Syftet med denna rapport är att undersöka efterfrågan och möjligheten till exploatering av området Domherren 7 och 12, Bodens kommun samt att ta fram ett förslag för hur detta kan gå till. Målet med rapporten är att undersöka möjligheten för en exploatering i ett område i Bodens kommun genom att undersöka möjligheterna när det kommer till vatten och avlopp, elförsörjning samt geoteknisk undersökning. Det gör vi genom att analysera det tilltänkta området med avseende på potential, eventuella begränsningar samt vilka åtgärder som krävs. Våra långsiktiga mål är att exploateringen ska vara lönsam och bidra med positiva erfarenheter samt att exploateringen bidrar till bra balans i området.  Resultatet talar för att en exploatering av området är möjlig för de planerna vi haft. Två lägenhetshus där respektive hus består av tre våningar. Det behöver göras uppdaterade undersökningar för att säkerställa att resultaten från de tidigare undersökningarna fortfarande stämmer överens med hur det ser ut idag. Enligt de tidigare undersökningarna föreligger inget hinder för en exploatering av området Domherren 7 och 12, Boden.

H2 Green Steels etablering i Boden och den allmänt hållbarhetsfokuserade samhällsutvecklingen innebär att kommunen är i behov av en hastig samhällsomställning. Bodens kommun hävdar att de på ca tre år behöver anpassa sig efter en samhällsutveckling som normalt sker under en 15 till 20-årsperiod. Detta betyder att Boden förväntas få en kraftig befolkningstillväxt fram till 2030. På så sätt kommer det bland annat behövas fler bostäder, fler skolor, fler aktivitetsmöjligheter och ett utökat samhällsutbud. Rapportens syfte har därför varitatt kartlägga hur den nuvarande situationen i Boden ser ut gällande samhällsservicen och det allmänna samhällsutbudet. Målet är på så sätt att få en indikation på vilka insatser som krävs samt var i kommunen de kan behöva implementeras.  Boden befolkningsmängd har under de senaste 50 åren genomgått både nedgångar och uppgångar. Just nu står kommunen inför en rejäl befolkningstillväxt till följd av de gröna satsningarna i regionen och uppskattar därför en total befolkningsökning på drygt 17% fram till 2030. Bodens kommuns arbete kring denna pågående samhällsomställning handlar om att utveckla infrastrukturen, se till att det finns en välfungerande kompetensförsörjning, utveckla attraktiva boende- och närmiljöer samt nyttja innovativa materialströmmar.  I detta utredningsarbete har kommunens generella samhällsutbud granskats, dels för att ta reda vad som egentligen finns, dels för att kartlägga hur detta är fördelat inom kommunen. Detta syftar till skolverksamheter, hälsovård, motion och friluftsliv, livsmedelsbutiker, restaurangersamt faciliteter som erbjuder tillfällig vistelse. Kartläggningen av samhällsutbudet har genomförts i kommunens egna interaktiva GIS-miljö och databas. Fristående information har även hämtats för att komplettera det som inte funnits tillgängligt. Kommunen har sedan delats in i olika områden utifrån en viss avståndsradie med H2GS som utgångspunkt. De olika områdena har en radie på 3 km, 6 km, 9 km, 15 km, 30 km och 50 km. Vidare har ett sjunde område inkluderats som berör allt utanför 50 km. Ett tydligt mönster har varit att samhällsutbudet är väldigt samlat inom en radie på 6 km, trots att det är relativt tomt inom de första 3 kilometerna. Detta är förvisso inte så märkligt eftersom Boden centrum återfinns inom detta område. Generellt sett tillkommer det ytterst få saker mellan radien på 15 km och 30 km, varvid det återigen ökar mellan 30 km och 50 km.  Genom att studera befolknings- och delområdesprognosen, H2GS placering, kommunens vision samt strukturen av samhällsservice och samhällsutbud, verkar det mest rimligt att expandera inom det primära utvecklingsområdet, dvs. inom en ca nio kilometers radie från H2GS anläggning. Detta utesluter dock inte nybyggnation i kommunens övriga delar eftersom en viktig aspekt med samhällsutvecklingen är att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer runt om i hela kommunen.

