<p>Om en pojke </p><p>- en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag</p><p>Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. </p><p>Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade. Synen på personer med funktionshinder har förändrats över tid och det har påverkat utformningarna av de olika system som finns i dag. Den kunskap och de erfarenheter vi har påverkar vårt sätt att bemöta våra medmänniskor. I det samhälle vi lever är vi separerade från varandra, vi känner bara till och förstår den grupp som vi själva tillhör. Samhället är strukturerat på ett vis där experter tar hand om många av våra existentiella frågor och funderingar, utan att vi för den sakens skull få svar på dem. Att vi i vår tid inte får tillgång till samma erfarenheter som samhällsmedborgare på medeltiden fick är naturligtvis en viktig aspekt som jag tar upp till diskussion och analys.</p>

<p>Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.</p><p>Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.</p>

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet. Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik. Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade. Synen på personer med funktionshinder har förändrats över tid och det har påverkat utformningarna av de olika system som finns i dag. Den kunskap och de erfarenheter vi har påverkar vårt sätt att bemöta våra medmänniskor. I det samhälle vi lever är vi separerade från varandra, vi känner bara till och förstår den grupp som vi själva tillhör. Samhället är strukturerat på ett vis där experter tar hand om många av våra existentiella frågor och funderingar, utan att vi för den sakens skull få svar på dem. Att vi i vår tid inte får tillgång till samma erfarenheter som samhällsmedborgare på medeltiden fick är naturligtvis en viktig aspekt som jag tar upp till diskussion och analys.

No description available.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblematik och deras perspektiv på processen ”från bekymmer till problem”. Uppsatsen diskuterar denna problemdefinieringsprocess utifrån ett social interaktionistiskt perspektiv där betydelsefulla händelser och skeenden identifierats i föräldrarnas berättelser om barnets narkotikaproblem. Resultatet av studien visar hur den initiala fasen av att upptäcka ett problem kännetecknas av en ökad oro hos föräldrarna och en vag känsla av att någonting är fel. När ett narkotikaproblem har synliggjorts hos barnet påbörjar föräldrarna ett sökande efter svar på varför situationen uppstått. Initialt tenderar föräldrarna skuldbelägga sig själva för att sedan, i allt större utsträckning, individualisera problematiken. Barnet ses bära det främsta ansvaret, dock inte sällan med förklaringar som förmildrar omständigheterna. Uppsatsen uppmärksammar vidare hur barnets narkotikaproblematik påverkar föräldrarnas kontakt med sina sociala nätverk. En påverkan som främst yttrar sig i form av ett undvikande av personer som inte delar liknande erfarenheter. Slutligen diskuteras föräldrarnas kontakt med officiella myndigheter i deras försök att hitta lösningar och ett slut på barnets narkotikaproblem. Denna fas tydliggör problems formbara och förhandlingsbara natur. / This essay pays attention to parents to adult children with drug problems and their perspective on the process of defining a problem. The essay discusses this process through an interactionist perspective and significant events where identified in the parents stories about their children’s drug problem. The result shows how the initial stage of discovering a problem is characterized by an increasing concern and a vague feeling of something being wrong. When the child’s drug problem was identified, the parents started to search for an explanation to why the situation had emerged. Initially the parents tend to blame themselves for the situation but as time goes by the explanations shift and tend to get more individualized. The child is seen as carrying the main responsibility, but the parents’ explanations often mitigate the circumstances. The essay further discusses how the children’s drug problem affects the parents’ contact with their social network. The parents show insecurity in the relationship towards people who don’t have similar experiences which results in an avoidance of social contact. Finally parents’ contact with official authorities is examined. The parents seek authorities in their search for a solution and an end to the child’s drug problem. This phase of the process highlights the negotiable nature of problems.

Studiens syfte är att genom en litteraturstudie undersöka psykosociala riskfaktorer till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer som undersöks är individuella attribut, familjeförhållanden, individens egna psykiska förutsättningar, betydelsen av skolgång samt vänner och grupptillhörighet. Då fokus ligger på individen, kommer studien att analyseras utifrån sociala och utvecklingspsykologiska teorier. Forskare i psykologi och kriminologi förklarar att bakomliggande orsaker till att individen begår brott i ung ålder, måste förstås i ett sammanhang med fler faktorer i beaktande, exempelvis individuella egenskaper, men även villkor och erfarenheter i förhållande till dennes miljö. I annan mening krävs det mer än en riskfaktor för att ett brottsligt beteende ska formas, men de betonar däremot att en enda  riskfaktor även kan härleda till en utveckling av fler. Viktigt att belysa är också att sammansättningen av faktorer inte är identiska för varje individ. Ungdomsbrottsligheten kännetecknas av ett reaktivt kriminellt tänkande, vilket innebär att brott i hög utsträckning begås impulsivt och oplanerat. Andra konstaterade riskfaktorer är  ungdomens familjeförhållanden. Att leva i en dysfunktionell familj, präglad av konflikter mellan syskon, otydlig hierarki mellan barn- och föräldraroll, våld i hemmet samt föräldrar med beroendeproblematik av olika substanser och psykiska bekymmer, ökar sannolikheten med 86% för ungdomar att begå våldsbrott. Vidare har det konstaterats att egenskaper såsom spänningssökande, impulsivitet, svårhanterlig aggression, brist på motivation till studier och ambitioner för livet, utgör en riskfaktor för att falla i kriminaliteten. Att ha en ADHD diagnos har också visat sig vara en sårbarhet och cirka var femte interner i den svenska kriminalvården har diagnosen. Även en hög skolfrånvaro och misslyckande med studier är förknippat med en individs uppvisande av våldsamt och kriminellt beteende. Faktum är ungdomar redan inom 12 månader utan skolgång uppvisar ett normbrytande beteende. Slutligen är influenser från vänner avgörande när barnet når tonåren. Att umgås med någon som begår brott utgör en stor riskfaktor för att själv hamna i ungdomsbrottsligheten. / The aim of this literature study is to research the psychosocial (risk) factors behind juvenile criminality. Researchers in psychological and criminological fields explain that, the underlying factors that lead an adolescent to criminality, need to be analysed through multidimensional lenses, since there are several factors leading to juvenile criminality. Usually, there is more than one factor that leads to juvenile delinquency, nevertheless, researchers claim that a single risk factor can also lead to the development of other factors, hence, leading young people to commit crime. It is also important to highlight that the combination of factors is not identical to every individual. Juvenile criminality is characterised by reactive criminal thinking, therefore, crimes are largely committed impulsively and unplanned. Moreover, other established risk factors are the family circumstances of the adolescent. The probability of adolescents committing crime, increases by 86% when living in an environment that is characterised by a dysfunctional family, dominated by sibling conflicts and unclear hierarchy between parents and children, violence in the home, and parents with drug addictions and psychological instability. Furthermore, it is proven that characteristics, such as, sensation seeking, impulsiveness, aggression, lack of educational motivation and lack of life ambitions, are also risk factors for falling into crime. Additionally, having an ADHD diagnosis has also been shown to be a vulnerability and about every fifth inmate in the Swedish prison system has the diagnosis. Moreover, school absenteeism and failure to study are also associated with an individual's display of violent and criminal behavior. In fact, adolescents who have been 12 months without schooling, show a norm-breaking behavior. Finally, the influence of friends is crucial when the child reaches adolescence. Hence, spending time with someone who commits a crime is a major risk factor for the individual to fall into juvenile delinquency.