Aim: Based on a case study of UNICEF Supply Division (SD), this thesis seeks to investigate how non-profit organizations use scorecards and if the use of scorecards in non-profit organizations results in strategic alignment.   Method: The theoretical framework for this case study consists primarily of the strategic performance management tool known as the Balanced Scorecard, which consists of interlinked measures, derived from the organization's strategy. For the case study, primary data, both qualitative and quantitative, was collected by means of semi structured interviews with members of senior management and a survey which was sent out to the whole organization. Abductive reasoning was applied in the analysis.   Result & Conclusions: The case study organization's scorecard focuses mainly on a selection of process measures and is perceived by staff and management as a good diagnostic tool for processes. The organization thus has implemented a more operational adaption of the scorecard. A weak match between the organization's strategy and selected measures in its scorecard in combination with limited incentives for achieving set targets suggest that strategic alignment is likely to be low.   Suggestions for future research: The scope of the thesis is limited to UNICEF Supply Division. Comparative studies of other UN agencies would increase the reliability of the study. Future research may also try to address, more in-depth, how non-profit organizations can implement more strategic, as opposed to operational performance management systems.   Contribution of the thesis: While the findings of this study mirror prior findings on Balanced Scorecard use in the non-profit sector, it has given the case study organization valuable insight on important measurement parameters, strategy mapping and other areas of improvement.

This thesis develops a balanced scorecard model based on the attributes of Kaplan and Nortons Balanced Scorecard (1992, 1996, 2001). The model is then operationalized using a survey that is administered to CMAs (Certified Management Accountants) employed by for profit, Canadian companies with greater than 51 employees. One hundred and forty nine usable responses were received. The thesis attempts to answer two research questions: (1) What attributes of a Kaplan & Norton (hereafter K&N) Balanced Scorecard (BSC) are present in the performance measurement systems of Canadian organizations? and (2) What are the differences between organizations with different levels of K&N Balanced Scorecard adoption? <p>Of the 149 responses, 110 (73.8%) organizations were classified as BSC firms (Levels 1 to 4) and 39 (26.2%) were classified as non-BSC firms. The 110 BSC firms were further classified as follows: 15 (13.6%) as Level 1 BSC firms, 14 (12.7%) as Level 2A BSC firms, 20 (18.2%) as Level 2B BSC firms, 25 (22.7%) as Level 3 BSC firms and 36 (32.7%) as Level 4 BSC firms. Thus, based on our conceptual model, we can say that 32.7% of the BSC firms (24.2% of the total respondents) had a fully developed K&N BSC. <p>The study found several differences between Level 4 and Level 1 BSC organizations. For example, respondents in 83% of the Level 4 organizations, versus in 67% of the Level 1 organizations, indicated that their organizations reviewed their performance measures when their strategy changed. <p>This study adds to academic research by conceptualizing Kaplan and Nortons (1996, 2001) Balanced Scorecard and comparing this to the performance measurement systems of Canadian companies. Although there are numerous academic studies on the balanced scorecard (e.g., Chan & Ho 2000; Hoque & James 2000; Lipe & Salterio 2000, 2002; Malina & Selto 2001; Ittner & Larcker 2003; Speckbacher et al. 2003; Stemsrudhagen 2004), only the Speckbacker et al. 2003 study has developed a conceptual model of Kaplan and Nortons (1992, 1996, 2001) Balanced Scorecard and used it to examine the extent of its adoption. Our study mirrors theirs, with two notable exceptions: we have a different and noteworthy conceptualization of Kaplan and Nortons Balanced Scorecard and we apply this to a Canadian setting.

Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike. Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten. Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget. Vidare har vi fått stöd för vår utvecklade modell där värdekedjans fördel med ett flödestänkande kombineras med balanserade styrnyckeltals förmåga ge en bra inblick i företag.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker. Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund. Vi har dessutom genomfört en förstudie på region Norrköping. För att erhålla ytterligare information om bolagets visioner samt strategier genomfördes även en intervju med MoDo Skogs VD Björn Andrén. Resultat: Vi har funnit att ett Balanced Scorecard skulle leda till en mer helhetlig syn på företagets ekonomistyrning. Detta på grund av att denna följer upp och mäter områden som idag inte mäts. Dessutom skulle ett balanserat styrkort på ett bättre sätt synliggöra både visioner och strategier än vad som är fallet idag. Detta anser vi vara den största fördelen med en eventuell implementering av Balanced Scorecard i MoDo Skog. Därutöver ser vi att det finns en po-tential med styrkortet, nämligen att det kan öka medarbetarnas engagemang som därigenom kan förbättra befintliga processer. Dock anser vi att vissa av de förutsättningar som enligt BSC konceptet bör råda inte gör det i dag. Dessa faktorer är bland annat att MoDo Skog har få kunder, marknaden för deras produkt utvecklas i en långsam takt samt att organisationen idag är tillplattad. Sammanfattningsvis anser vi dock att fördelarna tycks överväga nackdelarna med en Balanced Scorecard implementering.

