• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1913
  • 43
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1958
  • 573
  • 461
  • 410
  • 323
  • 305
  • 252
  • 245
  • 241
  • 202
  • 200
  • 197
  • 197
  • 158
  • 154
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Elevperspektiv på bedömning för lärande / Students perspectives of assessment for learning

Ridderlind, Inger January 2013 (has links)
Denna studie handlar om bedömning för lärande. Studien utgår från elevernas perspektiv och hur de uppfattar en formativ kontext där de under sin högstadietid har arbetat med målstyrning och värderingsscheman, elevbok, elevmedverkan i bedömningsprocessen och olika typer av reflekterande frågor. Verktygen i klassrummet har utformats av PRIM-gruppen och lärarna från MiMa-projektet, Min egen Matematik, en undervisningskontext med tydliga inslag av formativ bedömning. Elevernas uppfattningar sätts också i relation till visade prestationer. Jag har intervjuat tolv elever och för att analysera elevernas prestationer har elevarbeten och resultat från ämnesprovet i årskurs 9 samlats in samt resultat från ämnesprovet årskurs 5, betyg från årskurs 9 och gymnasieskolans kurs A. De analysverktyg som har använts är ett teoretiskt ramverk för formativ bedömning som kompletterats med en modell för självreglerat lärande. Tydliga mål och värderingsscheman, elevbok och vilka uppgifter som arbetet ska inriktas på uppfattas av samtliga elever som betydelsefulla. Kamraternas betydelse, klassrumsdiskussioner och innebörden av kvalitativ nivå uppfattas olika av eleverna. Den formativa kontexten har uppfattats som gynnsam för i stort sett samtliga intervjuade elever. Vid intervjuerna framträder olika elevprofiler, där eleverna uttrycker mer eller mindre av självreglerande processer. Det finns samband mellan de elever som uttrycker hög grad av självreglering och visar höga prestationer på ämnesprovet i årskurs 9. Studien visar att arbete i formativt syfte är långsamma processer, men ger möjlighet för förbättrade prestationer. Resultaten visar också på möjligheter för utveckling där återkoppling mot den egna lärandeprocessen är central. / The purpose of this study is to gain insight into how students perceive assessment for learning. The students have been working in a formative assessment practice with self-assessment, learning goals and intensions, apply criteria by assessing their work, use write to learn and reflective questions to activate them as owner of their own learning. The students’ teachers have been participating in a project called MiMa with focus on formative assessment.  The data is generated by individual interviews with 12 students grade 9 (aged 15 – 16) during their last days of secondary school. The aim is also to search for connections between students’ perceptions and their performance. The data collected are tasks and solutions from the national test grade 9, the result from the national test grade 5, the grading from last year secondary and first year of upper secondary school. The analysis is based on Black and Wiliam’s theory of formative assessment and models of self-regulated learning. The findings indicate that all students perceive the learning goals, write to learn and impact on classroom work as meaningful for learning. The students perceived the classroom discussions, the peers and the criteria for success in different ways. The perception of formative assessment is prosperous for almost all pupils. The students express more or less of self-regulated processes. There is a connection between self-regulated learners and high performance. The research shows that work with formative assessment takes time but empowers learning. The findings open up for potentials where students generate feedback to themselves.
102

Formativ bedömning ur lärarperspektiv /

Hansen, Catarina January 2011 (has links)
No description available.
103

Bedömning och betyg. När-Hur-Varför? : En studie om tidigarelärares åsikter och vad de grundar dessa på. / Assessment and marks. When-How-Why? : A study on the views of techers in the primary schools and what they base these views on.

Therner, Carola, Johansson, Åsa January 2008 (has links)
Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.
104

Bedömning och betyg. När-Hur-Varför? : En studie om tidigarelärares åsikter och vad de grundar dessa på. / Assessment and marks. When-How-Why? : A study on the views of techers in the primary schools and what they base these views on.

Therner, Carola, Johansson, Åsa January 2008 (has links)
<p>Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.</p>
105

Formativ bedömning i matematik : Elevers uppfattningar

Tenglet, Elisabeth January 2015 (has links)
Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen. Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna uppfattar att rättvisa och ärliga bedömningar, tillsammans med kommentarer som kan betraktas som positiva, är betydelsefullt att ta hänsyn till vid kamratbedömningar.
106

Formativ bedömning och dokumentation : Matematiklärares motiv, handlingar och förutsättningar. / Formative Assessment and Documentations : Mathematics Teachers’ Motives, Actions and Conditions.

Albin, Evelina, Humila, Magdalena January 2015 (has links)
Bakgrund Formativ bedömning innebär att bevis för elevers visade kunskaper framkallas och används för att göra anpassningar i undervisningen som gynnar elevernas lärande. Formativ bedömning innefattar också att eleverna delges lärandeintentioner och framgångskriterier, att de får framåtsyftande feedback, att de aktiveras som läranderesurser för varandra samt att de aktiveras som ägare av sin egen kunskap. Det finns flera forskningsöversikter som påvisat att formativa undervisningspraktiker gynnar elevers lärande. Det förekommer också kritik mot dessa forskningsöversikter. Ytterligare forskning har visat att en formativ undervisningspraktik ställer krav på lärares kompetens vad gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. Syfte Syftet var att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 tillämpar formativ bedömning och dokumentation i matematikämnet, hur de motiverar denna praktik samt vilka förutsättningar och svårigheter de möter i utövandet av praktiken. Metod I denna kvalitativa undersökning användes semistrukturerad intervju som verktyg. Informanterna i intervjuerna var yrkesverksamma lärare i en svensk kommun vilka fått löpande fortbildning kring formativ bedömning. Resultat Undersökningen åskådliggjorde en stor variation av motiv och handlingar lärarna emellan. De för lärarna gemensamma motiven, handlingarna och förutsättningarna åskådliggjorde en komplex verklighet. Till en formativ klassrumspraktik lyfte lärarna klassrumsklimatet som ett motiv men också som en förutsättning som påverkade praktiken. Resultatet tydde också på att lärare som såg undervisning, planering och dokumentation som en sammanhållen helhet också upplevde dokumentationen som en naturlig och inte lika betungande del av sitt arbete. Lärarna uttryckte att de ville utveckla en dokumentationsform som de var bekväma med. Detta var en process som lärarna hade kommit olika långt i.
107

