This study is about how biomass of dragonflies insects have changed over the past 20-years in a forested area of central Sweden. This was done by analysing previously collected Odonata larvae stored in ethanol where sampling effort corrects the weight per locality. The results display a small but significant biomass increase over past decades, going against the recently observed trend of biomass decline in insects. However, this biomass gain was not even between the families, the ones that increased the most was Aesnidae and Libelluidae.  The reasons for the observed increase are discussed, some possible suggestions are less disturbance in their environments and their ability to adapt due to their long evolution giving them a phenotypical advantage.

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp. Dessutom genomfördes lungfunktionstest med spirometri samt NIOX som en markör för inflammation i luftvägarna. För att bedöma halterna genomfördes exponeringsmätningar som var både personburna och stationära för trädamm och terpener. För kolmonoxid och mikroorganismer skedde stationära mätningar. Exponeringen för mikroorganismer kontrollerades också genom materialprov på träpellets och sågspån. Mätningar genomfördes under 4-12 timmar och resultaten jämfördes med nivågränsvärden (NGV), vilket är den högsta godkända genomsnittliga nivån under en arbetsdag. Resultaten från frågeformuläret visade att den exponerade gruppen inte hade några symtom från huden. Utifrån resultaten från frågeformuläret och lungfunktionstesterna sågs inte heller några effekter på nedre luftvägarna. Det fanns dock indikationer om några enstaka problem från övre luftvägarna som tunt snor och torrhet i näsan. Testerna för inflammationsmarkörer visade på en förbättring över dagen. Annars indikerade studen att de exponerade var friskare än kontrollerna gällande astma och lungfunktion. De 158 personburna exponeringsmätningarna för trädamm hade ett medelvärde på 0,66 mg/m 3 (<0,11 - 8,9 mg/m3) och 6 % av mätningarna var över nivågränsvärdet (2 mg/m3). De monoterpener som uppmättes mest frekvent var α-pinen (<0,28 - 5,7 mg/m3) och Δ3-karen (<0,35 - 1,7 mg/m3) men halterna var långt under NGV på 150 mg/m3. Halterna av kolmonoxid (0-14 ppm) var också långt under NGV (35 ppm). Vid provtagningen av mikroorganismer visade materialprover på höga halter i spånprov. Det indikerar att en exponering för mikroorganismer förekommer vid produktion av träpellets men effekterna på hälsan är mycket svåra att bedömma. Vi kan inte se några samband mellan arbetstagarnas hälsa och den arbetsrelaterade exponeringen som har undersökts. Men eftersom halter över NGV uppmätts för trädamm är det viktigt att minska exponeringen. Detta eftersom det finns en risk att exponering vid dessa nivåer under lång tid kan påverka arbetstagarnas hälsa.