I aktuell utvärdering undersöks Bodens kommuns användning av föräldraKomet, de problem som funnits som gjort att behovet har uppstått, förutsättningarna att bedriva programmet, effekten av detsamma, och slutligen kostnaden. Materialinsamling har skett genom intervjuer med berörda aktörer, dokumentinsamling och en enkätundersökning bland tidigare deltagare. Materialet har sedan behandlats och sammanställts med hjälp av textkondensering för att plocka ut essensen av det som framkommit. FöräldraKomet är ett föräldrastödsprogram som utvecklades i början av 2000-talet på Forsknings- och Utvecklingsenheten i Stockholm. Grundtanken i föräldraKomet är att genom att stötta föräldrarna att bygga en relation med sina barn och förstärka positivt beteende istället för negativt, kan onödiga dagliga konflikter undvikas. Utvärderingens resultat och slutsatser visar att föräldraKomet har svarat på de behov som Bodens kommun hade identifierat, men att utvecklingen av universell och indikerad prevention behöver ske för att ge stöd till samtliga föräldrar i kommunen med behov på olika nivåer. Tidigare deltagare av föräldraKomet i Boden uttrycker mestadels att barnens problem har minskat eller försvunnit helt efter att ha genomgått programmet. Förutsättningar för att bedriva föräldraKomet finns i kommunen och via samverkan mellan skolan och socialtjänsten har detta prioriterats. Slutligen kan konstaterats att föräldrastöd generellt är kostnadsbesparande. Genom att använda föräldraKomet för att förhindra att ett barn utvecklar antisocialt beteende som vuxen, sparar kommunen drygt en krona för varje krona den har lagt ut. Viktigt att påpeka däremot är att föräldraKomet enbart bör erbjudas till de föräldrar med problem som kan hanteras med hjälp av programmet för att uppnå kostnadseffektivitet. / This evaluation examines Bodens Municipality's use of ”föräldraKomet”, why there is a need for an intervention, prerequisites for running the program, the effect of the program, and finally the financial cost. The study has been conducted by doing interviews, collecting documents and surveying past participants of the program. All data has been compiled using a method of text condensation to retrieve the essence of what has emerged. ”FöräldraKomet”is a parenting program developed in the early 2000s at ”Forsknings- och Utvecklingsenheten” in Stockholm. The basic idea of ”föräldraKomet” is that by supporting parents in developing healthy relationships with their children and reinforcing positive behavior rather than negative, unnecessary daily conflicts can be avoided.The evaluation results and conclusions show that ”föräldraKomet” has responded to the needs that Bodens Municipality had identified, but that the development of universal and indicated prevention is necessary to provide support to all parents in the municipality with different needs on different levels. Former participants of the program in Boden to great extent express that their children's problems have been reduced or disappeared completely after undergoing the program. The conditions for conducting ”föräldrakomet” in the community are positive and this program has been prioritized through cooperation between schools and social services. Finally, parental support is generally cost beneficial. By using ”föräldraKomet” to prevent a child from developing anti-social behavior as an adult, the municipality saves more than one krona for every krona it spends. However, it is important that ”föräldraKomet” is offered only to parents with problems that can be dealt with using this program, to achieve cost efficiency.Keywords: Boden, Evaluation, Föräldrakomet, Parental Support, Prevention.

