Tidningsbranschen är i dagsläget under stor press. Färre väljer att läsa nyheter i papperstidningsformat samtidigt som annonsmarknaden minskar. För att minska intäktsbortfallet väljer en del tidningar att införa betalväggar. Syftet med denna uppsats är att undersöka studenters attityd gentemot betalväggar samt om attityden går att påverka. Arbetet bygger på teori om attityd. Empirin för detta arbete bygger på en enkätstudie. Slutsatsen är att studenters attityd gentemot betalväggar är negativ men påverkbar beroende på hur tidningar väljer att presentera införandet av en betalvägg.

En kommersiell lokaltidning förväntas leverera kvalitetsjournalistik till allmänheten och samtidigt är de beroende av att människor är prenumeranter som betalar för deras journalistik. Detta ställs på sin spets vid en krissituation när samhällets behov av korrekt information är stort. År 2018 var betalväggar relativt nytt i svensk lokalpress och när de stora skogsbränderna bröt ut blev en central fråga vad som skulle vara öppet respektive låst innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka hur en lokaltidning agerar vid en krissituation i sina dubbla uppdrag, samhällsuppdraget som informationsförmedlare, och kravet på ekonomisk lönsamhet. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 226 artiklar på Helahälsinglands sajt under skogsbränderna 2018 i Hälsingland. I undersökningen studerades antalet artiklar bakom betalvägg, innehållet i artiklarna och artiklarnas texttyper. Som komplement till detta genomfördes även sex kvalitativa samtalsintervjuer där vi undersökte vilka riktlinjer kring betalväggar som journalisterna på redaktionen Helahälsingland utgick från, samt hur det kändes att arbeta under en krissituation och samtidigt axla de dubbla journalistiska uppdragen. I resultaten framgår att journalisterna påverkades av den kritik som de fick från läsarna om att mycket material var bakom betalvägg. Det demokratiska uppdraget vägde tyngre hos journalisterna och det ledde till att fler artiklar var öppna än vad riktlinjerna inom koncernen rekommenderade. Strategin med betalväggar var ny för både läsarna men även för redaktionen i Hälsingland, vilket också påverkade besluten som togs eftersom modellen inte var tillräckligt etablerad. Resultaten i den kvantitativa studien visar att fler artiklar var öppna än låsta under den aktuella perioden. Det material som oftast var öppet var notiser och viktig information till allmänheten, samtidigt som materialet bakom betalvägg oftast var mer resurskrävande och genomarbetad journalistik så som bland annat reportage.

In the wake of digitalization and recent technological innovation, news consumers have increasingly moved to online spaces to access news. As changes in consumer behavior appear even within these new contexts, several legacy news publishers that are often linked with high journalistic quality and trust are struggling to monetize on their content. In such struggles, an increasingly common sight over the last couple of years is the implementation of paywalls; digital boundaries that require consumers to pay before accessing content. This work applies a design thinking approach, utilizing a mixed-method methodology by interviews, surveys, workshops, prototyping, and testing, to explore the users’ experiences of navigating this landscape, while at the same time taking the perspective of legacy news publishers into account. The first part of the report entails the identification of a set of design challenges in this regard. The second part focuses on one such challenge—the onboarding experience of paying readership online—and explores possible solutions where the experience of the users and the business of legacy news publishers can merge. It argues that, while still inducing some degree of irritation in the users, a registration-first model with multiple choices to pay is likely to create new opportunities for news publishers as they seek to charge for content online, while at the same time being appealing to a larger audience. However, the role of the relationship between the individual reader and the content itself was identified as absolutely central in increasing the value perception of news online.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svensk länspress väg in i det digitala samhället, vilka medvetna val som görs i samband med förändringen, samt vilka fördelar och nackdelar den digitala utvecklingen medfört. Arbetet vill dessutom få ett tydligt svar på vilken den största utmaningen är med att digitalisera sin verksamhet. Uppsatsen har för avsikt att genom de ekonomiska och teknologiska aspekterna söka svar på dessa frågor, och tar därmed avstånd ifrån alla politiska inblandningar. För att undersöka detta har två länstidningar granskats; Nya Wermlandstidningen och Värmlands Folkblad, och metoden som användes var kvalitativ forskningsintervju, genom så kallade halvstrukturerade intervjuer. Fyra personer på vardera tidning med hög relevans för studiens syfte intervjuades. De teroetiska områden som den här uppsatsen bygger på är teorier kring digitalisering, konvergens, förflyttat fokus och makt inom medievärlden, samt begreppet gratismentalitet som har en återkommande position genom hela arbetet. Ett annat begrepp som tas upp och diskuteras är betalvägg, det vill säga en sorts betallösning för tidningar på internet. Teoriavsnittet sammanfattas genom en egengjord modell, kallad Maktfördelningsmodellen, som ger en indikation på de effekter som digitaliseringen, konvergensen och fokusförflyttningen medfört. Utifrån de kvalitativa intervjuerna framkom tydliga mönster mellan de två tidningarna, där de båda hade närmast identiska strategier för att klara av övergången till det digitala; ett flertal digitala plattformar diskuterades såsom webbtidning, sociala medier och mobila enheter. Den enda skillnaden mellan de granskade tidningarna är att NWT sedan augusti 2013 infört en typ av betalmodell, kallad plus-tjänst, medan VF än så länge inte valt att använda sig av någon betallösning, och i stället håller allt sitt material öppet. Den tydligaste slutsatsen som kunde dras, och som framgick från resultatrapporteringen, är att tidningsbranschens största utmaning just nu, både på regional och rikstäckande nivå, är problematiken kring att kunna ta betalt för sina produkter på internet, vilket också var uppsatsens hypotes. / The function of this essay is to analyze the Swedish provincial press’ transition into the digital world, illuminate the choices made, together with the benefits and disadvantages that the digital transformation brings. This paper also intends to pinpoint the greatest challenge of bringing one’s business into the digital space. To find these answers, this essay will take the economic and technological approach and ignore all political aspects. To examine this, two newspapers have been studied; Nya Wermlandstidningen and Värmlands Folkblad, by using the “qualitative research interview” as leading method, more specifically using semi-structured interviews. In both companies four persons with high relevance were interviewed. The theoretical areas that this essay is based upon are theories involving digitalization, convergence and displaced focus in the media industry, together with the concept of cost-free mentality. Another concept that is discussed is the pay wall, meaning a way of payment for webzines. The theory chapter is summed up by the writer’s self-made model called “The Power Distribution Model”, which indicates the effects of digitalization, convergence and the displaced focus in the media industry. Results of the interviews showed obvious patterns between the two newspapers, showing nearly identical strategies to make their way into the digital world, where several digital platforms where discussed, such as webzines, social medias and mobile platforms. The only difference between the two is that NWT is using a kind of pay wall called “plus”, meanwhile VF still is publishing all their online news for free. The most obvious conclusion, which is also found in the reported result, is that the newspaper industry’s biggest challenge right now, both in local and national papers, is the issue of being able to make a profit of the news in their webzines, which is also the hypothesis of the essay.