Tillverkningsindustrin har historiskt sett haft en viktig roll i Sveriges ekonomiska tillväxt, men till följd av höga arbetskostnader och en liten inhemsk marknad har många företag flyttat sin produktion utomlands. Det senaste decenniet har allt fler företag världen över flyttat delar av sin verksamhet från utlandet, antingen till hemlandet eller till mer närbelägna länder, ett fenomen som benämns som “reshoring”. Då “reshoring” är mindre studerat på mindre marknader, så som den svenska, är syftet med studien att undersöka huruvida svenskatillverkningsföretag har tillämpat en “reshoring”-strategi, antingen i form av “backshoring”eller “nearshoring”. Studien ämnar också att undersöka vilka orsaker som bidragit till en eventuell “reshoring”. Teorier om hur val av tillverkningsplats är av strategisk vikt för företag har använts tillsammans med teorier om “reshoring” och orsaker till att företag genomför en “reshoring”. Studien tillämpar en kvalitativ metod och är baserad på årsredovisningar från svenska tillverkningsföretag under den valda tidsperioden, kompletterat medpressmeddelanden och tidningsartiklar. Studien visar att inget företag har genomfört “reshoring” eftersom de inte har genomfört en tidigare “offshoring”. De orsaker som ligger bakom företagens flytt till Sverige och geografiskt närliggande länder stämmer dock överens med de orsaker som tidigare forskning kunnat konstatera.

The purpose of this study was to compare how drivers differbetween different industry sectors when a reshoring decisionis being made through answering the research question “whatare the similarities and differences in the drivers for reshoringin the automotive industry and the fashion industry?”. In thiswork, drivers are defined as the factors that have an impacton a company when making a reshoring decision andmotivates them to go through with it.The study was conducted as a structured literature reviewand articles were searched for in three different databases. Thesearches generated a large amount of hits where the majoritywas sorted out with the help of defined inclusion andexclusion criteria until 13 articles remained. Of these 13articles, five were related to the automotive industry and eightwere related to the fashion industry. The used articles were allcase studies that together covered 32 companies.The generated result showed that the drivers could be dividedinto seven main categories: failed offshoring, supply chain,host country, costs, sustainability, the “made-in” effect, andtechnical developments. The two industry sectors mentionedde different drivers a different amount in their motivations asto why they went through with reshoring and described themdifferently. Consequently, the conclusion that drivers forreshoring have similarities and differences in the influencethey have over the reshoring decision and in the way they aredescribed could be drawn. For future research it would beinteresting to continue this kind of comparison with furtherindustry sectors. / Syftet med denna studie var att jämföra hur drivkrafter skiljersig åt mellan olika industrisektorer vid ett reshoringbeslutgenom att besvara forskningsfrågan ”vad harreshoringdrivkrafter för likheter och skillnader ifordonsindustrin och modeindustrin?”. I detta arbetedefinieras drivkrafter som de faktorer som påverkar ettföretag vid ett reshoringbeslut och motiverar dem till attgenomföra det.Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturstudie därartiklar eftersöktes i tre olika databaser. Sökningarnagenererade ett stort antal sökträffar där majoriteten sorteradesbort med hjälp av definierade inkluderings- ochexkluderingskriterier till dess att 13 artiklar återstod. Av dessa13 artiklar var fem stycken relaterade till fordonsindustrin ochåtta stycken till modeindustrin. De använda artiklarna varolika fallstudier som totalt omfattade 32 företag.Det genererade resultatet visade på att drivkrafterna kundedelas in sju huvudsakliga kategorier: misslyckad offshoring,försörjningskedjan, värdlandet, kostnad, hållbarhet, ”made-in”-effekten och teknisk utveckling. De två industrisektorernanämnde de olika drivkrafterna olika mycket i sinamotiveringar till varför de genomförde reshoring och beskrevde lite annorlunda. Därmed kunde slutsatsen att drivkraftertill reshoringbeslut har både likheter och skillnader i detinflytande de har över beslutet samt på vilket sätt de beskrivsdras. För vidare forskning är det intressant att fortsätta meddenna typ av jämförelse med fler industrisektorer.