Offentlig upphandling utgör nästan en femtedel av Sveriges BMP vilket ger upphandlingar en stor påverkansfaktor. Svenska myndigheter förespråkar att upphandlingar genomförda av offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska innehålla kravställningar som behandlar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, eftersom offentliga upphandlingar anses vara ett viktigt verktyg som främjar hållbar utveckling. Forskningsrapporter och olika nationella myndighetsrapporter pekar alla mot att offentlig upphandling har potential att bli betydligt mer hållbar än den är idag och några av de störst identifierade hindren är kunskapsbrist inom hållbarhetsaspekterna och ett inte tillräckligt strukturerat arbete inom organisationer. För att identifiera vilken potential offentlig upphandling har i arbetet mot ett hållbart samhälle och för att bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, har denna studie granskat upphandlingsdokument inom Bodens kommun, genomfört workshops med temat hållbar upphandling och gjort kvalificerade bedömningar av nuläge och potential för hållbar upphandling inom kommunen med hjälp av verktyget HållbarhetssolenTM.Syftet med granskningen och bedömningarna var att se hur kommunen redan arbetar med miljömässig och social hållbarhet samt för att avgöra vilken potential kommunen har till förbättring inom dessa områden.Resultatet visar att upphandlingsprocessen kan ses som en väsentlig del i hållbarhetsarbete på både lokal och nationell nivå. Samtidigt som det kan vara är en av de mest effektiva metoderna att komma åt och förändra produktion och leverans av varor och tjänster. Genom att i offentliga upphandlingar driva hållbarhetskrav och innovation framåt, medverkar organisationer och myndigheter till miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling och måluppfyllelse av Agenda 2030 / Public procurement makes up just under a fifth of Sweden's BMP, which gives procurement a large influencing factor. Swedish authorities advocate that procurement carried out by public authorities, regions and municipalities should contain requirements that deal with environmental, social, and economic sustainability. Public procurement is thereforconsidered an important tool that promotes sustainable development.Research reports and various national authority reports all point to the fact that public procurement has the potential to become more sustainable than it is today and some of the biggest identified obstacles are a lack of knowledge in the aspects of sustainability and a lack of structured work within organizations.To identify the potential public procurement has in the work towards a sustainable society and to contribute to the global sustainability goals in Agenda 2030, this study has reviewed procurement documents within the municipality of Boden, conducted workshops on the theme of sustainable procurement and made qualified assessments of the current situation, and potential for sustainable procurement in the municipality using the tool HållbarhetssolenTM. The purpose of the review and assessments was to see how the municipality works with environmental and social sustainability and to determine what potential the municipality has for improvement in these areas.The result shows that the procurement process can be seen as an essential part of sustainability work at both local and national level. By promotingsustainability requirements and innovation forward in public procurement, organizations and authorities contribute to environmental, social, and economic sustainable development and goal fulfilment of Agenda 2030 / <p>2023-06-02</p>

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är samlingsnamnet för en stor grupp kemikalier som det senaste årtiondet tilldelats världsomfattande uppmärksamhet med anledning av frekventa förekomster i vattenmiljö, djurliv och människor. Samtliga PFAS som uppträder i miljön är antropogena och har blivit industriellt framtagna och tillämpade i över 60 år. På grund av deras fysiska och kemiska stabilitet och ytaktiva egenskaper är PFAS eftertraktade inom en rad olika industriella och kommersiella produkter, från filmbildande brandskum till vatten-, smuts- och fettavvisande ytbeläggningar. De omfattande möjligheterna för användning har resulterat i utsläpp av PFAS i miljön, antingen av direkta källor (~80 %) som tillverkning och tillämpning av PFAS-innehållande produkter, eller indirekta källor (~20 %) som nedbrytning och transport av prekursorer. Åtgärder har därför tagits på nationell, regional och global nivå för att begränsa användningen och spridningen av selekterade PFAS-ämnen. En av de mest uppmärksammade föroreningsproblemen med PFAS i Sverige är utsläppen av filmbildande