Studiens syfte är att undersöka kommunikationen mellan lärare och elever under lektionersförsta fem minuter och vad denna innebär för elevers motivation och fokusering. Våraproblemställningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lärare och elever uppleverinledningarna, dels hur en lektion kan inledas så att eleverna blir motiverade för lektionen.Metoden vi har valt för att undersöka detta är en kombination av klassrumsobservationer ochkvalitativa intervjuer med lärare och elever. Undersökningen är gjord på en gymnasieskolaoch vi har följt en klass som går år ett på samhällsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lärareoch åtta elever.Resultatet visade att det är viktigt att läraren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedetav lektionen för att eleverna ska förstå att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydligfinns risk att eleverna har svårt att finna det fokus som krävs för att följa lektionen och kännasig motiverade inför den. De inledande minuterna, i flertalet av de klassrum vi har besökt,präglas till viss del av småprat. Småpratet är viktigt för att främja relationen mellan lärare ochelever och skapa en stämning där det sker ett fruktsamt lärande. Resultatet visade även att denicke-verbala kommunikationen och lärarens brinnande intresse är viktiga delar för att elevernaska känna sig motiverade och fokuserade. Även yttre faktorer som huruvida eleverna är tröttaeller hungriga påverkar elevens förmåga att fokusera och även att finna motivationen.Bekräftelse är dock viktigast för elevernas motivation.

Sammanfattning Inledningen och avslutningen är ofta två moment av lektionen som hamnar i skymundan av innehållet. Idrottsämnet har traditionellt upplevts mer som ett ”göra-ämne” än ett kunskapsämne. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur idrottslärare motiverar inledningen och avslutningen av idrottslektioner och vad som kommuniceras till eleverna i samband med målkommunikation och feedback inom undervisningens inramning. Studien var av kvalitativ karaktär. Datainsamlingsmetoden som användes för att få fram empirin innefattade tre intervjuer och nio observationer. Empirin analyserades utifrån Hudsons (2002) didaktiska triangel och Hatties och Timperleys (2007) feedback-modell. Den didaktiska triangeln användes för att belysa lärarens relation att guida eleven mot ett visst innehåll. Feedback-modellen innebar användandet av de tre begreppen feed up, feed back och feed forward och visade mot vilket innehåll läraren guidar eleverna. Resultatet visade en ambivalens av hur lärarna ville att lektionen skulle uppbyggd mot hur den praktiskt genomfördes. Under intervjuerna berättade lärarna att de ville förmedla information om lektionen samt ge eleverna ett meningsskapande syfte under inledningen. Under avslutningen ville lärarna återkoppla mot genomförandet och lärandet av lektionen. Dessutom ville lärarna ge eleverna information om vad som kommer hända under nästa lektion. I praktiken visade videoobservationerna att aktiviteten tog över och lärandet hamnade i periferi. Inledningen riktades främst mot att endast informera eleverna om hur lektionen kommer gå till eller ett syfte med fokus på ett görande. Avslutningen återkopplades mot själva genomförandet av lektionen och inte mot ett lärande som lärarna förespråkade. Slutsatsen som drogs var att lärarna ville ha med ett lärande under lektionerna men problematik som tidsbrist, koncentrationssvårigheter och att ställa bra diskussionsfrågor gjorde det svårt för lärarna.

This treatise analysis what functions light has in theater. It was inspired by Rosalinda Kraussessay Sculpture in the Expanded Field but builds mostly on the following three booksLinda Essig Lighting and the design idea (2nd ed), Nigel H. Morgan Stage lighting fortheater designers and Francis Reid The stage lighting handbook (6th ed). It discovers nineunique functions of light (performance style, dramatic style, image,illumination, 3Dspace, 3D form, selectivity, environment, atmosphere) and develops a graphical mappingof them based on a mapping by Reid. The functions performance style, dramatic style,image are superior the others. Some light functions are more closely related than othersand the different functions can easily be misunderstood.The functions performance style and dramatic style (or just style) are especially difficultto understand and map out. Environment and atmosphere are two functions that is inopposition to one another and it would be interesting to make an expansion around theseset of terms by using Krauss theories.

Syftet med denna studie är att belysa hur mellanstadielärare i årskurs fem inleder sina lektionergenom att beskåda uppstartens tio första minuter. Fokus har varit lärarnas ledarskap under denna process där strukturen, kroppsspråket och lärarnas engagemang har studerats och dess inverkanpå elevgrupperna. Dessutom har lärarnas medvetenhet kring uppstart och deras syn på ledarskap i uppstartsprocessen även undersökts. Med utgångspunkt i syftet har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare aktuell forskning om ledarskap samt använt de klassiska ledarstilarna och den auktoritativa fostransstilen som grund för uppsatsens teoretiska förankring.   Studien har en kvalitativ forskningsansats, där observationer och parintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis har två elevgrupper i årskurs fem samt deras sex lärare i de tre kärnämnen, svenska, matematik och engelska observerats. I anslutning till det genomfördes parintervju med de sex mellanstadielärarna. Studiens resultat utgörs av observationer ställt emot lärarnas resonemang kring medvetenheten om ledarskapets effekt i uppstarten och dess inverkan på elevgrupperna.   I enlighet med studiens resultat kännetecknas uppstarten av två faser, där den ena innebär att eleverna ska infinna sig på sina platser och hitta sitt fokus och den andra där läraren presenterar lektionen. Beroende av lärarnas ledarskap, tydlighet, förmåga att vara konsekventa och engagemang i uppstarten tar det olika lång tid för eleverna att inta sina platser och finna fokusinnan lärtillfället kan börja. Strukturen i uppstarten är av stor vikt likaväl som lärarens förmåga att ha ett positivt förhållningssätt och behålla ett lugn. Lärarens ledarskap från start anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och arbetsro. Att ledarskapet präglas av en auktoritativ fostransstil är en fördel och resulterar i ett effektivt lärande.