The purpose of this thesis is to study the impact of Industry 4.0 on the backshoring of international companies. As well, this thesis will provide an in-depth look of how backshoring is being carried out under the wave of Industry 4.0. In order to conduct this research, key characteristics concerning the rather new phenomenon of backshoring have been evaluated and later correlated to internationalization and Industry 4.0. In this thesis, an abductive research approach was adopted as the research area was considered rather unexplored. The literature review of this thesis discusses theories regarding internationalization, Industry 4.0 and backshoring. The literature review leads to a conceptual framework that displays interrelations between the different theories. The conceptual framework was next used to investigate the empirical data that was procured from case companies. The findings from this empirical research are then outlined in the following chapter. The analysis chapter presents a comparison between the theory and data, according to the conceptual framework. The final chapter brings together the results from the analysis and integrates insights, limitations, proposals and suggestions for future studies. The main theoretical implications that this thesis has led to involves filling the research gap as well as a definition of the phenomenon of backshoring in a context of international business.The main practical implication is that Industry 4.0 has the potential to enable backshoring for international companies, but there needs to be a balance between cost, quality and availability of skilled labour and infrastructure. While the full effects have yet to be seen, research shows that companies are already taking advantage of increased productivity and efficiency through Industry 4.0 technologies. This thesis presents a new, original perspective on the phenomenon of backshoring, providing fresh insight into the topic. Additionally, this research can be valuable to international companies who have already embraced or plan to invest in Industry 4.0 technologies within their manufacturing process.

De globala målen i Agenda 2030 påverkar alla. Företag anstränger sig för att ta itu med de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av hållbarhet. Reshoring har på senare tid alltmer uppmärksammats som strategi av både företag och forskare. Studien syftar till att undersöka varför svenska företag har genomfört reshoring. Studien har också för avsikt att undersöka om, och isåfall hur, hållbarhet har varit en drivkraft till reshoring. Teorier som berör offshoring, reshoring, drivkrafter, ekonomisk, miljömässig, - och social hållbarhet behandlas. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från olika företag. Som sekundärdata har de undersökta företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar använts. Resultatet visar att företagen genomfört reshoring på grund av faktorer som kostnadsminimering, kapacitet, risk, ledtidsminimering, produktutveckling och flexibilitet. Vidare visar studien att hållbarhet kan vara en drivkraft till ett beslut om reshoring.

This master thesis has been conducted for Hanza Holding AB which is a global company with production facilities grouped into local clusters in proximity to its clients. The company has experienced an increased demand from companies seeking to relocate their production back to their home countries to be closer to their end markets. Hanza’s experience of reversed offshoring, referred as backshoring in the literature, triggered the present investigation.  Offshoring is a widespread business practice among companies in developed countries that have moved production to countries with weaker environmental and social regulations to reduce operational cost. However, it has been achieved at a high environmental, social and operational cost. Backshoring is an emergent trend that has mainly been driven for improving companies’ operational performance. Despite the negative social and environmental consequences that offshoring has had at host countries, neither environmental or social aspects have been considered as the most important drivers when taking backshoring decisions.  In Sweden, companies have been active in offshoring and backshoring. China has been one of the top 3 host regions where manufacturing was moved to and from. Sweden is one of the European countries where manufacturing, especially within the automotive industry, is still of importance for the country’s economy. The country is also considered a forerunner with ambitious environmental policies. These facts made it interesting to investigate if improved sustainability in the supply chain of Swedish offshoring companies could be a backshoring driver if all pillars of sustainability are considered in the decision-making process. Consequently, the present investigation aimed to explore if Sweden provides the conditions to improve the supply chain sustainability of companies in the Swedish automotive industry if offshored manufacturing of steel parts is brought back from China to Sweden. Furthermore, based on the results of the present investigation, the second aim was to provide Hanza with recommendations for how the company could contribute to improved supply chain sustainability.  To achieve the purpose of the study, the Environmental Decision Making framework proposed by Sexton et al. (1999) was applied. The two options to be considered were analyzed by performing a partial life cycle assessment and by applying an own developed method to assess the decision criteria. Later on, the results were analyzed to recommend Hanza measures to improve supply chain sustainability.  The results showed that Sweden has all conditions needed to improve the supply chain sustainability if manufacturing was backshored from China to Sweden. Environmental sustainability could be the most important driver followed by social and economic sustainability. Furthermore, Hanza’s manufacturing cluster strategy could be concluded to improve environmental sustainability in the supply chain by reducing emissions from transport. However, the company could implement several measures to take its contribution to a higher level. / Detta examensarbete har genomförts för Hanza Holding AB som är ett globalt företag med produktionsanläggningar grupperade i lokala kluster i närheten av sina kunder. Företaget har upplevt en ökad efterfrågan från företag som vill flytta tillbaka sin produktion till sina hemländer för att komma närmare sina slutmarknader. Hanzas erfarenhet av omvänd offshoring, även kallad backshoring i litteraturen, var utgångspunkten för detta arbete. Offshoring är en utbredd affärspraxis bland företag i utvecklade länder som harflyttat produktionen till länder med svagare miljömässig och sociallagstiftning för att minska sina kostnader. Detta har dock uppnåtts till en hög miljömässig, social och operativ kostnad. Backshoring är en framväxande trend som främst har drivits på för att förbättra företags operationella prestation. Trots de negativa sociala och miljömässiga konsekvenser som offshoring har haft i värdländerna,har varken miljö eller sociala aspekter ansetts vara de viktigaste drivkrafterna vid beslut om backshoring. I Sverige har företag varit verksamma både inom offshoring och backshoring. Kina har varit en av de tre främsta regionerna där tillverkningen har flyttats till och från. Sverige är ett av de europeiska länder där tillverkning,särskilt inom fordonsindustrin, fortfarande anses vara av betydelse för landets ekonomi. Landet anses också vara en föregångare med ambitiös miljöpolitik. Dessa fakta gjorde det intressant att undersöka om förbättrad hållbarhet i leverantörskedjan skulle kunna vara en drivkraft för företag om alla tre hållbarhets pelare beaktas i beslutsprocessen. Av denna anledning var målet med denna studie att undersöka om det finns förutsättningar i Sverige för att förbättra hållbarheten i leveranskedjan hos företag inom den svenska fordonsindustrin om tillverkning av stål artiklar flyttades från Kina till Sverige. Det andra syftet var att ge Hanza rekommendationer för hur företaget skulle kunna bidra till en förbättrad hållbarhet i leverantörskedjan. Huvudmetoden för att uppnå syftet med studien var ett tillvägagångssätt för att ta miljöbeslut framtaget av Sexton et al. (1999). De två alternativ som skulle övervägas analyserades genom att utföra en partiell livscykelanalys och genom att tillämpa en egenutvecklad metod för att bedöma beslutskriterierna. Senare analyserades resultaten för att ge Hanza rekommendationer för att förbättra hållbarheten i försörjningskedjans. Resultaten visade att Sverige har alla förutsättningar som behövs för att förbättra hållbarheten i leveranskedjan om tillverkningen flyttas tillbaka till Sverige från Kina. Miljömässig hållbarhet kan vara den viktigaste drivkraften följt av social och ekonomisk hållbarhet. Därutöver, drogs slutsatsen att Hanzas lokala klusterstrategi skulle kunna förbättra miljömässig hållbarhet i leveranskedjan genom att minska utsläppen från transporter. Företaget skulle dock kunna genomföra flera åtgärder för att ta sitt bidrag till en högre nivå.