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt. En förutsättning för att den ska kunna framgångsrikt implementeras är att personalen uppvisar en förändrinjgsvilja beträffande konceptet. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att kartlägga kommunalanställdas förändringsbenägenhet beträffande implikationerna av balanserat styrkort. Utifrån detta avser vi dra slutsatser om problemen och möjligheterna, med avseende på de anställdas uppfattningar, med att implementera balanserat styrkort i kommunal verksmahet. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av litteraturstudie och dels en emirisk studie av två kommunala enheter. Litteraturen består av böcker och forskningsartiklar som behandlar balanserat styrkort, budgetkopplad verksamhet och förändringsteori. Den här litteraturen har använts för att öka vår egen kunskap och för att bygga upp uppsatsens referensram. Den empiriska studien omfattar intervjuer med fem respektive sex representanter ur den operativa personalen vid en beställarenhet och en utförarenhet inom Linköpings kommun. Resultat: Vi finner att personalen vid såväl beställarenheten som vid utförarenheten i allmänhet uppvisar hög förändringsbenägenhet beträffande balanserat styrkort. De ställer sig övervägande positiva till implikationerna av styrkortet och till konceptet i sin helhet. Viss skepticism om respektive verksamhets förmåga att genomföra en implementering förekommer dock och detta kan eventuellt skapa motstånd.

Der Beitrag beschäftigt sich mit der Frage nach adäquater Steuerung staatlicher Bildungseinrichtungen. Als Ausgangsbasis dient dabei die Diskussion um Leistungsmessung und Qualitätsmanagement in Schulen, da hier bereits umfassende Überlegungen zu möglichen Mess- und Steuerungskriterien für Schulen angestellt wurden. Basierend auf einem umfassenden Definitionsansatz für Schulqualität, werden verschiedene Instrumente vorgestellt, die vielfach Erwähnung im Zusammenhang mit Qualitätsmanagement in Schulen finden. Diese werden kurz anhand ihrer grundsätzlichen Zielvorstellung sowie wesentlicher Verfahrens-schritte vorgestellt und einer anschließenden Bewertung unterzogen. Auf Basis der betrachteten Instrumente sowie wesentlicher Grundprinzipien aus dem Controlling werden verschiedene Anforderungen für wirksame Qualitätssysteme in Schulen festgelegt. Abschließend wird das Controlling-Instrument der Balanced Scorecard als mögliches Qualitätsmanagement-System für Schulen in die bestehenden Überlegungen integriert und ihr Nutzen für die kombinierte Anwendung mit anderen Modellen herausgearbeitet.

Purpose - The purpose of this study is to investigate how the BSC is used to measure performance by the provider and the users in a municipality. Furthermore, the purpose is also to examine the different views of providers and users of BSC in different departments. Design/methodology/approach – The research on the use of the BSC is based on a single case study in Kristianstad municipality. The case study was performed on three different administrations, culture and recreation, children and education, and care which are representing users of the BSC. The case study was also performed in the city management which presented the provider of the scorecard. Afterwards, the results of the case study have been analyzed from an institutional perspective. Findings - In this case study, it is concluded that the BSC is a useful tool for performance measurement in the municipality of Kristianstad. The providers and users of the scorecard are viewed differently as a performance tool. Research limitations – Due to a small sample size, it is difficult to generalize the results of this single case study. Future research could expand this study by a quantitative study based on a survey including all Swedish municipalities. Another proposal can be comparative case studies of different municipalities. Practical implications – This thesis shows how the BSC is used for performance measurement and how it is viewed from the providers and users. Using the results of this study, managers can use the scorecard in a more efficient way. Originality/value – This single case study examines the use of BSC in Krisitanstad municipality as there have been relatively few studies in this area. With the collection of the empirical evidence we have contributed with literature in this area.

Abstract Purpose: The aim of this thesis is to contribute to a richer understanding of the two management control systems, Balanced Scorecard (BSC) and Tableau de Bord (TDB), and their ability to function in a real life setting, as an important element for efficiently support organization’s strategy. Design/Methodology/Approach: A case study, containing Company A, was executed through a qualitative approach with the intention to connect the theories, the control systems BSC and TDB, to a real life setting. The empirical findings are mainly based upon information collected through semi-structured interviews. Findings: The BSC is perceived as strict and controlling in its nature and as primarily establishing facts, while the TDB enhances communication with an educational intention. Regardless of the numerous of advantages the use of a TDB would entail, the current structure of Company A, with its hierarchical approach, resists its implementation. Theory, together with the employee’s desire, might imply TDB as the optimal alternative for supporting the strategy, however, the reality of Company A, with the directors of the board as monitors and decision-makers, suggests the use of a BSC. As a result of the correlation between the choice of MCS and the ideology of an organization, BSC will continue to be perceived as the optimal practice within Company A as long as the top-down approach remains. Whether the theory or the reality is to decide which control system to be used is for the organization to determine. Regardless of the organization’s choice of control system, advantages will emerge if a genuine implementation is completed in close connection to the theoretical framework. Research Limitations: The thesis intends to investigate the connection between control system and strategy, however, without providing any explicit theoretical framework regarding strategy. Nor will the strategic content of Company A be further analyzed. The small sample limits the ability to provide any general conclusions, however, similarities and parallels can be drawn and associated to related situations. Practical Implications: The thesis is mainly concerned with highlighting the practical relevance of the theories employed. Further Research: The TDB practice will require a more developed acknowledgment beyond its domestic origin before it can be recognized among organizations as a valid alternative to the BSC. In order for the BSC to continue being perceived as a respected control system, there is a need of a continued development of the theory in correspondence to the rapid changes in the business environment, which in turn would allow for greater flexibility in its use. Further, there is a need to emphasize the importance for organizations to involve their employees in open dialogue, which would ensure more precise information when implementing a BSC. This applies to both internal and external information.

