Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar för att inkludera barn med särskilt stöd och vilka verktyg som används i praktiken. I bakgrunden redovisas förskolans styrdokument, relevanta begrepp, tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt och som berör ämnet vi forskat i. Studien utfördes genom intervju av fyra förskollärare från två olika städer i Sverige. Genom analys av intervjuerna framkom ett antal huvudkategorier och underkategorier. Huvudkategorierna är: förskollärarens arbetssätt för inkludering, förskollärarens egen uppfattning av inkludering, verktyg förskolläraren använder, likheter och skillnader. Resultatet påvisar en gemensam syn hos respondenterna av inkludering, hur viktigt det är för barnens sociala sammanhang och för känslan av samhörighet. De verktyg som respondenterna använde sig av var bilder och TAKK för att underlätta för barnen i olika undervisningssituationer. Även miljön och respondenterna själva ansågs som viktiga verktyg för att underlätta för alla barn och inte enbart barn i behov av särskilt stöd.