Despite the benefits of breastfeeding, breastfeeding initiation and duration rates among adolescent mothers continue to fall short of the national recommended Healthy People 2010 goals. An interdisciplinary review of the literature was performed using CINAHL, MED LINE, and Academic Search Premier. The purpose of this thesis is to highlight the findings of an integrated literature review to describe how support and educational interventions implemented by nurses during the prenatal, intrapartum, and postnatal period may increase the incidence of breastfeeding among this vulnerable population. There is a dearth of research related to adolescent breastfeeding. The most common design was noted to be descriptive (N=9) with qualitative and some quantitative components. Studies evaluated several variables: attitudes of infant feeding practices among adolescent mothers; the various health benefits of breastfeeding; breastfeeding statistics; and the impact that professional support, interventions, and education had on an adolescent's perception of breastfeeding. Findings from the review suggested that • breastfeeding support and education are essential in promoting, encouraging, and targeting teenage childbearing women. Early identification of barriers to breastfeeding and cost-effective strategies to promote breastfeeding among adolescent women may even decrease common breastfeeding problems that lead to early weaning among this population. Until the American culture fully embraces the value of breastfeeding, its value will be diminished with no improvement in media representation and workplace support.

Thesis (MCur)--University of Stellenbosch, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: Breastfeeding is considered as the most preferable method of infant feeding to fulfill babies’ nutritional needs important to the growth and development of babies. Unfortunately, there were babies not breastfed due to numerous reasons including infant illness and hospitalization. The purpose of this research was to describe the experiences and perceptions of nurses regarding breastfeeding in a pediatric setting of an academic hospital in the Province of the Western Cape. A descriptive study design with a qualitative approach was used to explore the experiences and perceptions of auxiliary nurses regarding breastfeeding. Purposive sampling was utilized to consciously select thirteen auxiliary nurses to participate in the study. Semi-structured interviews were used to collect data. Data analysis involved the transcribing of tape recorded interviews, the generating of themes and sub-themes, coding of the data, interpretation and organization of data and the drawing of conclusions. According to the auxiliary nurses’ perceptions, most of the babies in the pediatric setting were not being breastfed. Breastfeeding was being supplemented with formula milk when mothers chose not to breastfeed, experienced breastfeeding problems, were not with the baby or the baby was too sick to breastfeed. The babies’ illness, the hospital environment and lack of resources were challenging auxiliary nurses when supporting breastfeeding mothers. Not all health professionals were supportive of breastfeeding. Interrelated factors including, shortage of staff, time constraints, heavy work-loads, auxiliary nurses’ breastfeeding knowledge and experience, their confidence to support breastfeeding and communication regarding breastfeeding, influenced auxiliary nurses’ ability to support breastfeeding babies and mothers. The research findings indicate that there was a need for breastfeeding promotion in the pediatric setting. Recommendations included a written breastfeeding policy, breastfeeding training for all health care professionals, better breastfeeding education and support for mothers, the maintenance and of breastfeeding during the babies’ illness, adequate accommodation for breastfeeding mothers and the support of breastfeeding mothers who are HIV positive. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Borsvoeding is beskou as die mees verkieslike voeding metode vir babas om hul te voorsien aan die nodige voedingsbehoeftes belangrik vir die groei en ontwikkeling van babas. Die doel van hierdie studie was om die ervarings en persepsies van verpleeg assistente met betrekking tot borsvoeding in ‘n pediatriese instelling in ‘n akademiese hospitaal in die Provinsie van die Weskaap te beskryf. ‘n Beskrywende studie ontwerp met ‘n kwalitatiewe benadering was gebruik ver die doel van die studie. Streekproeftrekking was gebruik om doelbewus drie assistant verpleegkundiges te selekteer om deel te neem aan die studie. Semi-gestruktureerde onderhoude was gebruik om data in te samel. Die data-analise behels die transkibering van band opgeneemde onderhoude, die opwekking van temas en subtemas onderverdeel, kodering van die data, interpretasie an organisasie van die data en die opstel van gevolgtrekkings. Dit was bevind na gelang van die assistant verpleegkundiges se persepsies, dat meeste van die babas in die hospitaal was nie geborsvoed. Borsvoeding was aangevul met formule melk wanneer moeders verkies om nie te borsvoed, ervaar borsvoeding probleme, was nie met die babas, of die baba was te siek om the voed aan die bors. Baba siektes, die hospitaal omgewing en die gebrek aan hulpbronne was uitdagend vir assistant verpleegkundiges om borsvoeding moeders te ondersteun. Interafhanklike faktore insluitend, ‘n tekort aan personeel, tyd beperkinge, swaar werk-vragte, borsvoeding kennis en ondervinding, die vertroue om borsvoeding te ondersteun en kommunikasie met betrekkking tot borsvoeding, het die borsvoeding ondersteuning van assistant verpleegkundiges beinvloed. Die navorsingsbevindinge dui daarop dat daar ‘n behoefte was aan borsvoeding bevordering in die hospitaal. Aanbevelings sluit in ‘n skriftelike borsvoeding beleid, borsvoeding opleiding vir alle gesondheidspersoneel, beter borsvoeding inligting en ondersteuning vir moeders, die instandhouding van borsvoeding tydens hospitalisasie, voldoende akkomodasie vir borsvoeding moeders and die ondersteuning van borsvoeding moeders wat MIV-positief is.