Muntlig färdighet – lärares uppfattningar om metoder för lärande och bedömning :   En studie av sju lärares uppfattningar om bedömning av muntlig färdighet i språk

Pettersson, Jennie January 2011 (has links)
My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.
108

Vad säger svensk forskning om formativ bedömning? : En systematisk litteraturstudie

Stensson, Kerstin January 2014 (has links)
Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram. Studien visar också att det behövs mer forskning som tittar på effekterna av formativ bedömning i en svensk skolkontext.
109

Formativ bedömning i matematik : Effekter för elevers lärande

Tenglet, Elisabeth January 2014 (has links)
Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen.
110

Att arbeta med formativ bedömning : En ny trend eller gammal kunskap? / Working with formative assessment : A new trend or old knowledge?

Sparlund, Therese January 2018 (has links)
SAMMANFATTNING Det här är en kvantiativ studie som har utförts inom Magisterprogrammet i utbildningsledning- och skolutveckling vid Karlstad universitet. Alla som arbetar i skola kan läsa och ha nytta av uppsatsen då undersökningen handlar om den implementering av formativ bedömning som påbörjades 2011. Syftet har varit att belysa statistiska samband, bland annat sambandet mellan olika lärarkategorier och till inställning och arbete med formativ bedömning samt sambandet mellan fortbildning, förutsättningar och uppskattning av formativt arbete. Jag har undersökt en gymnasieskola i en medelstor kommun i Västsverige och min webbenkät skickades ut till cirka 300 lärare men antalet svaranden blev bara totalt 65 stycken, vilket är en för liten andel för att vara representativ.   Jag har också försökt att kartlägga i vilken utsträckning det formativa arbetat har förändrats i den undersökta gymnasieskolan sedan Skolverket lanserade reformen 2011, samt i vilken utsträckning gymnasielärarna arbetar formativt idag. Undersökningen visade att många lärare har arbetat formativt redan innan reformen, men att totalt sett så har andelen formativt arbete ökat efter reformen. Störst inverkan verkar Skolverkets initiala implementering haft på den ökade andelen formativ arbete. Majoriteten av gymnasielärarna var positivt inställda till formativ bedömning som undervisningsmetod.   Undersökningen visade ett samband mellan vilken inställning lärarna hade till formativ bedömning och i vilken utsträckning de arbetade formativt. Detta är logiskt då lärarna inte arbetar med metoder de inte tror på. Det finns också ett samband mellan hur lärarna har tagit till sig fortbildningen om formativ bedömning samt om de anser att de har fått tillräckliga förutsättningar av arbetsgivaren i förhållande till  i vilken utsträckning de arbetar formativt. Studien har visat att det endast fanns ett samband mellan en programtillhörighet och inställning till formativ bedömning och att det finns inte finns något samband mellan kön, legitimation samt yrkeserfarenhet och arbete och inställning till formativ bedömning. Slutsatsen blir att inställningen och arbetet med formativ bedömning är individbaserat. Den största anledningen till att gymnasielärarna inte arbetade formativt var bristen på tid och det innebär att man från huvudmannens håll har genomfört implementeringen utan att lösa de praktiska problemen. / ABSTRACT This is a quantitative thesis performed within the Master programme in Education Leadership and School Development at Karlstad University. Everyone who works in school organizations can read and benefit from this thesis as the survey concerns the implementation of formativ assessment that began in 2011. The purpose has been to highlight statistical connections, including the connection beteween different teacher categories and  the attitude and work with formative assessment and the connection between education, conditions and appreciation of formative assessment. I have studied an upper secondary school in a medium-sized municipality in western Sweden and my web survey was sent to approximately 300 teachers but only 65 answered the survey, which is a too small amount to be representative.   I have tried to mapp out to what extent the work with formative assessment has changed since the National Agency for Education launched the 2011 reform and the extent to which teachers in upper secondary school work with formative assessment today. The survey showed that many teachers have worked with formative assessment before the reform, but overall, the proportion of formative assessment has increased after the reform. The National Agency for Education initial reform has had the greatest impact on the increased proportion of formal work. The majority of the teachers in the upper secondary school had a positive attititude towards formative assessment as a teaching method.   The study showed a connection between the attitude to formative assessment and to what extent the worked formatively. This is logical since teachers do not work with methods they do not believe in. There is also a connection between the extent to which the teachers have embraced the training, if they consider the have had sufficient conditions and to the extent which they work formatively. The study has shown that there is only one connection between program affiliation and attitude towards formative assessment and that there are not any connections between sex, teacher education and workexperience and attitude and work with formative assessment. The conclusion is that the attitude towards and work with formative assessment is indivual based. The main reason teachers did not work formatively was the lack of time and it means that the project have been implemented without solving the practical problems first.

Page generated in 0.0593 seconds