under nästa lektion. I praktiken visade videoobservationerna att aktiviteten tog över och lärandet hamnade i periferi. Inledningen riktades främst mot att endast informera eleverna om hur lektionen kommer gå till eller ett syfte med fokus på ett görande. Avslutningen återkopplades mot själva genomförandet av lektionen och inte mot ett lärande som lärarna förespråkade. Slutsatsen som drogs var att lärarna ville ha med ett lärande under lektionerna men problematik som tidsbrist, koncentrationssvårigheter och att ställa bra diskussionsfrågor gjorde det svårt för lärarna.
|
2 |
Självskadebeteende- två unga mäns berättelser / Self-injurious behavior- the stories of two young menJääskeläinen, Pia, Wessman, Jessica January 2008 (has links)
<p>This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents. The differences are for example the family situation and experiences of childhood traumas. There are also similarities in the origin of the self-injurious behavior, both respondents have had experiences of rejection from the environment. There are several differences between the respondents in the functions of the self-injurious behavior. One of the respondents used the self-injurious behavior to end a state of dissociation, other differences were the frequency and procedure of the self-injurious behavior. There are also similarities in the functions with the self-injurious behavior between both respondents, for them it was a way to cope with difficult situations and to let out emotions for example anxiety. There are differences in factors that can be correlated with the ending of the self-injurious behavior among the respondents. One of the respondents claims the positive treatment of his surroundings and therapy, when his self-injurious behavior became known, was contributing factors to the ending of hurting himself. The other respondent claims that a sense of responsibility for someone else was the most important factor in ending the self-injurious behavior. A similarity in the ending of the self-injurious behavior among the respondents is that both of them could manage to express their feelings and experiences in words. One of the conclusions is that self-injurious behavior among the young men, referring to the origin, function and ending of the behavior, shows many similarities with young women who has a self-injurious behavior.</p> / <p>Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet.</p><p>Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av de slutsatser som presenteras är att självskadebeteendet hos de unga männen avseende bakomliggande orsaker, funktion och bidragande orsaker till avslutning är att det finns många likheter med unga kvinnors självskadebeteende.</p>
|
3 |
Självskadebeteende- två unga mäns berättelser / Self-injurious behavior- the stories of two young menJääskeläinen, Pia, Wessman, Jessica January 2008 (has links)
This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents. The differences are for example the family situation and experiences of childhood traumas. There are also similarities in the origin of the self-injurious behavior, both respondents have had experiences of rejection from the environment. There are several differences between the respondents in the functions of the self-injurious behavior. One of the respondents used the self-injurious behavior to end a state of dissociation, other differences were the frequency and procedure of the self-injurious behavior. There are also similarities in the functions with the self-injurious behavior between both respondents, for them it was a way to cope with difficult situations and to let out emotions for example anxiety. There are differences in factors that can be correlated with the ending of the self-injurious behavior among the respondents. One of the respondents claims the positive treatment of his surroundings and therapy, when his self-injurious behavior became known, was contributing factors to the ending of hurting himself. The other respondent claims that a sense of responsibility for someone else was the most important factor in ending the self-injurious behavior. A similarity in the ending of the self-injurious behavior among the respondents is that both of them could manage to express their feelings and experiences in words. One of the conclusions is that self-injurious behavior among the young men, referring to the origin, function and ending of the behavior, shows many similarities with young women who has a self-injurious behavior. / Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet. Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av de slutsatser som presenteras är att självskadebeteendet hos de unga männen avseende bakomliggande orsaker, funktion och bidragande orsaker till avslutning är att det finns många likheter med unga kvinnors självskadebeteende.
|
Page generated in 0.0424 seconds