Sammanfattning Den blivande mamman möter många olika enheter i vårdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för amningen. All vårdpersonal som på ett eller annat sätt arbetar med amning ska ha kunskap om WHO:s " Tio steg till lyckad amning" och arbeta efter denna amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra mamman vid amningen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals inställning till amningsstödet de ger. Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jämförande design som genomfördes i form av en tvärsnittsstudie. Mätningen utfördes med hjälp av webbenkäter innehållande frågor med fokus på inställningar till det amningsstöd man ger. De faktorer som mättes var faciliterande, engagerande, följsam och amningsvänlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade på enkäten. Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgått extra amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det. Dessa respondenter hade högre poäng på det faciliterande förhållningssättet. Det fanns också en skillnad mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken hur de skattades sig själva på det faciliterande och engagerande förhållningssättet, på så vis att Kvinnoklinikens personal skattade sig högre på det faciliterande och Barnkliniken på det engagerande. Slutsats: Studien visade att vårdpersonals inställning till amning varierade beroende på om man hade extra amningsutbildning eller inte. Det förfaller som att amningsutbildning kan påverka vårdpersonalens amningsstöd till att bli mer evidensbaserat. Nyckelord: Amning, amningsstöd, vårdpersonal, inställningar. / Abstract The expecting mother is exposed to a variety of different units within the healthcare system and each one of them plays a major role in breastfeeding support. All healthcare professionals who are involved in breastfeeding support should have knowledge of WHO’s "Ten steps to successful breastfeeding" and work in accordance with this strategy to create favorable conditions to be able to help, support and encourage the mother during breastfeeding. Aim: To examine healthcare professional’s attitude toward the breastfeeding support they provide. Method: To conduct the study, a quantitative, descriptive and comparative design was chosen in the form of a cross- sectional study. The measuring was conducted using online questionnaires containing questions with focus on the attitudes toward the breastfeeding support one provides. The factors that were measured were facilitative, engaging, responsive and breastfeeding friendly. Overall, 81 staff completed the questionnaire. Results: The result showed that there was a significant difference between the respondents who had participated in additional breastfeeding training in addition to their professional training and the ones who had not. Respondents with additional breastfeeding training had higher scores on the facilitative approach. These was also a difference between the Children’s Clinic and the Women’s Clinic on how they scored their own facilitative and engaging approach, the staff at the Women’s Clinic scored themselves higher in facilitative and the Children’s Clinic in the engaging approach. Conclusion: The study showed that healthcare professional’s attitude toward breastfeeding varied depending on if they had additional breastfeeding training or not. It appears that breastfeeding training can affect healthcare professional’s breastfeeding support to become more evidence-based. Keywords: Breastfeeding, breastfeeding support, healthcare personal, attitudes

No description available.

Yes / Considerable effort has been made in recent years to gain a better understanding of the effectiveness of different interventions for supporting breastfeeding. However, research has tended to focus primarily on measuring outcomes and has paid comparatively little attention to the relational, organisational and wider contextual processes that may impact delivery of an intervention. Supporting a woman with breastfeeding is an interpersonal encounter that may play out differently in different contexts, despite the apparently consistent aims and structure of an intervention. We consider the limitations of randomised controlled trials for building understanding of the ways in which different components of an intervention may impact breastfeeding women and how the messages conveyed through interactions with breastfeeding supporters might be received. We argue that qualitative methods are ideally suited to understanding psychosocial processes within breastfeeding interventions and have been under-used. After briefly reviewing qualitative research to date into experiences of receiving and delivering breastfeeding support, we discuss the potential of theoretically-informed qualitative methodologies to provide fuller understanding of intervention processes by focusing on three examples: phenomenology, ethnography and discourse analysis. The paper concludes by noting some of the epistemological differences between qualitative methodologies and the broadly positivist approach of trials, and we suggest there is a need for further dialogue as to how researchers might bridge these differences in order to develop a fuller and more holistic understanding of how best to support breastfeeding women.