brandsläckningsskum (AFFF) från brandövningsplatser. Som en konsekvens av flera decenniers användning och okontrollerat utsläpp till miljön har koncentrationerna av PFAS uppmätts att vara som högst i anslutning till övningsplatserna. Ämnenas mobilitet och höga vattenlöslighet gör att risken för transport till kringliggande områden är stor, vilket ökar risken att förorena närliggande grundvattentäkter. Flera exempel på PFAS-haltigt dricksvatten i svenska hushåll har bland annat upptäckts i kommuner såsom Uppsala, Ronneby, Halmstad, Botkyrka. Två före detta brandövningsplatser i Bodens kommun har brukat AFFF i övningssyfte i samband med brandövningar då platserna var aktiva. NIRAS Sweden AB har på uppdrag av Försvarsmaktens miljöprövningsenhet utrett området med avseende på PFAS och konstaterade förhöjda nivåer av ämnena i grundvattenmiljö. Eftersom flera ytvattenförekomster gränsar till brandövningsområdet finns det en oro för ämnenas spridningsbenägenhet och potential att påverka närmsta dricksvattentäkt. Syftet med examensarbetet har av den anledningen varit att kartlägga spridningen av PFAS i grundvatten från de två före detta brandövningsstationerna i Boden. Tillvägagångssättet har gått ut på att upprätta en grundvattenmodell i modelleringsprogrammet Visual MODFLOW Classic. Den hydrogeologiska modellen har tillämpats för att utföra föroreningstransport med hjälp av insticksmodulerna MODPATH och MT3DMS. Transport av det mest framträdande PFAS-ämnet i området, PFOS, modellerades från båda brandövningsplatserna och föroreningsplymens utveckling har visualiserats i flera tidssteg. Resultatet från grundvattenmodelleringen visade att grundvattnet från brandövningsområdena i det övre grundvattenmagasinet rör sig i nordvästlig till nordöstlig riktning, men även mot Luleälven. I det undre grundvattenmagasinet rör sig vattnet i nordvästlig, men har också tendens att röra sig mot Luleälven. Föroreningstransporten visade att PFOS har benägenhet att röra sig mot Luleälven i en sydvästlig riktning. Transporttiden av PFOS från brandövningsplatserna till Luleälven beräknades med MODPATH till sex respektive 7 år för den kalibrerade modellen och område 13/24. Visualisering av PFOS-plymen med MT3DMS visade att det tar cirka 100 år för ämnena att nå Luleälven. / Poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) is the collective name for a large group of organic chemicals which in the past decade have gained global attention due to their frequent occurence within the aquatic environment, wildlife and humans. All PFAS that occur in the environment are man-made and have been industrially created and used for over 60 years. Due to their physical and chemical stability and surface active attributes, PFAS are coveted within an array of industrial and commercial products, such as film-forming fire foam to water, dirt and grease-repellent coatings. The many possibilities to use PFAS have led to environmental emissions, either through direct sources (~80%) like manufacturing and application of PFAS-containing products, or indirect sources (~20%), through decomposition and transport of precursors. Within the PFAS-family, perfluoroctanesulfonat (PFOS) and perfluoroctaneacid (PFOA) are the most well-known and studied chemicals which have gained particular attention due to their persistence and high frequency in the environment, in turn leading them to be easily detected in humans and animals globally. PFOS and PFOA have further shown bioaccumulative and toxic traits and have thus increased the regulatory interest in the chemicals in questions of environmental and human health. Measures have therefore been taken on national, regional and global levels to restrict the use and dispersion of selected PFAS-substances affiliated with negative effects. One of the contamination issues to have gained most attention in Sweden is the emission of film-forming fire foam from fire drill locations. The PFAS-containing foam has been used throughout the country for practicing extinguishing fires related to class B: liquid fires, and has been predominantly used by military, airports and industries. As a consequence from the multi decennial use and uncontrolled emissions, the PFAS concentration, mainly PFOS and PFOA, has been measured to be highest in connection with the exercise sites. The substances mobility and high water solubility has increased the risk for their transportation to nearby areas and they may through rainfall infiltrate the ground to potentially reach the groundwater where they risk contaminating nearby groundwater sources. In Sweden, contaminated PFAS-areas are a particularly debatable issue, as about 50% of Swedish drinking water comes from groundwater-related