Human immunodeficiency virus type 1 (HIV-1) is a major public health concern because it cannot yet be prevented by vaccination. Mucosal surfaces are the primary sites for the HIV-1 transmission. Vaccine capable of protecting HIV-1 depends on the induction of long term mucosal immune responses. In the infected individuals, anti HIV-1 epitope can generate neutralizing antibodies and have protective effects. Vaccine which can induce local mucosal immunity may prevent HIV-1 replication within local tissues prior to systemic dissemination. The 2F5 human monoclonal antibody (MAb) has HIV-1 neutralizing activity. A conserved linear sequence ELDKWA which is present within the envelope glycoprotein of HIV virus is an epitope of 2F5 MAb. Expression of anti HIV-1 ELDKWA epitope on the cell surface of L. plantarum via anchor protein can be a strategy to develop HIV-1 vaccines. Lactobacillus plantarum are probiotics and have cell surface displaying ability. The aim of this study was to express anti HIV-1 2F5 epitope ELDKWA on the L. plantarum NC8 cell surface using muropeptidase (MurO) of L. plantarum CCUG 9289. The expression of recombinant protein MurO. 2F5 in L. plantarum NC8 was determined by Western blot following cloning techniques. BLASTP analysis showed that MurO has two putative lysine motif (LysM) domains that can bind to peptidoglycan. Our results suggest that MurO of L. plantarum can be used as an anchor protein for anti HIV-1 ELDKWA epitope expression in L. plantarum. This implies that using L. plantarum together with anchor protein MurO could effectively be used as a vaccine delivery system against HIV-1 infection.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ”kvalitetsbrister” som att de har fått skört skelett. I och med det kan benflisor komma med i köttet. Huvudsakligen är hönsen avlade för att producera mycket ägg - ett om dagen, i stora grupper. Dessa djur är anpassade för storskalig produktion med många djur på en liten yta. Den separering som skett mellan slaktkycklingar och värphöns med början på 1920-talet kan varit en del av förklaringen med minskad hönskötts konsumtion. Hos äldre djur finns det mer bindväv och fettansamling. Den ökade mängden bindväv gör att konsistensen på köttet uppfattas segare men också saftigare, då fett ansamlas där. Substanserna som finns i fettvävnaden, ger upphov till den karaktäristiska smaken och aromen som finns i köttet. Det blir tydligare vid upphettning. När ett djur blir äldre ökar mängden bindväv och dess tvärbindningar, som både stabiliserar men även blir mer värmetåliga. Desto mer ett djuret rör på sig, blir de röda muskelfibrerna aktiva och bildar en grövre struktur. Åldern tillsammans med rörelse kan också skapa ett mer smakrikt kött men även ett segare kött av större fibrer i bindväven som behöver längre tillagningstid. I denna studie undersöktes smak samt textur av foder och genmaterial med två olika tillagningsmetoder, kokning samt sous-vide. En panel utvärderade det utifrån 13 variabler. Där det fanns en tydligast signifikans var skillnaden mellan lår och bröst. Att dela upp höns i bröst och lår/vingar gör att förutsättningarna för en mer exakt tillagning ökar. De variabler som hade en signifikans när en PCA-analys gjordes var: textur: saftighet, fethet; smak: härsken; doft: umami, härsket. När t-test utfördes blev det signifikans på saftighet, fethet, smak av härsket och doften av umami. Variablerna som tydligast skilde sig åt mellan bröst och lår var texturerna, saftighet och fethet. Det var ingen signifikant skillnad mellan genotyperna, tillagning eller foder.

Cheese is a fermented product in which bacteria contribute to different flavours and textures. In order to understand the microbial processes in cheese, it is necessary to not only look at the genomic information in bacteria. The metabolome consists of a complete collection of metabolites in a biological sample. These metabolites are small molecules with a Mr >1.5 kDa, including flavour compounds. During the ripening process of cheese, many microbiological and biochemical changes occur that give cheese a diversity of textures and flavours. Proteins that go through proteolysis and amino acid catabolism are of great importance in the development of flavour in cheese, regardless of variety. Even though techniques for measurements of metabolites have existed for a long time, there are some unique challenges by analysing of several metabolites in parallel in a biological sample that promotes different metabolic pathways. Metabolic fingerprinting is the most common approach used in metabolomics, which is based on statistical analysis that through algorithms presents differences between samples. The electronic nose is able to identify the sum of volatile metabolites in a food, which is unlike the gas chromatograph that identifies individual metabolites. The aim of this review is to evaluate the use of metabolomics of selected Enterobacteriaceae together with electronic nose technology in order to analyse possible patterns of volatile metabolites produced in soft cheese. By this we hope to evaluate potential application of this approach in food quality control and microbial contamination screening. The pilot study was done together with the center for AASS, Örebro University where bacteria were analysed using the electronic nose NST3320. The study showed that it is possible to discriminate between Enterobacteriaceae, Staphylococcus aureus and cheese-associated bacteria, but also between the Enterobacteriaceae species Escherichia coli, Hafnia alvei and Klebsiella neumoniae. It is important to consider the gas sensors gradually lose their ability to detect substances after continual use, in which they need to be replaced with new gas sensors. Further, data processing requires special knowledge and can be hard to handle if the expertise is lacking. We believe that there is evidence that metabolomics together with the electronic nose have future prospects in terms of quality control and microbial contamination screening.

