Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar. Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa? Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa? Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov? Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till? Metod Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor. Resultat Resultaten kan sammanfattas i följande punkter: De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning. Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen. Om någon elev inte når målen kan detta bero på att eleven har skolkat för mycket. Att man bör använda sig av resurspersonal och mindre grupper för elever som har svårigheter. Elever med aggressivt beteende brukar få exkluderande undervisning. Elever får tillfälle att påverka sin undervisning vid upprättande av en åtgärdsplan eller den individuella utvecklingsplanen. Slutsats Slutsatsen är att de allra flesta elever med svårigheter klarar målen i idrott och hälsa med hjälp av extra lektioner eller extra resurspersonal. Elever med aggressivt beteende borde få hjälp i mindre grupper med utbildade pedagoger. Elever som skolkar når ofta inte målen och därför måste skolan med hjälp av olika åtgärdsprogram anpassa skolan för att kunna tillgodose varje elevs behov och intresse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of more frequent staffing ratio would improve whole school situation for children with difficulties. Teachers in Croatia are of the opinion that their work can not compensate absence of the economical supplies in Croatians schools. Therefore are children with difficulties sentenced to fail in their studies according to the interviewed teachers. I came to the conclusion that students with difficulties are better suited in Sweden then in Croatia because in Sweden teachers have knowledge in this area and are trying to choose which methods are suitable on students.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det.

<p>Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. </p><p>Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? </p><p>Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. </p><p>Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det.</p>

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool. I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities. I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights. The teachers should reflect on their approach and take into account all the needs of every children based on their conditions. Fronesis, practical knowledge, is required to, among other things, make good judgement and to make wise decisions in preschool.