AbstractThis paper examines how the church room is used in relation to the recommendations from the bishop's letter in 2011. Three perspectives will be used to see how the bishop's letter is applied in two churches in Uppsala, Sweden. The perspectives are (1) Accessibility: How accessible is the church room and how do you see it? (2) Publicity: How does it appear that church room is a public space? (3) Renewal: Does renewal have a prominent role in the church room?   In my analysis of the church rooms Kim Knott´s spatial method is used, which looks at the physical, social dimension and mental dimension of a room. The results are applied to a theory consisting of four steps, which are (1) the spatial dynamics, (2) the rooms’ focus center, (3) the aesthetic influence and (4) the symbolic resonance.

Denna uppsats kommer att undersöka om det går att dra eskatologiska slutsatser från Svenska kyrkans biskopsmöte genom dess biskopsbrev. Uppsatsens idé är sprungen från det prästlöfte som prästen avlägger i sin vigning. Löftet om att rent och klart förkunna Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan tro och bekännelse är reglerad genom kyrkomötets officiellt bejakade dokument. Dessa dokument är den heliga skriften, trosbekännelser, historiska lärodokument och bekännelser, handböcker, psalmboken och andra samtida bejakade och fastslagna dokument av Svenska kyrkans kyrkomöte. Svenska kyrkans kyrkoordning konstaterar att det är kyrkans uppgift att i varje tid tolka och utlägga vad tron och läran innebär för kyrkan och den enskilda kristna i dess samtid. Häri finns en problematik av att Svenska kyrkans ledning ofta är motvillig till att fastslå vad som är dess tolkning av sin tro och lära i olika dogmer eller andra lärodokument. Detta kan skapa problem för den enskilda predikanten när det gäller att i sin tid just tolka och utlägga Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan har olika institutioner som på olika sätt reglerar hur kyrkans tro och lära ska uppfattas. Dessa institutioner är kyrkomötet, domkapitel, läronämnden och biskopsmötet. Jag har valt att inrikta uppsatsen till att granska biskopsmötet funktion som en av de normerande instanserna för hur Svenska kyrkans ska tolka sin tro och lära. Tolkningsarbete gör biskopsmötet bland annat genom att skriva biskopsbrev. Biskopsbreven har en normerande funktion för hur Svenska kyrkan ska uppfatta och tolka sin tro och lära. Det som kommer att undersöka i uppsatsen är alltså att undersöka vilken eskatologisk lära som uttrycks i Svenska kyrkans biskopsbrev.

Genom en komparativ metod har likheter och skillnader i det diakonala arbetet i förhållandetill varandra påvisats utifrån läsning av diakonipastoraler vilka ingår i församlingens/pastoratets styrdokument. Intresset för diakonipastoraler har sitt ursprung i en vilja att se likheter och olikheter i detdiakonala arbetet på ett övergripande plan i Svenska kyrkan eftersom det diakonala arbetetkan se olika ut beroende på miljö, medarbetare och inte minst församlingens/pastoratetskontext. I undersökningen ingår sex diakonipastoraler vilka efter noggrann läsning har systematiseratsoch delats in i olika kategorier. Resultatet från undersökningen av diakonipastoralerna harställts mot adekvat litteratur, inte minst Ett biskopsbrev om diakoni: Biskopsmötet 2015. Undersökningen visar att diakoni motiveras som en kärlekens gärning och är helaförsamlingens/ pastoratets ansvar där tro gestaltas i ord och handling.Flertalet pastoraler poängterar att människan, som ses som en Guds avbild, ska respekterasoch ha makt att vara med och påverka sin egen situation och sitt liv även om hen söker endiakonal hjälpinsats.

The purpose of this study is to map the ethical arguments presented in the Church of Sweden Bishops’ letter of "The Beginning and End of Life: Tools for Orientation in Ethical Choices", and to analyse and discuss these in relation to Sören Kierkegaard's philosophical concepts of choice, freedom and anxiety. The research questions focus on understanding Kierkegaard's view of choice, identifying the ethical arguments in the Bishops’ letter and investigating how Kierkegaard's concepts can contribute to a deeper understanding of the ethical arguments therein. The method includes conceptual analysis to clarify Kierkegaard's ideas and argumentation analysis to discuss the ethical arguments that appeared in the bishops’ letter. The study's questions are answered through the essay's two methods of a analysis, followed by a summary and conclusions. The study has shown that there are arguments in Sören Kierkegaard that contribute to deepening the Bishops’ letter. In particular, a) potential risks of allowing communities to participate in decision-making, b) the anxiety as an opportunity in decision-making and c) call to see ethically difficult choices as the possibility of the meeting with God. The result shows that Kierkegaard's philosophy of choice, freedom and anxiety offers a deeper perspective to the ethical reasoning behind the Bishops’ letter, based on Lutheran theology and a Christian view of humanity Keywords: Søren Kierkegaard, choice, freedom, anxiety, Bishops' letter, Church of Sweden,ethics, ethical arguments, ethical principles, Christian view of humanity.