The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis. The questions used for analysis has further been developed with Yvonne Hirdmans theory of gender and Erving Goffmans study of gender in advertisements pictures. The result is also discussed according to Hirdmans theory of gender and the theory of detraditionalization. Is the process of detraditonalization visible in the pictures of new age in the textbooks? Or is it still a traditional picture of women and men that’s being depicted? The result shows that there is more women than men in the pictures. The pictures also illustrate a traditional dichotomy and a traditional hierarchy between women and men. Nevertheless detraditionalized characteristics and detraditionalized hierarchy is visible in the pictures.

Företaget Jakt & Skyttesystem AB har ett portabelt viltmålsskyttesystem som de vill utrusta med elektronisk träffmarkering som klarar av vapen av olika kaliber. Målet för projektet är att utvärdera och utveckla metoder för träfflokalisering i tavelskytte. Vi valde att utreda sensorsystem som inte begränsas av vapen med låg anslagsenergi. Därför har vi valt att endast utreda teknikerna ljudlokalisering i luft och fasta material samt bildlokalisering. Som utgångspunkt för projektet studerades hur befintliga skyttesystem fungerar, vilken sensorteknik och vilka material som används. Ett flertal olika gummimaterial testades på militära skyttebanorna vid Lv6 för att se vilket material som passar bäst. För att utveckla sensorsystemet användes datainsamlingsinstrument från National Instruments, (Daqpad 6070e). De sensorer som testats är piezoelement, accelerometrar, elektretmikrofoner och kamera. För ljudlokalisering utformades algoritmer som baseras på tidsdifferanser mellan sensorerna och bildlokaliseringsalgoritmen baseras på kantdetektion samt perspektivkompensering. Resultatet visar att bildlokalisering ger en högre precision än ljudlokalisering men tekniken är svår att anpassa till fältmässiga förhållanden då den exempelvis kräver en tydlig träffbild och en hög prestanda på hårdvaran. Slutsatsen är att ljudlokalisering i luft är det bästa alternativet med en träffyta av ett slitstarkt material, exempelvis neoprengummi eller naturgummi. Bästa sensorkonfigurationen är en mikrofon i varje hörn med en numerisk lösningsmetod till TDOA-ekvationerna.

This thesis addresses two important topics in developing a systematic space-time geometric approach to real-time, low-level motion vision. The first one concerns measuring of image flow, while the second one focuses on how to find low level features. We argue for studying motion vision in terms of space-time geometry rather than in terms of two (or a few) consecutive image frames. The use of Galilean Geometry and Galilean similarity geometry for this  purpose is motivated and relevant geometrical background is reviewed. In order to measure the visual signal in a way that respects the geometry of the situation and the causal nature of time, we argue that a time causal Galilean spatio-temporal scale-space is needed. The scale-space axioms are chosen so that they generalize popular axiomatizations of spatial scale-space to spatio-temporal  geometries. To be able to derive the scale-space, an infinitesimal framework for scale-spaces that respects a more general class of Lie groups (compared to previous theory) is developed and applied. Perhaps surprisingly, we find that with the chosen axiomatization, a time causal Galilean scale-space is not possible as an evolution process on space and time. However, it is possible on space and memory. We argue that this actually is a more accurate and realistic model of motion vision. While the derivation of the time causal Galilean spatio-temporal scale-spaces requires some exotic mathematics, the end result is as simple as one possibly could hope for and a natural extension of  spatial scale-spaces. The unique infinitesimally generated scale-space is an ordinary diffusion equation with drift on memory and a diffusion equation on space. The drift is used for velocity  adaption, the "velocity adaption" part of Galilean geometry (the Galilean boost) and the temporal scale-space acts as memory. Lifting the restriction of infinitesimally generated scale spaces, we arrive at a new family of scale-spaces. These are generated by a family of fractional differential evolution equations that generalize the ordinary diffusion equation. The same type of evolution equations have recently become popular in research in e.g. financial and physical modeling. The second major topic in this thesis is extraction of features from an image flow. A set of low-level features can be derived by classifying basic Galilean differential invariants. We proceed to derive invariants for two main cases: when the spatio-temporal  gradient cuts the image plane and when it is tangent to the image plane. The former case corresponds to isophote curve motion and the later to creation and disappearance of image structure, a case that is not well captured by the theory of optical flow. The Galilean differential invariants that are derived are equivalent with curl, divergence, deformation and acceleration. These  invariants are normally calculated in terms of optical flow, but here they are instead calculated directly from the the  spatio-temporal image. / QC 20110518

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 8 uppsatser.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.</p><p>- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?</p><p>- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?</p><p>- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?</p><p>Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka. - Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder? - Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål? - Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder? Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller. / <p>Bild</p>

Denna studie har utgått ifrån syftet att beskriva och skapa förståelse för hur individer tillhörande en specifik religion eller livsåskådning och elever upplever bilder i ett läromedel för religion i högstadiet. Med en ökad förståelse som grund har jag velat utveckla en modell för bildanalys i högstadiet. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer: där intervjuerna utgått ifrån en lärobok för högstadiet. Gestaltningsprocess: där en handbok för bildanalys i högstadiet har framställts och utprovats i en pilotstudie. Bildanalyser: där två klasser med högstadieelever har analyserat bilder i sin egen lärobok i religion. De huvudresultat som framkommit är dels att uppfattningen om hur religioner har och bör avbildas varierar mellan individer. De slutsatser som dragits utifrån denna studie är att uppfattningar om hur religioner och livsåskådningar avbildas och hur de bör avbildas varierar beroende på vilken förförståelse individen har om ämnet. Bilder överför värden och ideal till åskådaren och olika individer tolkar samma bild på olika sätt. Läraren är en auktoritetsfigur och därför är det betydelsefullt att hen aktivt reflekterar över de bilder som används i undervisningen oavsett skolämne för att inte värden och värderingar som strider mot styrdokumenten ska överföras till eleverna via bilder i läromedel.

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.