Bröstmjölk är en komplett näringskälla för det nyfödda barnet. Förutom att tillföra barnet alla näringsämnen hen behöver så ger bröstmjölken energi, bygger upp kroppen samt skyddar det nyfödda barnet mot sjukdomar. Amning är ett samspel mellan mamma och barn som påverkas av många faktorer. För en tvillingmamma är initiering av amning en större utmaning än för en mamma som fött ett barn, då omvårdnaden kring barnen blir dubbel. Syftet med studien var att beskriva tvillingmammors erfarenhet av amningsstöd, dels från vårdpersonal, dels från sociala medier, för att initiera och upprätthålla en fungerande amning. Studien är en intervjustudie med kvalitativ metod. Datamaterial samlades in genom intervjuer av sex utvalda tvillingmammor. Mammorna söktes och valdes ut via en Facebookgrupp. I resultatet framkom två kategorier: Mammans initiativ och Vårdpersonalens engagemang. Resultatet tyder på att de intervjuade mammornas erfarenhet är att vårdpersonal idag saknar den specifika kunskapen om/och förståelse för hur mycket arbete det innebär för en tvillingmamma att få amningen att fungera. Många mammor söker idag den information de inte erhållit via vårdpersonal på annat sätt, oftast via sociala medier. Utifrån den här studien kan vårdpersonal få en ökad förståelse för tvillingmammors behov av extra amningsstöd och information. / Breast milk is a complete food source for the newborn. In addition to supplying the baby all the nutrients it needs breast milk also provides energy, builds up the body and protects the newborn against disease. Breastfeeding is an interaction between mother and child that is affected by many factors. For a twin mother is initiation of breastfeeding more of a challenge than for a mother who gave birth to a child, then care about the children becomes twice.The purpose of this study was to describe the mother of twin´s experience of breastfeeding support, both from health professionals as well as from social media, to initiate and maintain a functional breastfeeding. The study is an interview study of qualitative method. Data material was collected through interviews with six selected twin mothers. The informants were sought and selected through a Facebook group. The results revealed two categories: The mother's initiative and The involvement of health professionals. The result indicates that the interviewed mothers experience is that health professionals today lack the specific knowledge and understanding of how much work it means for a twin mother to get a functional breastfeeding. Many mothers today are using other sources in seeking the information they did not receive by health professionals, mostly through social media. Based on this study, health professionals might gain a greater understanding of the need twin mothers have for more support and information regarding breast feeding twins.

Bakgrund och problemformulering: Många kvinnor har bestämt sig för att amma innan förlossningen. Tidig hemgång från BB-avdelning gör att BVC-sköterskan har ett stort ansvar att stödja nyblivna mammors amning. Studier visar att BVC ibland ger bristfällig och felaktig information om amning och mammor upplever amningsstödet från BB bättre än stödet från BVC. Med bakgrund av detta utformades studiens syfte för att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd på BVC.Syfte: Att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd.Metod: Öppna intervjuer genomfördes med åtta mammor. Alla hade påbörjat amning men ammade under olika lång tid. Samtliga mammor hade deltagit i basprogrammet på BVC. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av de transkriberade intervjuerna.Resultat och diskussion: Studiens resultat visade att mammor har stort behov av individuellt stöd vid amning. Mammorna berättade om bra och mindre bra erfarenheter i mötet med BVC-sköterskan. Det som framgick av studien var att tid, individuellt stöd och uppmuntran att tro på sin egen förmåga från BVC-sköterskan var det viktigaste för mammorna. De mammor som inte fick stödet de önskade kände sig utlämnade och ensamma i sin situation, de kände att de inte dög som mammor. I de berättelser där mammorna fick stöd kände de sig stärkta. När mammorna inte kände stöd från BVC-sköterskan förstärktes deras känsla av oduglighet. Slutsatsen är att BVC-sköterskans amningsstöd är viktigt men kunskaper om amning och samtalsmetodik behöver förbättras och utvecklas för att skapa vårdande relationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.   Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem / Internationally, the frequency of breastfeeding in today`s Sweden is high, but has declined somewhat in recent years. Studies showed that attitudes to breastfeeding were positive, but the difficulties associated with breastfeeding and lack of information and support also emerged. The aim of this master essay was to examine pregnant women`s thoughts about breastfeeding, breastfeeding information and support. The study was conducted with a qualitative approach and, data was collected through focus group interviews with 18 pregnant women in autumn 2012. Data was analysed with a qualitative content analysis. The analysis yielded an overall theme; Balance between individual expectations and difficulties. Five categories emerged; Being aware of breastfeeding benefits, Being aware of the difficulties of breastfeeding, To plan for their next lactation, To be influenced by their surroundings and To have expectations of support for the next lactation. The result showed that pregnant women were aware of breastfeeding benefits and difficulties, that environment affected their thoughts, and that the women often felt that breastfeeding “dissolves naturally”, The results revealed most clearly women`s perceived lack of knowledge about breastfeeding problems and a desire to get breastfeeding information late in the pregnancy. Breastfeeding information given during pregnancy should be varied and, extensive and prepare parents that breastfeeding can be stressful. It is important to involve the partner in information and preparation for breastfeeding.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen. / Providing support and advice during lactation and breastfeeding complications are parts of the sexual and reproductive health.There are much research that describes new parents' experience of breastfeeding support, but not as much research that describes health professionals´ experiences of breastfeeding support that is given to pregnant and new parents. The purpose of this study was to investigate the health professionals´ experiences of breastfeeding support to pregnant and new parents.The study was conducted through a qualitative method based on an inductive approach.Data was collected from interviews with semi- structured questions in 11 focus groups. All data were processed by qualitative and inductive content analysis.The results of the study showed that healthcare professionals are experiencing breastfeeding support as an important part of their work.Breastfeeding support had flaws and a significant deficiency was reported to be continuity of breastfeeding support throughout the continuum of care.The informants felt that breastfeeding support should be improved and many suggestions were mentioned to promote breastfeeding among new parents and children.This study may highlight work professionals knowledge about their own and co-worker’s experiences of breastfeeding support which could lead to better cooperation and communication between units to promote and support breastfeeding.

