Bakgrund och problem: År 2011 anmäldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott är det näst vanligast anmälda ekonomiska brottet. Det är ett växande problem och de brottsförebyggande myndigheterna måste använda åtgärder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhället, exempelvis genom att skapa en orättvis konkurrenssituation för företagare. Det kan även skada och hota förtroendet för näringslivet samt leda till en dämpad tillväxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott är ett omfattande problem så klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet själv, därför är samverkan en viktig del i myndigheternas arbete. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka åtgärder de brottsförebyggande myndigheterna använder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar. Metod: Vi har använt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vårt uppsatsarbete. Det empiriska materialet utgörs av fem perspektiv som har samlats in genom intervjuer med olika brottsförebyggande myndigheter. Slutsats: Vår slutsats är att de brottsförebyggande myndigheterna främst använder sig av åt-gärderna; information, kontroll samt utvecklande av lagstiftning för att motverka bokförings-brott och de upplever att dessa åtgärder fungerar tillfredställande. Myndigheterna upplever att samverkan är en betydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet. De anser att samarbetet dem emellan fungerar bra och att de regionala underrättelsecentren är exempel på väl funge-rande samverkan samt att det mervärde som skapas framförallt består av ett utökat informat-ionsutbyte.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur skolors brottsförebyggande insatser har sett ut ur elevers perspektiv. Elever som relativt nyligen har gått ut högstadiet har fått reflektera över skolans insats mot till exempel stökiga elever och mobbning. Genom kvalitativ ansats och inkät som metod har empirin samlats in. De resultat som redovisats har analyserats och diskuterats utifrån Hirschis teori om sociala band och fenomenografisk ansats och även utifrån tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet och skolan som brottsförebyggande aktör. Slutsatser som kunnat dras är att eleverna överlag är nöjda med den sociala miljön som finns i skolorna. Trots detta så upplever de att skolorna inte arbetar aktivt nog mot mobbning, stökiga elever och för att främja en god arbetsmiljö för samtliga på skolorna.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det brottsförebyggande arbetet bedrivs i ett segregerat bostadsområde, hur de boende i området upplever resultatet och möjliga konsekvenser av det befintliga brottsförebyggande arbetet. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter i form, av en polis och åtta boende. Den metodologiska ansats vi använt oss av är hermeneutiken. Empirin har tolkats genom användning av teorier och begrepp om socialt kapital (Robert Putman), situationell och social brottsprevention samt stigma (Erving Goffman). Resultatet visar att informanterna upplever att segregationen i området bidrar till att det skapas problem med kriminalitet. Kriminaliteten behöver lösas genom ett välfungerande brottsförebyggande arbete vilket kunnat påverka diskursen om Andersberg i positiv bemärkelse. Idag brister det i arbetet genom att det saknas resurser och det finns en problematik i vem som ska åtgärda problemen. Det bidrar till att konsekvenser uppstår för lokalbefolkningen i form av att kriminalitet i området, brist på kunskap bland de boende, låg sysselsättning och en misstro mot polisen i området.

Denna studie undersöker hur personal på fritidsgårdar uppfattar och hanterar riskbeteenden för brottslighet bland barn genom att fokusera på personalens perspektiv och erfarenheter. Med en kvalitativ ansats utforskades personalens syn på riskbeteende för brottslighet bland barn och deras utmaningar i att arbeta med dessa frågor. Den tidigare forskningen har lagt mest fokus på forskning relaterad till ungdomsbrottslighet och förebyggande åtgärder. Denna studie är intressant för att undersöka mer ingående hur personalen upplever sin arbetssituation och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete. Genom semistrukturerade intervjuer med personal på fritidsgårdar samlades data in och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att personalen identifierar olika beteenden och situationer som tecken på riskbeteende för brottslighet och använder olika strategier för att hantera dem. Identifierade riskbeteenden inkluderar hög skolfrånvaro, utåtagerande beteende och bristande respekt för regler och gränser. Utmaningar inkluderar svårigheter att etablera kommunikation med föräldrar, känslomässiga påfrestningar och den komplexa balansen mellan att följa organisationens riktlinjer och agera utifrån individuella bedömningar. Resultaten belyser vikten av fritidsgårdens arbete som en resurs för att stödja unga och minska deras risk för kriminalitet. Studien integrerar Hochschilds teori om emotionellt arbete och Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrati för att förstå personalens hantering av känslomässiga och institutionella utmaningar. Genom att synliggöra dessa teoretiska perspektiv bidrar studien till förståelsen för fritidsgårdens roll i brottsförebyggande arbete och kan informera utvecklingen av framtida interventioner och strategier för att hantera ungdomsbrottslighet.

Bakgrund: Justitieminister Gunnar Strömmer påtalade på en pressträff den 2 november 2022 att Sverige är hårt drabbat av gängvåld, skjutningar, sprängningar och att trygghet har blivit samhällets stora frihetsfråga. Brottsligheten är en enorm kostnad för samhälle, kommuner och företag, idag kostar brottsligheten riktad mot företag i Sverige omkring 90 miljarder kronor om året. Vidare så finns det en mängd forskning på brottsförebyggande åtgärder, dock saknas det forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. HR har en avsevärd roll i organisationers operativa och strategiska arbete, därav blev det relevant att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder i en organisatorisk strategi. Syfte: Syftet med studien är att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder för att utveckla en organisatorisk strategi för brottsbekämpning. Metod: I studien har en induktiv ansats applicerats, då det inte finns någon tidigare forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder utan endast forskning på brottsförebyggande åtgärder och vad det kostar företag. Med hjälp av en induktiv ansats kunde empiri samlas in och analyseras för att framställa teori. Vidare utgörs studien av en kvalitativ strategi i design av en fallstudie för att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med elva informanter och analyserades sedan genom en tematisk analys för att identifiera studiens huvudteman. Slutsats: Analysen av den insamlade empirin gav oss ett resultat, där vår tolkning är att HR’s bidrag är att skapa och bibehålla strategier i en organisatorisk kontext för brottsförebyggande åtgärder. Detta genom att arbeta aktivt med relationer i och utanför organisationen via samverkan med olika aktörer, att skapa arbetsmöjligheter då anställning reducerar kriminella handlingar samt genom att skapa strategier för organisationer att engagera sig i utbildningar.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamhet vid fritidsgårdar som ett sätt att förebygga brottslighet hos unga personer. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fem fritidsledare som arbetar på fritidsgårdar i en medelstor stad i mellansverige. Frågeställningar som studien utgår från är: Upplever fritidsledare det arbete som bedrivs vid fritidsgårdar som brottsförebyggande och i så fall på vilket sätt? Vilka hinder och möjligheter upplever fritidsledare att det finns för att bedriva brottsförebyggande arbete för målgruppen unga? Det empiriska materialet som samlades in har analyserats utifrån teorin om sociala band samt empowerment. Det huvudsakliga resultatet i studien visar att fritidsledarna upplevde sitt arbete som delvis brottsförebyggande. Fritidsledarna presenterade följande ledord i det resultat som framkom; ungdomarnas delaktighet, empowerment, tillit och möjligheterna att ungdomarna själva fick vara med och bestämma över sin fritid. Dessa faktorer ansåg fritidsledarna kunde ha brottspreventiv effekt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.