Barns rätt till delaktighet i sin vård och behandling framhålls av barnkonventionen, riktlinjer för hälso- sjukvåden och svensk lagstiftning. Delaktighet i vården har stor betydelse för barnens välbefinnande och hälsa då delaktighet bidrar till en känsla av kontroll som minskar oro och stress vilket också stärker barnets självkänsla i att kunna hantera andra stressfyllda händelser senare i livet. Trots teoretisk samsyn och lagstiftning visar forskning att barn inte alltid får anpassad information eller får komma till tals och att det är svårt att i praktiken veta på vilket sätt barn vill vara delaktiga i sin vård och behandling. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka på vilket sätt barn vill vara delaktiga i samband med vård och behandling på sjukhus. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Dataanalysen följde Bettany-Saltikovs & McSherrys (2016) modell av tematisk analys för kvalitativa litteraturöversikter. Resultatet visade att barn önskar vara delaktiga genom att förstå och kunna påverka sin situation på sjukhus. De önskade känna sig betydelsefulla och få sin önskan hörd samt att vårdpersonalen, sjukhusmiljön och att bli inkluderad i samtal hade en betydande roll för upplevelsen. Varje barn är unikt och har olika behov, vilket stärker vikten av ett barncentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen bör göra individuella bedömningar i varje given situation. Resultatet i föreliggande litteraturöversikt kan användas för att öka barns delaktighet i vården och kunskapen kan tillämpas av alla professioner inom hälso- och sjukvård. / Children's right to participate in their care and treatment is emphasized by the Convention on the Rights of the Child, guidelines for health care and Swedish laws. Participation in health care is of great importance for children's well-being and health as participation contributes to a sense of control that reduces anxiety and stress, which strengthens the child's self-esteem in being able to handle other stressful events later in life. Despite theoretical consensus and legislation, research shows that children do not always receive appropriate information or have a voice and that it is difficult to know in practice how children want to be involved in their care and treatment. The aim was to investigate how children want to be involved in their hospital care and treatment. The method used was a systematic literature study with a qualitative approach. The data analysis followed Bettany-Saltikov & McSherry's (2016) model of thematic analysis for qualitative studies. The results showed that children want to be involved by understanding and influencing their situation in the hospital. They wish to feel important and have their voice heard and that the health care staff, the hospital environment and being included in conversations had a significant role in their perception. Each child is unique and has different needs, which reinforces the importance of a child-centered approach where health care professionals should make individual assessments in each given situation. The results of this study can be used to increase children's participation in health care and the knowledge can be applied by all health care professionals.

Bakgrund: Den familjecentrerade omvårdnaden är en viktig del inom barnsjukvård. Barnet och familjen ökar sitt välbefinnande samt minskar sitt lidande genom ett partnerskap med vårdpersonalen där samarbetet ses som en grundsten. Avsaknad av information och brist på delaktighet kan leda till otrygghet, frustration och osäkerhet hos hela familjen. Barnsjuksköterskan har därför en viktig uppgift att möjliggöra den familjecentrerade omvårdnaden i det dagliga arbetet inom barnsjukvård. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvård. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 12 barnsjuksköterskor från Götaland utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom tre kategorier: Betydelsen av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad, Vikten av att samverka med familjen i omvårdnaden och Betydelsen av möjligheter och utmaningar inom familjecentrerad omvårdnad. Slutsatser: Det är betydelsefullt att barnsjuksköterskan inom ramen för den familjecentrerade omvårdnaden tar hänsyn till familjens individuella förutsättningar och anpassar vården efter deras behov. För att möjliggöra det arbetet behöver den familjecentrerade omvårdnaden tydliggöras och riktlinjer utvecklas för att främja familjens välmående och känsla av trygghet. / Background: Family-centered care is an important part of pediatric health care. The child and the family increase their well-being and reduce their suffering through a partnership with the healthcare staff, where cooperation is seen as a cornerstone. Lack of information and of participation can lead to insecurity, frustration and uncertainty in the whole family. The pediatric nurse therefore has an important task to enable family-centred care in the daily work in children's health care. Aim: To describe pediatric nurses' experiences of working with family-centred care in pediatric health care. Method description: Qualitative method with inductive approach was applied in the study. Semi-structured interviews with 12 pediatric nurses from Götaland constituted the data collection. The data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: In the processed interview material, three categories emerged: The meaning of working with family-centered care, The importance of collaborating with the family in nursing and The meaning of opportunities and challenges in family-centered care. Conclusions: It is important that the pediatric nurse within the framework of the family-centered care considers the family's individual circumstances and adapts the care to their needs. To enable this work, family-centered care needs to be clarified and guidelines developed to promote the family's well-being and sense of security.