<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.

Reflektion kom under 1980-talet att bli ett centralt begrepp inom pedagogiken för att belysa och förklara läraryrkets professionalitet. Idag menar däremot vissa forskare och teoretiker att reflektionens initiala nytta har förbytts till att istället vara en förklaring till läraryrkets låga professionsstatus, och att detta beror på en inflationsartad användning av begreppet. Detta till trots används begreppet reflektion flitigt i såväl lärarutbildning som elevers styrdokument, något som vi i denna uppsats tagit fasta på. Det är paradoxen mellan reflektion som ett verktyg till lärarprofessionaliseringen å ena sidan, och reflektion som en orsak till läraryrkets deprofessionalisering å andra sidan tillsammans med lärarutbildningens fokus på reflektion som undersöks i vår uppsats. Mer specifikt görs detta genom att undersöker vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan behöriga och obehöriga lärares sätt att tänka kring, och använda sig av, begreppet reflektion. Uppsatsens empiri utgörs av sex stycken lärarintervjuer där fyra av dessa är behöriga och två obehöriga. Intervjuerna analyseras utifrån vår uppfattning att reflektion synliggörs i tre olika dimensioner. Hur lärare definierar och tänker kring begreppet belyses i en begreppsdimension och hur läraren använder sig av reflektion är uppdelat i en innehållsdimension och en tidsdimension. Resultaten som framkom var att behöriga lärare reflekterar kring elevernas utvecklingspsykologiska utveckling för att anpassa undervisningen efter dessa, att obehöriga lärare främst reflekterar utan något egentligt fokus. Dessutom var reflektionsbegreppet mångtydigt och ingen lärare hade samma definition som någon annan. Majoriteten av lärarnas reflektioner skedde efter handling.

Bakgrund: Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan. Metod: För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare – den som kan allt, Förskola och skolan – lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation. En genomgående upplevelse hos de intervjuade föräldrarna är att lärarens uppdrag förändras och att det ställs högre krav på deras kompetenser och behörighet. Legitimationen anses som ett bevis som säkerställer kvaliteten i utbildningen.

Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen. Det ansågs dock också att vissa personer som saknar lärarexamen kan göra goda insatser som lärare, och att en mycket viktig komponent till en bra lärare är den personliga lämpligheten.