Rapportens syfte är att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiära strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiärt brottsförebyggandearbete inom områdena lokal förankring och återkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhällsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravställare genererar krav på polisverksamheten i Sverige.Rapporten är en litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som där presenterasangående polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för ämnet relevanta styrdokument från Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiära strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemområden och utmaningar somutvecklingsarbetet på det brottsförebyggande området och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrättelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhåller sig till tankarna bakom närpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete.

Det finns en uppfattning om att fullmånen skulle påverka människan på olika sätt,och också att det skulle finnas ett samband mellan fullmåne och den mänskligaaktivitet som kallas brottslighet. Vissa tidigare genomförda studier av sambandetmellan fullmåne och brottslighet visar inget entydigt resultat. Rapportens syfte äratt ta reda på om det finns något mätbart samband mellan fullmånen och mängdenbrottsligheten. Detta undersöks genom att antalet händelserapporter för tvåpolismyndigheter, Gävleborg och Jämtland, analyseras under sex månader, medavseende på hur händelserapporter fördelas över månadernas dygn. Studien visaratt det inte finns något påvisbart samband mellan fullmåne och antalethändelserapporter, alltså brottsligheten. I rapporten diskuteras bland annat folktrooch mytbildning som möjliga orsaker till sambandet mellan fullmåne ochbrottslighet fått fäste i poliskretsar. Vidare föreslås fortsatt och utvidgad forskningför att genom studier av ett större material utreda frågan.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling. Genom en enkät, som besvarats av poliser i yttre tjänst, förundersökningsledare samt ungdomsbrottutredare, i de tre ovan nämnda områdena har det framkommit vad som kan utvecklas inom medling vid brott. Resultatet som visas i rapporten kan sammanfattas genom bristande kunskap och oklarheter vid information om medling till unga gärningsmän. De svarande har även visat sig ha likartade åsikter angående följderna av medling vid ungdomsbrott. Det har visat sig efter undersökningen att de poliser i yttre tjänst som svarat på enkäten vidhåller att medling inte ligger på deras bord medan lagen påvisar något annat. Författarna diskuterar i slutet kring förslag till förbättring av kunskap samt reducerade straff vid deltagande av medling.

Dialogpoliser är specialutbildade poliser som används under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift är att genom en förtroendefull dialog vara länken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstånd uppstår mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete är att belysa de för och nackdelar med användandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat både dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer. Efter oroligheterna under EU-toppmötet i Göteborg sommaren 2001 tillsatte staten en utredning. I deras utredning riktades stark kritik mot polisen. Utredningen föreslog bland annat att polisen skulle ändra sitt arbetssätt när det gäller stora folksamlingar. Ett nytt arbetssätt för hur polisen ska handskas med folkmassor togs fram. Detta arbetssätt heter SPT-konceptet (särskild polistaktik). I detta koncept ingår dialogpoliser. Dialogpolisen ska försöka föra en dialog med de som vill demonstrera innan under och efter en demonstration. I mitt arbete har jag kommit fram till att det finns vissa demonstranter som är svåra att nå för dialogpolisen. Det som är problematiskt är att dessa demonstranter står för mycket av de oroligheter som brukar uppstå. Jag har också i mitt arbete kommit fram till att demonstranter kan påverka varandra i ett demonstrationsled.

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC’s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007. Därav har min rapport begränsats till att handla om polisens arbete från sprängningen 2007 fram till dags datum våren 2009. Jag har främst använt mig av två stycken intervjuer i min faktainsamling. Jag har dels intervjuat Jan Staaf, chef för gruppen mot organiserad brottslighet i Östergötland och dels Mikael Kinnå, aktionsgruppledare för gruppen mot organiserad brottslighet i Östergötland. Utöver dessa intervjuer har jag använt mig av statistik över anmälda brott från BRÅ (Brottsförebyggande rådet). Resultatet av rapporten visar på om det blir några överflyttningseffekter av brottslighet till angränsande län vid insatser mot brottslighet på en viss plats och också vad effekterna blir i form av en minskning eller ökning av antalet anmälda brott. Slutsatserna som drogs efter att ha skrivit rapporten är att arbetet i Östergötland har pågått under för kort tid för att man riktigt har kunnat se några brottsförebyggande effekter.

År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter i Stockholm län. Syftet med denna rapport är att förstå hur man som polis på bästa sätt bemöter en våldtäktsutsatt kvinna och vilka konsekvenser polisens bemötande kan få. Resultatet har tagits fram genom att granska en del befintlig litteratur som berör detta ämne samt genom ett samtal med en psykolog som arbetar på akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset i Stockholm. Den viktigaste slutsatsen är att man som polis ska ta sig tid för att verkligen ta till sig kvinnans berättelse, bekräfta henne och visa att man tror på det hon säger. Det är också viktigt att känna till vilka reaktioner man kan vänta sig möta hos en kvinna som blivit utsatt för en våldtäkt, alla människor är olika och det visar sig även i hur man hanterar en traumatisk situation. Många kvinnor känner skuld efter en våldtäkt på grund av att de inte gjorde tillräckligt med motstånd, det är viktigt att förmedla till kvinnan att hon inte bär skulden till det inträffade.

I den inledande delen av arbetet försöker vi förklara begreppet brottsoffer och de juridiska aspekterna kring uttrycket. För att få en inblick i brottsofferfrågornas framväxt har vi berört de viktigaste milstolparna och reformerna som gjorts i Sverige under de senaste decennierna angående ett brottsoffers status. Som exempel kan nämnas kvinnofridsdebatten som pågått under årtionden. Vidare beskriver arbetet polisens informationsskyldighet och informationsplikt. Miniminivån för polisens informationsskyldighet styrs av polisens avrapporteringssystem, rationella anmälansrutin (RAR), som är direkt kopplat till förundersökningskundgörelsen (FUK). Arbetet belyser de viktigaste paragraferna ur denna lagstiftning och klarlägger vissa begreppet som förekommer. Vidare belyser vi informationsproblematiken utifrån ett brottsförebyggande perspektiv…

Syftet med vår litteraturstudie i upprepad utsatthet är, att beskriva fenomenet utifrån vedertagna kriminologiska teorier, samt sammanställa åtgärdsförslag, som kan användas i det förebyggande polisarbetet. Med upprepad utsatthet menas att samma person eller samma objekt utsätts för flera brott under en begränsad tidsperiod. I England har man forskat på området sedan 80-talet. I Sverige är det först på senare år som man ägnat sig åt att genomföra studier i ämnet…

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor.

Samhället är ständig förändring vad avser den ej organiserade småbrottsligheten. Det blir fler och fler av de så kallade enmansfötetagen där man gör affärer som inte ryms inom lagens ramar. Dessa små ”enmansband” gör sig snabba och stora pengar genom liten arbetsinsats. De som drabbas är de som oftast lämnar sin saker utan uppsikt när arbetsdagen är slut och mörkret faller över nejden. Att entreprenadföretag drabbas av diesel- och verktygstölder är knappast någon nyhet. Det finne en hel del svårigheter med att komma åt detta problem och dessa kommer vi att beskriva senare. Ett företag som drabbats av stölder är Engströms grävmaskiner AB i Boden. Vi har valt att titta lite närmare på deras verksamhet för att se vad de har vidtagit för åtgärder för att förhindra stölderna.