Cheese is a fermented product in which bacteria contribute to different flavours and textures. In order to understand the microbial processes in cheese, it is necessary to not only look at the genomic information in bacteria. The metabolome consists of a complete collection of metabolites in a biological sample. These metabolites are small molecules with a Mr >1.5 kDa, including flavour compounds. During the ripening process of cheese, many microbiological and biochemical changes occur that give cheese a diversity of textures and flavours. Proteins that go through proteolysis and amino acid catabolism are of great importance in the development of flavour in cheese, regardless of variety. Even though techniques for measurements of metabolites have existed for a long time, there are some unique challenges by analysing of several metabolites in parallel in a biological sample that promotes different metabolic pathways. Metabolic fingerprinting is the most common approach used in metabolomics, which is based on statistical analysis that through algorithms presents differences between samples. The electronic nose is able to identify the sum of volatile metabolites in a food, which is unlike the gas chromatograph that identifies individual metabolites. The aim of this review is to evaluate the use of metabolomics of selected Enterobacteriaceae together with electronic nose technology in order to analyse possible patterns of volatile metabolites produced in soft cheese. By this we hope to evaluate potential application of this approach in food quality control and microbial contamination screening. The pilot study was done together with the center for AASS, Örebro University where bacteria were analysed using the electronic nose NST3320. The study showed that it is possible to discriminate between Enterobacteriaceae, Staphylococcus aureus and cheese-associated bacteria, but also between the Enterobacteriaceae species Escherichia coli, Hafnia alvei and Klebsiella pneumoniae. It is important to consider the gas sensors gradually lose their ability to detect substances after continual use, in which they need to be replaced with new gas sensors. Further, data processing requires special knowledge and can be hard to handle if the expertise is lacking. We believe that there is evidence that metabolomics together with the electronic nose have future prospects in terms of quality control and microbial contamination screening.

Food fermentation is a method widely used in the past to extend the storage life of food. Numerous studies on fermented food have revealed that they not only have biopreservative properties but also health benefits. Lactic acid bacteria are the major group of microorganisms involved in food fermentation and the properties that influence food are primarily due to the compounds released from microorganisms such as organic acids and bacteriocins. Their health benefits are exerted through several mechanisms including inhibiting the growth of pathogenic bacteria and modifying the host immune response. A number of strains that have been investigated show different properties even between the same species thus emphasizing the importance of strain identification. To determine if some traditional fermented Swedish foods contain lactic acid bacteria, bacteria from four fermented Swedish foods (two surströmming and two sausages) were isolated using MRS broth. Bacterial isolates were examined for their colony and cell morphology and Gram staining and were found to be predominantly Gram-positive cocci or rods. 16S rRNA PCR amplifications of selected isolates was performed using universal prokaryotic primers and sequenced. The sequencing results showed that the bacterial isolates from Oskars surströmming Filéer and Gognacs medvurst were Lactobacillus sakei and the isolate from Mannerströms surströmming was Enterococcus sp. This study showed that the traditional Swedish fermented food evaluated did contain lactic acid bacteria.