Bakgrund: Helamning är när det nyfödda barnet enbart får bröstmjölk, vitaminer och läkemedel vilket rekommenderas i 6 månader till alla världens mödrar. Amning har många positiva fördelar för både barnet och modern. När amningen inte fungerar bidrar det ofta till negativa känslor av skuld, oro och misslyckande. För att hjälpa mödrarna att få amningen att fungera bedrivs amningsstöd av vårdpersonalen på olika sätt. Amningsstöd beskrivs som en blandning av praktisk hjälp, information och psykiskt stöd. Det har visats att amningsstöd både ökar durationen av helamning och mödrarnas tro på den egna förmågan. Syfte: Syftet är att studera hur amningsstöd upplevs av nyblivna mödrar. Metod: En litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De databaser som användes var CINAHL, PubMed och SveMed. Resultat: Utifrån de inkluderade studiernas resultat framkom det att mödrarnas upplevelser av amningsstöd kunde delas in i positiva och negativa upplevelser. De positiva upplevelserna hade att göra med bemötande, ageranden och social miljö som upplevdes stödjande, samt ett adekvat praktiskt stöd och uppföljning efter hemgång. Bekräftelse, uppmuntran, praktiska tips och ett individuellt utformat amningsstöd värderades högt av många mödrar. De negativa upplevelserna handlade om bemötande, information, praktiskt- och känslomässigt stöd som upplevts bristande, samt otillräcklig tid. Motstridiga råd, ett kallt bemötande och för lite tid med personalen var några faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsats: När amningsstödet resulterade i att mödrarna kände sig bekräftade, bra bemötta och bidrog med praktisk kunskap upplevdes det positivt. Amningsstöd som istället bidrog till förvirring och känslor av att inte vara prioriterad eller unik som individ upplevdes som negativt. Resultaten från denna studie kan bidra till utveckling av ett personcentrerat amningsstöd. / Background: Exclusive breastfeeding is when the newborn baby receives only breastmilk, vitamins and medicine in terms of nutrition. This is what is recommended globally, to all women the first six months of their baby’s life. Breastfeeding comes with multiple benefits for both the baby and the mother. Encountering breastfeeding difficulties often results in negative emotions such as guilt, worry and failure. To help these mothers towards successful breastfeeding, different kinds of breastfeeding support are used by health care professionals. Breastfeeding support is described as a mixture of practical help, information and psychological support. Research has shown that breastfeeding support increases both the duration of exclusive breastfeeding and the mothers faith in their own ability to breastfeed. Aim: To study the experiences of new mothers concerning breastfeeding support. Method: A literature review based on sixteen scientific articles with qualitative inquiry. The databases used were CINAHL, PubMed and SveMed. Results: The results of the included articles on the experiences of breastfeeding support could be divided into positive and negative experiences. The positive experiences were related to how the health care workers treated them, acted and the social environment. Also fulfilling practical support and follow-up was considered positive. Factors greatly valued were confirmation, encouragement, practical tips and follow-up after leaving the hospital. The negative experiences described themes of attitudes, information, time and also practical- and emotional support that were all lacking. Factors contributing to negative experiences were conflicting advice, harsh attitudes and not enough time with the health care professionals.   Conclusion: It was received as positive experiences when the breastfeeding support resulted in feelings of confirmation, being well treated and given the practical knowledge the mothers needed. When the support instead resulted in confusion and feelings of not being a priority or a unique individual it became a negative experience. The results of this study can be a foundation for the development of breastfeeding support focusing on every unique mother.