I ett försök att förhindra framtida bankkriser och göra banker stabilare mot svängningar i ekonomin upprättade Baselkommittén 1993 ett regelverk som kom att benämnas Basel-1. Bankerna skulle bli stabilare genom att stärka kapitaltäckningsreglerna. Dessa regler lyckades inte uppnå sitt syfte och regelverket ansågs otillräckligt. Nya regler utformades och Baselkommittén arbetade fram ett åtstramat regelverk, Basel-2. Den finansiella krisen 2008 visade dock att även Basel-2 regelverket var otillräckligt. Med anledning av detta så har nu Baselkommittén arbetat fram, nya, mer åtstramade regler med högre kapitalkrav för banker som kommer att införas med start 2013 och som kallas Basel-3. För att få en förståelse för hur Basel-3 kan komma att påverka bankerna och några av dess intressenter har två problemformuleringar tagits fram. Hur tror bankkontorschefer att banker kommer att påverkas av det nya regelverket Basel-3? Hur tror bankkontorschefer att deras kunder kommer att påverkas av det nya regelverket Basel-3? Studien har avgränsat sig till banker på Gotland och intervjuer är gjorda med kontorschefer på Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Detta för att få svar på hur de tror att regelverket kan komma att påverka bankerna och deras kunder. Vi har använt oss av noggrant utvalda frågor och skapat ett frågeformulär som besvarats av respondenterna. I teoridelen presenteras intressentmodellen för att få en ökad förståelse för vilka intressenter som kan beröras av en organisations förändringar. Den intressent vi tittar närmare på är framförallt bankens kunder. Teori om Baselregelverken baseras i huvudsak på rapporter och artiklar från Sveriges Riksbank, Finansinspektionen och Basels respektive hemsidor. Undersökningen visar att regelverket Basel-3 kommer påverka bankerna och deras kunder på flera sätt. De högre kapitalkraven samt de nya likviditetsreglerna innebär att bankerna måste skaffa mer kvalitativt kapital för att kunna stå emot negativa förändringar i ekonomin. Detta kräver att bankerna måste förändra sina risksystem vilket leder till höga kostnader. Respondenterna tror att dessa kostnader framförallt kommer att läggas på kunderna genom högre räntor. De tror även att regelverket Basel- 3 kommer att påverka de mindre bra kunderna genom att det blir svårare för dessa att få lån. / To prevent the emergence of bank crises and to help banks resist turbulent economy, the Basel Committee created a regulation framework. This framework was introduced in 1993 and was called Basel-1. During the years this framework has been changed to suite new situations. The latest change was done after the financial crises in 2008 and is going to be implemented in 2013. This, latest edition is called Basel-3 and includes among other things a strong capital requirement. Before the implementation of Basel-3 many questions has come to light. To answer some of these, two problem formulations have been created in this thesis. How do the bank office managers think that they will be affected by the new regulations of Basel-3? How do the bank office managers think that their customers will be affected by the new regulations of Basel-3? To seek the answers to these questions, three bank directors have answered quite many questions in interviews and by e-mail. These answers have been formed and put together to get an idea of what they think will happen when the new regulations of Basel-3 will be implemented. When analyzing these answers the authors have found out that both the banks and their customers probably and already have been affected by these new regulations in quite many ways.

Following the global financial crisis in 2007-2009, there has been a rapid regulatory development of the international financial market. Arguably, the magnitude of the costs resulting from this crisis was caused by the fact that banks and other financial institutions, due to inadequate regulation, did not have sufficient capital to handle the unpredicted disturbances in the financial market. Hence, a number of new international standards have been introduced to enhance the stability of both the financial system as a whole and individual financial market players. One of the most important new standards concerns additional capital buffers for financial institutions. The capital buffer requirements, which originally were adopted through international agreements, have now been introduced in Sweden due to EU-law. The purpose of this thesis is to examine the constitutional legality of capital buffer requirements in relation to the Swedish distribution of normative competence. As a separate and independent part of this legality test, the thesis also answers the question of whether decisions regarding the capital buffer requirements are categorized as norm decisions or administrative decisions. In order to be able to examine the constitutional legality of the capital buffers, the regulation that governs the capital buffer requirements must be thoroughly examined. Therefore, the thesis also explores the detailed and technically complex regulations that regulate the capital buffer requirements. Within the framework of this investigation the origin of the buffers, the Swedish implementation process and the application of the buffer requirements by the Swedish Financial Supervisory Authority is examined. The examination of the capital buffer requirement's compatibility with the Swedish distribution of normative competence shows that the use of delegation to implement the buffer requirements into Swedish regulation is legal. However, it is questionable if the legal technique used is appropriate. The categorization of decisions regarding the capital buffer requirements shows that all the capital buffer requirements cannot be attributed to one single category. This lack of coherence makes the Swedish implementation of the capital buffers questionable. / Efter den globala finanskrisen 2007-2009 har det skett en kraftig regulatorisk utveckling av den internationella finansmarknaden. Krisen ansågs till stor del orsakad av att banker och andra finansiella institut, till följd av bristfällig reglering, hade för lite kapital för att hantera det uppkomna störningarna på marknaden på ett tillfredsställande sätt. Med detta narrativa som utgångspunkt har en rad nya internationella standarder har arbetats fram i syfte att öka stabiliteten av såväl enskilda aktörer på finansmarknaden som det finansiella systemet i helhet. Ett resultat av denna utveckling är införandet av kapitalbuffertkrav för finansiella institut. Kapitalbuffertkraven, vilka har sitt ursprung i internationella överenskommelser, tillämpas numera i Sverige till följd av en EU-förordning och ett direktiv. Uppsatsen syfte är att pröva kapitalbuffertkravens konstitutionella lagenlighet i förhållande till den svenska fördelningen av normgivningskompetens som den uttrycks i 8 kap. regeringsformen (kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform) (RF). Som en separat och fristående del av denna laglighetsprövning besvarar även uppsatsen frågan om beslut rörande kapitalbuffertkraven kategoriseras som antingen normbeslut eller förvaltningsbeslut. En laglighetsprövning av detta slag förutsätter att regleringen av kapitalbuffertkraven studeras ingående. Därför utreder uppsatsen även de detaljerade och tekniskt komplicerade regelkomplex som styr kapitalbuffertkraven. Denna utredning görs genom att undersöka buffertkravens ursprung, den process som föranlett den svenska implementeringen av kraven, samt hur de tillämpas av Finansinspektionen (FI) i Sverige. Prövningen av kapitalbuffertkravens förenlighet med den svenska normgivningsfördelningen visar att den delegation och subdelegation som använts för att reglera buffertkraven är lagenlig. Emellertid ifrågasätts, trots att bemyndiganden är lagenliga, om den lagstiftningsteknik som använts för att implementera buffertkraven är lämpliga. Kategoriseringen av beslut rörande kapitalbuffertkraven visar att samtliga kapitalbuffertkrav inte kan hänföras till en kategori. Uppsatsen ifrågasätter lämpligheten av denna ordning på grund av bristande systematik och enhetlighet.