Global ETD Search

1	Rules and discretion in CRD IV, BRRD and MiFID 2 : a challenge to competent authorities? Aarnio, Klaus January 2015 (has links) No description available. Europeisk bankrätt
2	Kapitalbuffertkraven ur ett konstitutionellt perspektiv Wickholm, Hanna January 2018 (has links) Following the global financial crisis in 2007-2009, there has been a rapid regulatory development of the international financial market. Arguably, the magnitude of the costs resulting from this crisis was caused by the fact that banks and other financial institutions, due to inadequate regulation, did not have sufficient capital to handle the unpredicted disturbances in the financial market. Hence, a number of new international standards have been introduced to enhance the stability of both the financial system as a whole and individual financial market players. One of the most important new standards concerns additional capital buffers for financial institutions. The capital buffer requirements, which originally were adopted through international agreements, have now been introduced in Sweden due to EU-law. The purpose of this thesis is to examine the constitutional legality of capital buffer requirements in relation to the Swedish distribution of normative competence. As a separate and independent part of this legality test, the thesis also answers the question of whether decisions regarding the capital buffer requirements are categorized as norm decisions or administrative decisions. In order to be able to examine the constitutional legality of the capital buffers, the regulation that governs the capital buffer requirements must be thoroughly examined. Therefore, the thesis also explores the detailed and technically complex regulations that regulate the capital buffer requirements. Within the framework of this investigation the origin of the buffers, the Swedish implementation process and the application of the buffer requirements by the Swedish Financial Supervisory Authority is examined. The examination of the capital buffer requirement's compatibility with the Swedish distribution of normative competence shows that the use of delegation to implement the buffer requirements into Swedish regulation is legal. However, it is questionable if the legal technique used is appropriate. The categorization of decisions regarding the capital buffer requirements shows that all the capital buffer requirements cannot be attributed to one single category. This lack of coherence makes the Swedish implementation of the capital buffers questionable. / Efter den globala finanskrisen 2007-2009 har det skett en kraftig regulatorisk utveckling av den internationella finansmarknaden. Krisen ansågs till stor del orsakad av att banker och andra finansiella institut, till följd av bristfällig reglering, hade för lite kapital för att hantera det uppkomna störningarna på marknaden på ett tillfredsställande sätt. Med detta narrativa som utgångspunkt har en rad nya internationella standarder har arbetats fram i syfte att öka stabiliteten av såväl enskilda aktörer på finansmarknaden som det finansiella systemet i helhet. Ett resultat av denna utveckling är införandet av kapitalbuffertkrav för finansiella institut. Kapitalbuffertkraven, vilka har sitt ursprung i internationella överenskommelser, tillämpas numera i Sverige till följd av en EU-förordning och ett direktiv. Uppsatsen syfte är att pröva kapitalbuffertkravens konstitutionella lagenlighet i förhållande till den svenska fördelningen av normgivningskompetens som den uttrycks i 8 kap. regeringsformen (kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform) (RF). Som en separat och fristående del av denna laglighetsprövning besvarar även uppsatsen frågan om beslut rörande kapitalbuffertkraven kategoriseras som antingen normbeslut eller förvaltningsbeslut. En laglighetsprövning av detta slag förutsätter att regleringen av kapitalbuffertkraven studeras ingående. Därför utreder uppsatsen även de detaljerade och tekniskt komplicerade regelkomplex som styr kapitalbuffertkraven. Denna utredning görs genom att undersöka buffertkravens ursprung, den process som föranlett den svenska implementeringen av kraven, samt hur de tillämpas av Finansinspektionen (FI) i Sverige. Prövningen av kapitalbuffertkravens förenlighet med den svenska normgivningsfördelningen visar att den delegation och subdelegation som använts för att reglera buffertkraven är lagenlig. Emellertid ifrågasätts, trots att bemyndiganden är lagenliga, om den lagstiftningsteknik som använts för att implementera buffertkraven är lämpliga. Kategoriseringen av beslut rörande kapitalbuffertkraven visar att samtliga kapitalbuffertkrav inte kan hänföras till en kategori. Uppsatsen ifrågasätter lämpligheten av denna ordning på grund av bristande systematik och enhetlighet. Kapitalbuffert Kapitaltäckning finansiella reglering Basel 3 kontracyklisk kapitalbuffert systemriskbuffert kapitalkonserveringsbuffert bankrätt Law Juridik
3	Cash is [no longer] king: is an e-krona the answer? : - a de lege ferenda investigation of the Swedish Riksbank's issuing mandate and other legal callenges in relation to economic effects on the payment market Imamovic, Arnela January 2019 (has links) For the past decades, the Swedish public’s payment habits have changed, where the majority of the public has abandoned the old way of making payments, using cash, and instead opted for more modern payment solutions, digital money. The difference between cash and digital money is that cash is physical and only issued by the Riksbank, whereas digital money is created by and stored on accounts at commercial banks. The question of what role the state should have on the payment market is an important point of discussion. But it is not categorically a new question; the Swedish government is tackling essentially the same problem today as it has been doing many times before. Today’s problem is to some extent however manifested in a different way. During the 20th century, discussions were held whether or not the Riksbank should have the exclusive right to issue banknotes. It was considered unnecessary, inappropriate and dangerous. The idea that the Riksbank could cover the entire economy’s need for banknotes was, according to the commercial banks, unreasonable. Nonetheless, in 1904 the exclusive right became fait accompli; the government intervened and gave the Riksbank the banknote monopoly. We are now finding ourselves facing a similar situation, where there is a difference of opinion regarding the Riksbank’s role on the payment market. It is therefore nothing new, but rather an expected task for the government, and thus the central bank, to analyze major changes and draw conclusions from them. The problem is essentially about cash being phased out by digital means of payment. In order to therefore solve the problem, the Riksbank has started a project to investigate whether or not the Riksbank should issue digital cash to the Swedish public, what the Riksbank calls an e-krona. To introduce an e-krona would be a major step, but for the public to not have access to a government alternative, seeing as cash usage is declining, is also a major step. No decision has been made yet regarding whether the e-krona will be introduced on the market or not. A decision that however has been made, is that the Riksbank is now working on building an e-krona to develop and assess the technique. Nonetheless, an introduction would undoubtedly have consequences for both the Riksbank and the commercial banks, which ultimately means it would have effects on the economy as a whole. What about regulatory aspects; is the Riksbank even allowed to issue an e-krona under current legislation? The answer is affirmative, to a certain extent. There are furthermore many other uncertainties regarding how an e-krona would affect the economy; the Riksbank does not fully answer many of the system issues in its project reports. The question of whether or not it even is up to the Riksbank to make a decision on the matter of an introduction is also questioned by the author in the thesis. E-crown e-crown project central bank digital currency money cash banknotes and coins physical money tangibles currency legal tender the Swedish Riksbank Act commercial bank money digital money the Swedish Riksbank central bank commercial bank bank banking law law jurisprudence monetary policy safe and efficient payment system cash-provision economy the payment system digitalization development of society fractional reserve banking bank run zero lower bound E-krona e-kronaprojekt digital centralbankspeng pengar kontanter sedlar och mynt fysiska pengar valuta lagliga betalningsmedel affärsbankspengar digitala pengar Riksbanken centralbank affärsbank bank bankrätt juridik Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank penningpolitik säkert och effektivt betalningsväsende kontantförsörjning ekonomi betalningssystemet digitalisering samhällsutveckling fractional reserve banking bankrusning zero lower bound Law and Society Juridik och samhälle
4	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.0348 seconds