Background: A growing reshoring trend has recently been discovered, when companies bring back their manufacturing to the domestic country. Reshoring has received more public attention recently and the interest in reshoring strategies is growing. The knowledge about the reshoring decision is however limited and there is not a great deal of research addressing this. The knowledge about how companies have performed their cost analysis is limited as well as the risk assessments behind the reshoring decision. Hence, there is a knowledge gap regarding what cost and risk factors that are critical to consider in a reshoring decision. Purpose: The purpose of this master's thesis is to identify critical cost and risk factors to consider in a reshoring decision within Swedish companies. Method: The research design includes a literature review to identify what cost and risk factors that already have been stated. A literature review was essential in order to demonstrate current knowledge in the field. The search included four databases involving several search terms. Since the purpose is to gain a deeper understanding about the phenomenon and to investigate in depth within a real-life context a multiple case study was viewed as a proper method to use. The multiple case study included four companies and was performed using semi structured interviews and investigations of cost analyses and risk assessments.   Findings: This thesis shows that there is a great deal of factors that are critical in a reshoring decision. However, Coordination, Inventory, Management, Quality and Transportation were the most common cost factors to consider when deciding for reshoring. The most frequent risk factors mentioned by the case companies were Control, Engineering and Innovation and Undesirable reaction. Implications: Different factors are critical depending on what type of company considering the reshoring decision. This is due to deviations in such as products, company strategy, customers and manufacturing techniques. Since each company and each product is unique it is overall important to identify which costs to include in the cost analysis in a reshoring decision for one specific company. The result of the thesis indicates that critical cost factors that are more difficult to measure and compare, so called soft factors, have a great effect on the reshoring decision. Further, companies seem to consider risks with remaining in the offshored country to a higher extent than the risks of reshoring. These risks that appear if not reshoring seem to be of an importance to consider since they generate costs. The findings of the thesis are believed to be evidential to the fact that there is a lack of research since critical factors found in the multiple case study are more than the existing literature indicates.