water sources and for that reason, they have increased the general concern for human exposure. Several examples of PFAS-rich drinking water in Swedish households have been found in municipalities as Botkyrka, Halmstad, Ronneby and Uppsala and have in some cases been so high that related water resources have been withdrawn. Even if the intake of drinking water containing large quantities of PFAS substances is not considered to give rise to acute health effects, awareness of the long-term effects of exposure to PFAS is still very limited. A number of experimental and epidemiological studies focusing on PFOS and PFOA, on the other hand, have documented that both high and low doses of the substances can cause a number of adverse health effects. More recently, regulations on legislation for PFAS have reduced the scope of application, preferably for PFOS, but in accordance with this, products such as PFOS-containing fire foams have been substituted with other PFAS which have continued to be used at fire drill locations in Sweden. Continuous emissions of PFAS at these sites are thus still an up-to-date and forthcoming issue, as the substances - together with already existing pollutants - will remain for a long time to come. There are therefore reasons to limit the use further, but due to the lack of data for most PFAS pollutants, there is currently no benchmark value issued by the EU for PFAS other than PFOS. However, the National Food Agency has issued limit values based on the presence of 11 PFAS substances (PFBS, PFHxS, 6:2 FTSA, PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFNA, PFDA, PFOA och PFOS) with an action threshold of 90 ng·L-1and a health-based limit value for 900 ng·L-1. The values ​​should give an indication that levels of PFAS which are larger in scope than the recommendation are too high and that measures should be taken to minimize the risk of spreading and unhealthy exposure to humans. For this reason, fire drill locations using fire-containing foam containing PFAS in Sweden are a high priority for mapping PFAS distribution in the country and identifying potential areas that are at risk of being affected by the spread of the pollutants in soil and water. As a result, two closed fire drill locations in Boden municipality - as part of a nationwide survey - have been investigated with regard to the fire extinguishing foam that has historically been used and caused pollution in the area. The PFAS-based fire foam is assumed to have had historical application to two exercise sites that operated between 1940 – 1985 and 1987 – 2005, respectively. In 2016, an environmental technical soil survey was carried out with regard to the presumed PFAS occurrence for the area. The investigation was based on sampling of soil and groundwater at four and eight different points respectively, centered around the two fire drill locations, and the results showed that the current contamination in the area was clearly noticeable and that the levels were higher than the Swedish Food Agency's recommended action threshold. Findings of PFOS that exceeded SGI's preliminary target value in groundwater (45 ng·L-1) and in soil (10 µg/kgTS) were also measured in connection with the two fire drill sites, which increased the interest in broadening the mapping of the current pollution situation with the aim of creating a better understanding of the extent of the pollution and potential spreading potential. Because the knowledge of the groundwater flow direction is limited, a hydrogeological model over the fire drill location can lead to a better understanding of the groundwater flow direction and thus the possible spreading direction of the present PFAS substances. The model can also be used as a tool for calculating the time required for the potential of the pollutants to affect the nearest protection object and thereby estimate and prevent the risks for human exposure in the area at the conceivable start of construction work in the now discontinued area. The results from the groundwater modelling showed that the groundwater from the fire drill areas in the upper groundwater reservoir moves in a northwesterly to northeasterly direction, but also towards the Lule River. In the lower groundwater reservoir, the water moves to the northwest and towards the Lule River. The contamination transport showed that PFOS tends to move toward the Lule River in a southwesterly direction. The transport time of PFOS from the fire training sites to the Lule River was estimated with MODPATH to 6 and 7 years respectively for the calibrated model and area 13/24. Visualization of the PFOS plume with MT3DMS showed that it takes about 100 years for the substances to reach the Lule River.