Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestämmelser och kvalitéer vid utformning av ett så kallat Trygghetsboende enligt svensk standard. Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrån de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten. Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrån de bestämmelser som sammanställts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de äldre generationerna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka bostadskvalité i smålägenheter samt de boendes erfarenheter. I denna uppsats presenteras bostadsfrågan i Sverige, hur synen samt utformningen på bostaden förändrats över tid. För att förstå bostadsfrågan idag, presenteras både dåtida och nutida normer samt regler för bostäder. Studien är baserad på metod som består av sekundärdata, intervjuer med fyra boende, fotoelicitering och en kvalitativ analys av arkitektonisk bostadskvalité. Metoderna har bidragit med omfattande och relevant information om bostadskvalitéer i smålägenheter. Studiens teoretiska ramverk består av fyra infallsvinklar för att analysera den insamlade empirin vilket presenteras följande; sociala konsekvenser av trångboddhet; segregation och polarisering; bostadens kvalitéer samt absolut och relativ bostadskonsumtion. Sedan redovisas fyra exempel på smålägenheter, vilket är de fyra intervjupersonernas boende. Lägenheterna analyseras först baserat på hur den fysiska utformningen påverkar den arkitektoniska kvalitén och därefter de boendes erfarenheter. Analysen av planlösningarna visa på stora brister i bostadskvalitén. Intervjuerna analyseras och presenteras i teman vilket omfattar begränsat socialt umgänge, tvingande flexibilitet, tidsmässigt mödosamt boende och upplevelse av en tillfällig boendesituation. Ett gestaltningsförslag presenterar hur smålägenheter kan utformas baserat på brister som presenteras i intervjuer och teorier. Studien avslutas med en diskussion om relativ bostadsnöd, vilket är ett begrepp som etablerats baserat på resultat och analys. Relativ bostadsnöd bidrar till en bredare förståelse av hur smålägenheter påverkar boendes erfarenheter och för diskussionen framåt.

Arbetet behandlar färgers betydelse för att förbättra bostadskvalité genom att implementera specifika färger i bostadens interiöra väggar till samtliga rum. Rummen i bostaden har olika funktioner. Funktionerna kan förbättras genom tillämpning av färgers psykologiska egenskaper. En ökad bostadskvalité leder till ökat välbefinnande hos individer och är en av många faktorer som påverkar den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten i samhället. Arbetets förslag tas fram genom studiens enkätundersökning som underlag. Enkätundersökningen grundar sig i färgteorier och dess psykologiska egenskaper. Resultaten visar att det finns en okunskap om färgers funktionella betydelse i bostaden och att individer ändrar sina färgval efter förmedlad kunskap. Förslaget bör ses som rekommendationer till färgsättning på interiöra väggar i förhållande till rummets funktion.

Rapporten omfattar en utredning av intresset för den nya boendeformen generationsboende, som är ett flerbostadshus anpassat för att alla generationer ska kunna bo och trivas. Bostadsbrist råder på många platser i Sverige. Befolkningen åldras och behöver tillgänglighetsanpassade alternativ till att bo kvar i sitt gamla boende eller flytta in på ett boende med bara andra äldre. Unga behöver hjälp ut på bostadsmarknaden och småbarnsfamiljer behöver ett boendealternativ som kan spara dem tid. Syftet är att utreda hur ett generationsboende på bästa sätt bör utformas och målet är att ta fram ett förslag baserat på den data som samlats in. Data samlades in genom informationssökning, enkäter, djupintervjuer och studiebesök. Resultatet visade att den önskade gemenskapen med grannarna låg på 5,37 på en tiogradig skala och att det var viktigt att lägenheterna var klimateffektiva och kvadratoptimerat utformade med bra ljusinsläpp. Gemensamma utrymmen väckte stort intresse hos respondenterna men vilka typer av utrymmen som föredrogs varierade beroende på ålder. Slutligen ritades ett förslag på ett generationsboende upp baserat på resultaten. Slutsatsen är att ett generationsboende är en god idé då det fick bra respons.