This thesis develops a balanced scorecard model based on the attributes of Kaplan and Nortons Balanced Scorecard (1992, 1996, 2001). The model is then operationalized using a survey that is administered to CMAs (Certified Management Accountants) employed by for profit, Canadian companies with greater than 51 employees. One hundred and forty nine usable responses were received. The thesis attempts to answer two research questions: (1) What attributes of a Kaplan & Norton (hereafter K&N) Balanced Scorecard (BSC) are present in the performance measurement systems of Canadian organizations? and (2) What are the differences between organizations with different levels of K&N Balanced Scorecard adoption? <p>Of the 149 responses, 110 (73.8%) organizations were classified as BSC firms (Levels 1 to 4) and 39 (26.2%) were classified as non-BSC firms. The 110 BSC firms were further classified as follows: 15 (13.6%) as Level 1 BSC firms, 14 (12.7%) as Level 2A BSC firms, 20 (18.2%) as Level 2B BSC firms, 25 (22.7%) as Level 3 BSC firms and 36 (32.7%) as Level 4 BSC firms. Thus, based on our conceptual model, we can say that 32.7% of the BSC firms (24.2% of the total respondents) had a fully developed K&N BSC. <p>The study found several differences between Level 4 and Level 1 BSC organizations. For example, respondents in 83% of the Level 4 organizations, versus in 67% of the Level 1 organizations, indicated that their organizations reviewed their performance measures when their strategy changed. <p>This study adds to academic research by conceptualizing Kaplan and Nortons (1996, 2001) Balanced Scorecard and comparing this to the performance measurement systems of Canadian companies. Although there are numerous academic studies on the balanced scorecard (e.g., Chan & Ho 2000; Hoque & James 2000; Lipe & Salterio 2000, 2002; Malina & Selto 2001; Ittner & Larcker 2003; Speckbacher et al. 2003; Stemsrudhagen 2004), only the Speckbacker et al. 2003 study has developed a conceptual model of Kaplan and Nortons (1992, 1996, 2001) Balanced Scorecard and used it to examine the extent of its adoption. Our study mirrors theirs, with two notable exceptions: we have a different and noteworthy conceptualization of Kaplan and Nortons Balanced Scorecard and we apply this to a Canadian setting.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt. Syfte: Studien ämnar beskriva hur ett specifikt företag, i avseende på mätning, kan leananpassa sitt BSC. I ett vidare perspektiv avser även studien beskriva hur processen som leder fram till ett företags leananpassning kan formuleras. Avslutningsvis syftar studien till att skapa en förståelse för vilka hinder som kan orsaka en diskrepans mellan BSC och lean production i avseende på mätning. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då befintliga teorier inom lean production, balanserat styrkort och anpassning mellan dessa inte gjorts tidigare. Studiens forskningsfrågor besvaras genom en fallstudie där analysen främst grundat sig på två kvalitativa intervjuer. Empirin har även kompletterats med mail och dokument från företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten tas i allmän teori beträffande lean production samt det balanserade styrkortet, för att därefter följas av teori rörande mätning specifikt kopplat till lean production. Diskrepansen mellan lean production och det balanserade styrkortet belyses genom att beakta Tommi Kasurinens teori "barriers to change" samt Åhlström och Karlssons teori " The impetus for changing the management accouting system". Slutsatser: Genom att modifiera mätningen i processperspektivet, implementera ett lärandeperspektiv och till stora delar bibehålla Alfas mått på medarbetarnas trivsel, kan en tydligare leananpassning av det balanserade styrkortet ske. Denna leananpassning blir möjlig tack vare ett generellt processuellt angreppssätt där ett företags användning av det balanserade styrkortet ställs mot dess användning av lean production. Studien visar även att ett hinder av betydande karaktär för förändring av styrningen, kan vara bristande kunskap hos utvecklarna av styrningen. Det processuella angreppssättet samt den bristande kunskapen hos utvecklarna medför slutligen att en modifiering kan ske av Åhlström och Karlssons modell.