Studiens syfte var att undersöka barns perspektiv om den schemalagda fria leken i fritidshemmet. Studiens frågeställningar var, hur eleverna upplever den schemalagda fria leken och vad eleverna upplever begränsar den fria leken. För att undersöka detta genomförde vi två kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med barn. Studien utgår från teoretiska begrepp som barns perspektiv och aktörskap, och resultatet har skrivits fram med hjälp av en tematisk analys. Analysen av elevernas upplevelser presenteras i fyra teman som besvarar våra frågeställningar. Resultatet visade utifrån barns perspektiv att den fria leken är betydelsefull för eleverna, då den gav dem möjligheter till valfrihet och kontroll över kompisrelationer och aktiviteter. Det framkom i resultatet att den fria leken var begränsad av fritidshemspersonal som ansåg vissa lekar som olämpliga. Resultaten visar också att eleverna trots fritidshemspersonalens förbud kunde agera genom att till exempel låsa in sig och leka dessa lekar. Studien diskuterar betydelsen av barns aktörskap och personalens barnsyn för den fria leken.  Slutsatsen av studien är att det behöver finnas ett samspel mellan elever och pedagoger, för att både barns perspektiv och barnperspektiv ska kunna rymmas i verksamheten.

Elevers inflytande och delaktighet är en viktig del av demokratiarbetet i fritidshemmet. Tidigare forskning visar att många lärare anser att demokratiuppdraget är viktigt men svårt att genomföra. Studier pekar på hur vuxna både möjliggör och begränsar elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet. Det saknas dock exempel på ett etablerat demokratiarbete med elevernas perspektiv i fokus. Denna studie har sin utgångspunkt i barndomssociologisk teori där eleverna ses som kompetenta aktörer i sina egna liv och där de ses som experter på sina egna upplevelser. Studien avser bidra med kunskap om elevers perspektiv på inflytande och delaktighet i ett fritidshem med ett etablerat demokratiarbete. För att avgränsa vad inflytande och delaktighet är används Ribaeus (2014) analysmodell “institutionella demokratihändelser”, modellen används även i analysen av resultatet. Studiens syfte ämnar svara på vilka demokratihändelser som framträder i elevernas berättelser och vilka möjligheter och begränsningar som eleverna beskriver utifrån dessa. Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes på ett fritidshem med 13 elever i åldrarna 9 - 11 år. Studien använder sig av deduktiv innehållsanalys i analysen av resultatet. I resultatet framkommer både möjligheter och begränsningar för elevers inflytande och delaktighet. I diskussionen lyfts hur elevernas syn på sin egen förmåga kan begränsa deras inflytande och delaktighet när de inte litar på sig själva att ta goda beslut. Slutsatsen som dras är att det kan behövas mer formella och strukturerade sammanhang för att träna på och utveckla elevernas inflytande och delaktighet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>