Syftet med uppsatsen är att identifiera hur avtal tolkas enligt svensk rätt och om det går att identifiera några mönster i tolkningsverksamheten. Det undersöks hur den svenska tolkningsläran överensstämmer med tolkningsreglerna i Draft Common Frame of Reference (DCFR). Europeiska unionen (EU) publicerade år 2009 DCFR – en akademisk text vars syfte bland annat var att förmedla kunskap om den gemensamma civilrätten inom unionen. Förhoppningen är att det i längden leder till en harmoniserad europeisk civilrätt. DCFR betraktas i dag som en icke bindande rättsakt – innehållande icke bindande regler som är ämnade att användas som hjälpmedel. DCFR innehåller ett kapitel om avtalstolkning som är tillämplig på oklara avtal, vilket är centralt för uppsatsen. Trots att DCFR inte är bindande har det ändå juridisk betydelse då innehållet kan bli föremål för jämförelser och belysa vad som anses gälla i svensk rätt. För att komma fram till resultatet arbetar vi utifrån den rättsdogmatiska metoden. Kärnan i utredningen och analysen ligger i en genomgång av en förhållandevis omfattande mängd rättspraxis från Högsta domstolen och Arbetsdomstolen. Dagligen ingås ett stort antal avtal. Vanligtvis sker det utan att problem uppstår; parterna fullgör vad de åtagit sig och avtalsförhållandet avvecklas. Problem kan uppstå när parterna har olika avsikter, avtalet är otydligt utformat eller när den ena parten inte fullgör sina förpliktelser. I svensk rätt finns inga lagregler för avtalstolkning, utan ledning får hämtas i rättspraxis. Domarna är ofta svårtolkade vilket gör att doktrin inom avtalsrättens område tillmäts stor betydelse. I doktrin råder det delade meningar om tolkningsläran eftersom författarna ställer upp tolkningsmodeller med olika benämningar.  Hänsyn tas framförallt till Adlercreutz och Lehrbergs framställningar då de är framstående rättsvetenskapsmän inom området. Modellerna presenteras och belyses med rättsfall från högsta instans. Tolkningsverksamheten i svensk rätt utmärks av vissa huvudsakliga drag. De subjektiva tolkningsmetoderna, i synnerhet den gemensamma partsviljan, har tolkningsföreträde framför andra tolkningsmetoder. I rättstillämpningen är tolkningsföremålet avtalet i förening med samtliga omständigheter vid och efter avtalsslutet. Resultatet för handen är att varje enskilt fall prövas utefter individuella omständigheter vilka i sin tur också kräver individuellt anpassade lösningar. Tolkningsverksamheten i DCFR utövas genom regler. Generella regler kan antas resultera i större grad förutsebarhet samtidigt som svensk tolkningslära möjligtvis tar större hänsyn till parternas avtal och därtill parternas verkliga viljor. DCFR kan ge rättstillämparen större utrymme för tolkning än vad reglerna föranleder på grund av normativt formulerade rekvisit. Sammanfattningsvis kan det konstateras att gemensamma drag kan urskiljas i utpekade delar av tolkningsverksamheten och att reglerna i DCFR påvisar många likheter i uppbyggnaden i jämförelse med den svenska tolkningsläran.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Det internationella inflytandet är stort inom kommersiella avtal, vilket inte minst märks när det kommer till formulering av avtalsklausuler. Även avtal mellan två svenska parter inspireras ofta av angloamerikansk avtalsformulering och innehåller inte sällan så kallade boilerplateklausuler som stipulerar bland annat formkrav för ändringar eller tillägg till avtalet. Tvister om tolkning av dessa avtal och ändringar i strid mot avtalade formkrav blir allt vanligare och frågan uppstår då vilken rättsverkan denna typ av avtalsklausuler har för avtal som regleras av svensk avtalsrätt. Området är relativt oreglerat eftersom vår över hundraåriga avtalslag är tämligen kortfattad och istället blir det de avtalsrättsliga principerna, vilka framgår bland annat i praxis, som får ge vägledning i hur frågan ska besvaras. Till skillnad från andra rättsområden där specifika situationer är reglerade i lag och rättsfakta kan påvisas, en rättsregel kan åberopas och rättsföljden någorlunda bestämmas handlar det här istället om att väga olika intressen och ge dem olika prioritet beroende på olika omständigheter. Uppsatsens syfte är att besvara frågan genom att ge exempel på de situationer och omständigheter som är avgörande för när avtalsklausulerna får rättsverkan och när muntliga utfästelser eller andra tillitsgrundande ageranden får avgörande betydelse. Slutsatsen är att det inte går att besvara frågan om en avtalsklausul har verkan utan istället blir svaret när den har det och varför.

No description available.

No description available.

With ever increasing volatility due to the recent pandemic and the Russian invasion of Ukraine, the M&A market faces more questions than maybe ever before. While these events increase instability the money is flowing between companies like the world has never seen, but the parties involved now carry an increased risk. These risks must be divided between the parties and one solution with a growing popularity is MAC-clauses allowing the buyer to walk away from the deal if certain criteria is met.  The purpose of this essay is formost to see how such a clause likely would be interpreted according to the Swedish model of contract law. With the lack of case law on the subject the essay has its foundation in a hypothetical MAC-clause with support from doctrine and available case law on interpretation of contracts. The results stemming from the essay concludes that MAC-clauses most likely will cause some predicaments for the court due to its unclear nature and lack of statues on the M&A area. Eventually the interpretation would result in that the buyer would be able to step away from the deal, if he can prove that an event has had an ”Material Adverse Effect” on the company. The interpretation would likely conclude with a clarification of the wording of the clause using optional law where the Swedish Köplag (1990:931) would be applicable, due to it being the most suitable and reasonable solution.  The essay consists of an account of MAC-clauses from a business perspective as well as a run through of relevant Swedish model for interpretation of contracts.