Abstrakt Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ”sagoteringsmetod”. Detta görs för att kunna ta tillvara barns muntliga berättande. Resultatet i vår studie handlar om hur pedagogerna använder sig av att vara engagerade, lyssnande, samt skriver ner barns berättande. De använder stödtecken som hjälpmedel till barn, för att de skulle kunna vara delaktiga i berättandet.

Mobbning drabbar 60 000st barn i Sverige varje år och är ett problem i skolan. Mobbare har inte bara problem i skolan utan löper också större risk till att begå våldsbrott i vuxen ålder än personer som inte mobbar andra. Syftet med denna studie är att belysa om faktorerna impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation kan ha samband med att en person blir en mobbare samt att ta reda på om det finns några skillnader mellan killar och tjejer i dessa eventuella samband. En kvantitativ studie är gjord med datamaterial från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) våg 3 där 1324 ungdomar i åldrarna 13–17 år ingår. Resultatet påvisar att det genom självrapporterat och självskattat beteende finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra, våldsbenägenhet samt föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars frågande och ett negativt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra och föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars vetskap och barns berättande / Bullying affects 60,000 children in Sweden every year and is a problem in school.Not only do bullies have problems at school but also runs a greater risk of committingviolent crimes at an adult age than people who do not bully others. The purpose ofthis study is to highlight whether impulsivity, violence and parenting communicationcan have relationships with bullying and to find out if there are any differencesbetween boys and girls. A quantitative study was made based on data from LoRDIA(Longitudinal Research on Development in Adolescence) wave 3, where 1324 youngpeople aged 13-17 were included. The result shows that based on self-reported andself-assessed behavior there is a positive statistically significant relationship betweenbullying others, violent behavior and parenting communication in the form ofparental solicitation, and a negative statistically significant relationship betweenbullying others and parenting communication in the form of parental knowledge andchild disclosure.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare och barnskötare använder textlösa böcker samt hur dessa böcker kan användas för att stötta barns förmågor att berätta. Studien baseras på fem videoinspelade observationer där en textlös bok används av en förskollärare eller barnskötare tillsammans med två barn. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt ramverk under analysen av empirin. Resultatet visar att förskollärarna och barnskötarna använde sig av åtta kommunikativa strategier för att stötta barns berättande: tillåtande klimat, turtagning, tydliggöra och bekräfta, medveten tystnad, kontextualisera handlingen, stötta och utveckla språket, vuxeninitierat berättande samt inlevelse. Slutsatser som dras är att de textlösa böckerna fungerar som medierande redskap där förskollärares och barnskötares kommunikativa strategier stöttar barns berättande. Stöttningen leder till att barn blir aktiva medberättare, vilket kan gynna deras litercyinlärning.