Konsumtionen och produktionen av slaktkyckling ökar både i Sverige och övriga världen. Majoriteten av produktionssystemen är likvärdiga och dessa består av storskaliga system med snabbväxande raser. Förekomsten av produktionssjukdomar varierar världen över och detsamma gäller för medicinering och antibiotikaanvändning. I Sverige finns fyra olika typer av kycklingproduktioner: konventionell, ekologisk enligt EU:s förordning för ekologisk produktion, KRAV-certifierad och konventionell certifierad enligt Svensk Sigills. Sverige anses som ett land som en av de bästa gällande djurskyddslagar- och regler. Dock förekommer brister även i Sverige och den svenska kycklingproduktionen kan behöva förändringar för att öka djurvälfärden. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur djurvälfärden kan förbättras i svensk kycklingproduktion och se över vilka förändringar som behövs. Metoderna som användes i studien var kvalitativa intervjuer och litteratursökningar. Fem personer intervjuades och dessa var forskare och veterinärer på Svensk Fågel, Svensk Sigill och vid olika institutioner på SLU. Litteratursökningen genomfördes under två veckor och gav 12 stycken artiklar. Resultatet från intervjuerna visade att intervjupersonerna hade likvärdiga resonemang för djurvälfärd i många av intervjufrågorna. Några av de viktigaste problemområden som rör djurvälfärd är snabbväxande kycklinghybrider, förekomst av ben- och fotskador, dödlighet i kycklingflockar, transport till slakt och användning av antiparasitära medel. Vad som även kom upp under intervjuerna var konsumenters syn på djurvälfärd. Man menade att konsumenter förespråkar och föredrar en god djurvälfärd, dock att de inte är beredda att betala priset för en bättre djurvälfärd. Slutsatserna som kan dras är att ett flertal områden inom djurvälfärd i kycklingproduktion behöver förbättras och den främsta är att fler långsamväxande hybrider bör börja produceras i Sverige.

PFAS är en grupp poly- och perfluorerade ämnen som framställs industriellt och förekommer i ett flertal produkter såsom impregnerade papper och textilier, brandskum och rengöringsmedel, detta på grund av dess smuts, vatten- och fettavstötande egenskaper. Ämnena klassas som PBT ämnen, persistenta, bioackumulerande och toxiska, vilket gör dem till ett hälsoproblem för människor och djur. Denna studie undersökte förekomsten av PFCA, PFSA och PAPS i micropopcorn, samt om migration från förpackning till majskorn innan tillagning förekom och om PFAS i popcornen kunde utgöra en hälsorisk för människor. Proverna bereddes genom att tillaga ett prov i mikrovågsugn, ett i kastrull innehållande majskärnor samt fettet från micropopcornpåsen och ett där majskärnorna tvättades rena från fett från påsen och därefter tillagades med rapsolja i kastrull. Proven extraherades bland annat med en SPE Wax + HLB, separerades i en Acuity UPLC och identifierades med hjälp av en Xevo TQ-S-quadrupole masspektrometer med atmosfäriskt elektrospraygränssnitt i negativt läge samt analyserades i mjukvaran Masslynx. Resultaten för PFSA/PFCA visade högst frekvens av ämnen med längre kolkedjor, utbytet för kvantifierbara ämnen i denna analys låg mellan 22,6 % - 140,5 % . Analysen av diPAPS och triPAPS gav inga haltdata på grund av lågt utbyte på 2,3 % – 4,3 % orsakat av bruseffekter samt metodens sämre förmåga att extrahera dessa ämnen från popcorn. Ur hälsosynpunkt utgör inte micropopcorn i sig självt någon risk då stora mängder behövs konsumeras för att uppnå de få gränsvärden som finns för de detekterade ämnena. Konsumtion av micropopcorn kan dock anses som en bidragande källa till förhöjda halter av PFAS i mänskligt blod.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med människokroppen i förskolans äldrebarnsgrupper, 3 till 5 års ålder och vilka läroplansmål de kopplar till detta arbete. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med ett förutbestämt frågeschema. Jag intervjuade sex förskollärare. Resultatet blev att arbetet kring människokroppen var nästintill enbart utformat utifrån barnens egna frågor och funderingar. Jag fick även reda på genom intervjuerna att arbetet kring människokroppen finns där men ett medvetet tankesätt kring det saknas. Både forskning och Läroplanen för förskolan (2016) stödjer att naturvetenskap, mer specifikt människokroppen, bör finnas som ett arbetsområde i förskolan.