Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.

<p>Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8. De flesta anser det lämpligt att införa betyg runt år 6 eller 7. Farhågorna som lärarna hade om tidiga betyg var att de elever som riskerar inte nå målen skulle missgynnas och förlora självförtroendet. Bland fördelarna med betyg som framkom var att det skulle vara motiverande för eleverna och statushöjande för skolan. Det framkom tydligt att lärarna inte baserar sina åsikter på forskning eller vetenskap utan på yrkeserfarenhet och livserfarenhet.</p>

Avhandlingen handlar om hur bedömningssystemet i bred bemärkelse presenterades i betygsdebatten i samband de politiska besluten om betygssystemet för gymnasiet mellan 1960 och 1995. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i de berättelser som konstruerades under perioden. Syftet är att spåra och tolka förändringar i berättelserna om bedömning i anslutning till det politiska projektet att demokratisera och individualisera skolsystemet. Fokus är särskilt riktat mot de bedömningstekniker och innebörder för relationen mellan stat, lärare och elever som aktualiserades i samband med de två gymnasiereformerna. Härigenom synliggörs en viktig definitionskamp om statens förhållande till individen - lärare och elever - och hur makten i den nya enhetliga och demokratiska gymnasieskolan skulle förstås och organiseras. Avhandlingen pekar också på hur berättelser konkurrerar och hur en berättelse kan ges olika innebörder i förhållande till det politiska projektet att skapa en skola som tar till vara elevernas demokratiska möjligheter och lika villkor. / This thesis explores how the system of examination, in broad terms, was presented in the debate about grading around the political decisions regarding the upper secondary school between 1960 and 1995. The point of departure is the narratives that were constructed during the time period. The main objective is to trace and interpret changes in the narratives of evaluation as a part of the political project of democratization and individualization of the school system. Special attention is given to the different grading techniques and implications for the relation between State, teacher and pupil that surfaced in and around the school reforms in 1964 and 1994. This also sheds significant light on the meaning constructions and struggle around the State’s relation to the individual - teachers and pupils - and how power was to be viewed and organized in the new homogenous and democratic school. The thesis also shows the rivalry of narratives and how a narrative can be given various meanings in relation to the political project of creating a school that advocates the democratic opportunities and equal rights of pupils.