• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 30
  • 4
  • Tagged with
  • 34
  • 15
  • 13
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nondirective counseling : effects of short training and individual characteristics of clients /

Rautalinko, Erik, January 2004 (has links)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 3 uppsatser.
2

Hur bidrar coaching till att stödja klienterna att nå sina mål vid Trygghetsrådet?

Zachrison, Heléne January 2007 (has links)
<p>Coaching är en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla människors potential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod som grund. Man är överlag mycket positiv till coaching som metod, såväl som rådgivare som i den feedback man får från sina klienter. Rådgivarna ger en bild av att jobba professionellt, seriöst och aktivt med coaching som främsta verktyg. Men de behöver även kunna växla mellan coaching och rådgivning vilket ibland upplevs som svårt. Coachingen bidrar med en struktur kring att låta klienterna själva ta ansvar för sin situation och nå sina mål. Den förflyttar tyngdpunkten från rådgivaren till klienten som expert över sitt eget liv och sina handlingar.</p>
3

Human Relations : En enkätstudie av en grupp blivande lärares kommunikationsfärdigheter

Perpåls Flyning, Anna-Lena, Kern, Andrew January 2010 (has links)
<p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lärare i träning i mänskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT är en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och föräldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lärare samt nyblivna lärare i Sverige anser sig ha goda ämneskunskaper men upp-lever en osäkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstå i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingått HRT i lärarutbildningen, men då vi inte fann någon tidigare koppling till HRT i den svenska lärarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lärare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA. En av böckerna som användes i utbildningen heter</p><p>Vilka hinder och möjligheter kan ses bland blivande lärare i kommunikation med elever, kollegor och föräldrar och hur jämförs de med riktlinjerna som finns i HRT-boken,</p><p>Hur svarar några blivande lärare på preciserade kommunikativa situationer i skolan såsom de presenteras i</p><p>En enkätundersökning gjordes på en universitetsgrupp snart nyblivna lärare, som läser sista terminen på sin lärarutbildning i Sverige. Totalt deltog 42 lärarstudenter. Resultaten på re-spondenternas enkäter jämfördes med de riktlinjer och definitioner som finns i</p>Human Relations De-velopment (HRD) och oss emellan växte följande två forskningsfrågor fram: HRD? HRD och hur skall man kunna förstå svaren med HRD som utgångspunkt? HRD. Under-sökningens resultat visade att enigheten mellan respondentgruppen och HRD ligger på en nivå som möjligen skulle nås om respondenterna svarade på enkäten på ett slumpvist sätt.</p> / <p><p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to determine if there may be a benefit in introducing Human Re-lations Training (HRT) into the teaching education programs within Sweden. HRT has been shown to help teachers communicate with students, colleagues, parents and others in order to create beneficial relations and constructively find solutions when conflicts and other problems arise. Prior research has shown that teachers who are beginning their careers within Sweden find that they have been well-educated within their subjects but that they have difficulties when they are confronted with situations that involve Human Relations (HR), that is to say conflicts and arguments and just plain day-to-day getting along with students and other people. In the USA, HRT has been incorporated within teacher training programs for decades. Because of the difficulty in finding such training within Sweden’s teacher training programs, it is of interest to compare the HR-skills of a group of impending teachers (who have been educated in Sweden) with the skills that HRT recommends. One of the authors of this thesis received HRT in the USA.</p><p>What are the skills that can be found among a group of soon-to-be teachers, in regards to their communication with students, colleagues and parents, and how do these skills compare with the guidelines established in the HRT book,</p><p>How do these soon-to-be teachers respond to certain given situations that are presented in</p><p>A questionnaire study was performed on one group of students during their last term of teach-er training at a Swedish university. 42 students participated. The students’ responses in the questionnaire were compared to the guidelines and definitions contained within the said book,</p>Human Relations Development (HRD) is the title of the primary book used during the training and the book is what inspired these research questions: HRD? HRD and how does one interpret their responses while using HRD as an authoritative reference? HRD. The results of the questionnaire show that, as a group, the students performed at a level comparable with that which likely would be achieved if the group were to answer the ques-tionnaire’s questions in a random fashion.</p>
4

Bildmedvetenhet : metoder för ökad kunskap om bilder

Hedström, Elin January 2007 (has links)
<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.</p><p>- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?</p><p>- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?</p><p>- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?</p><p>Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.</p>
5

Samtalet som arbetsform / Conversation as a working method

Nilsson, Lena January 2002 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.
6

Hur bidrar coaching till att stödja klienterna att nå sina mål vid Trygghetsrådet?

Zachrison, Heléne January 2007 (has links)
Coaching är en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla människors potential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod som grund. Man är överlag mycket positiv till coaching som metod, såväl som rådgivare som i den feedback man får från sina klienter. Rådgivarna ger en bild av att jobba professionellt, seriöst och aktivt med coaching som främsta verktyg. Men de behöver även kunna växla mellan coaching och rådgivning vilket ibland upplevs som svårt. Coachingen bidrar med en struktur kring att låta klienterna själva ta ansvar för sin situation och nå sina mål. Den förflyttar tyngdpunkten från rådgivaren till klienten som expert över sitt eget liv och sina handlingar.
7

Bildmedvetenhet : metoder för ökad kunskap om bilder

Hedström, Elin January 2007 (has links)
Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka. - Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder? - Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål? - Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder? Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.
8

Att handleda lärarstudenter : handledningens form och villkor ur ett VFU-lärarperspektiv

Nilsson, Gunilla January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.
9

Samtalet som arbetsform / Conversation as a working method

Nilsson, Lena January 2002 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.</p>
10

Att handleda lärarstudenter : handledningens form och villkor ur ett VFU-lärarperspektiv

Nilsson, Gunilla January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.</p>

Page generated in 0.1945 seconds