Uppsatsen har som syfte att undersöka hur den fysiska miljön potentiellt kan används som ett brottsförebyggande medel. En teoretisk utgångspunkt tas i teorierna Eyes on the street (Jacobs 2004) och Crime prevention through environmental design (Cozens et al. 2005). Genom att använda sig av dessa två teorier har uppsatsen som mål att besvara på vilka olika sätt den fysiska miljön kan användas brottsförebyggande samt om brottsförebyggande ansatser finns med i kommunal planering. En fallstudie har genomförts av fyra svenska kommuner som har utsatta eller särskilt utsatta områden inom sitt geografiskt avgränsade ansvarsområde, för att besvara de två frågeställningarna. De medverkande kommunerna är Göteborg stad med stadsdelen Bergsjön, Haninge kommun med Jordbro, Västerås stad med Bäckby och Botkyrka kommun med Alby. Det är fyra utsatta eller särskilt utsatta områden framtagna av polisen. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och gör en innehållsanalys av offentliga handlingar från de valda kommunerna. Resultatavsnittet redogör hur mönster och teman har identifierats i kommunernas planprogram med mål att bekämpa otrygghet och reducera kriminalitet genom att bland annat stärka den naturliga övervakningen och förtäta stadsdelen. Stor del av vad kommuner redogör för i respektive planprogram hanterar idén om att invånarna utgör ett informellt övervakningssystem. Genom att skapa en fysiska miljön som tillåter invånarna att aktivt röra sig i stadsdelen förvandlas invånarna till ett kollektivt övervakningsmedel som potentiellt avskräcker eventuella förbrytare att begå kriminella akter då möjligheten att bli påkommen förstärks. I slutsatsen bekräftas det hur kommunerna går tillväga för att agera brottsförebyggande i sin fysiska planering genom att uppsatsens vänder sig till forskare som Jacobs (2004) och Cozens et al.(2005) för att undersöka om det finns paralleller mellan kommunernas fysiska planering och teorierna. Bland annat driver kommunerna ett arbete med mål att blanda bostadsbebyggelsen med andra typer av kommersiell eller offentliga service för att erbjuda invånarna anledningar till att befinna sig på särskilda geografiska platser.

Tidigare forskning visar faktorer som kan bidra till att unga individer väljer en kriminell bana samt att det är vanligt att ungdomar begår enstaka brott men de flesta återgår senare till ett laglydigt liv. Dock fortsätter en del den kriminella banan vilket blir en kostsam fråga för samhället, varpå brottsförebyggande arbete är centralt. Vad som idag anses viktigt för att förebygga brott är att återintegrera kriminella ungdomarna till samhällets kultur. Medling är ett återintegrerande verktyg som bygger på teorin Reintegrative Shaming theory där syftet är att lösa konflikten mellan förövaren och brottsoffret. Styrkan i att återintegrera är att undvika grupperingar i samhället som normaliserar avvikande beteende och att de då istället integreras i samhället genom att dessa individer känner samhörighet. Därav har det socialpsykologisk relevans, att få en ökad förståelse om hur polisen upplever att samverkan och medling fungerar idag och om det finns förbättringsområden i det brottsförebyggande arbetet. Genom en kvalitativ metod intervjuades fem poliser som specifikt arbetar med ungdomar. Resultaten visade att omgivande faktorer kan spela roll för om en ungdom inspireras till en kriminell bana. Medling är ett bra verktyg för att återintegrera en ungdom i samhället, men brister i rutiner inom polisens arbetssätt och inom de olika myndigheterna bidrar till att medling uteblir. Samverkan mellan myndigheterna behöver kontinuerligt utvärderas för att fungera effektivt. Vissa lagar upplevs försvåra och begränsa polisens arbete, där de anser att lagstiftarna behöver vara mer insatta i samhällets utveckling. Trots att många samverkar för att förebygga brott så leder det avvikande beteendet oundvikligt ibland till fängelse eller vård. Det är genom ett långsiktigt arbete med effektiv samverkan som ungdomskriminalitet upplevs kunna förminskas.

Kriminalvården har ett viktigt samhällsuppdrag där man dels ska säkerställa att straff blir verkställda, men även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Som kriminalvårdare har man således en komplicerad yrkesroll vilken ska fokusera på både säkerhet samt rehabilitering. För att det brottsförebyggande arbetet inom Kriminalvården ska kunna bli så effektivt som möjligt bör kriminalvårdare få de bästa förutsättningarna för att kunna genomföra detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer med kriminalvårdare på en klass 3 anstalt, har denna studie undersökt hur dessa arbetar brottsförebyggande i det dagliga arbetet utanför den programverksamhet som sker inom Kriminalvården. Resultaten visar på att upplevelserna är att brottsförebyggande arbete kan vara både säkerhetsarbete samt andra insatser, vilka finns beskrivna i klienternas verkställighetsplaner. Kriminalvårdarna upplever även att det finns begränsningar i form av tydlighet från ledningen samt brist på utbildning. Majoriteten av de kriminalvårdare som deltog i denna studie önskade utbildning i exempelvis samtalsmetodik, då samtal med klienterna är en stor del i deras arbete. Det framkom även att det finns andra faktorer som begränsar möjligheterna att arbeta brottsförebyggande, vilka framförallt rörde svårigheter kring samverkan med andra myndigheter. / The Correctional care has an important social mandate, in which one must ensure that sentences are enforced, but also work to prevent criminality. As a correctional officer you have a complex occupational role where you should focus on both safety and rehabilitation. In order for crime prevention work to be as effective as possible, correctional officers needs the best conditions for carrying out this work. Through qualitative interviews with correctional officers on a prison with safety classification 3, this study has investigated how the correctional officers are working crime preventive in the daily work next to the rehabilitation programs conducted in the Correctional care. The results indicate that the experiences are that crime prevention can be both safety work, but also other efforts, which are described in the inmate’s enforcement plans. The correctional officers also experience that there are limitations in terms of clarity from the organisation and lack of education. The majority of the correctional officers who participated in this study desired education in, for example, communication methodology, as conversations with the inmates are a major part of their work. It also emerged that there are other factors that limit the possibilities to work crime preventive. These factors particularly concerned difficulties with cooperation with other authorities.

Södra Sofielund/Seved är ett av de särskilt utsatta områdena Polisen har listat i sin rapport om utsatta områden i Sverige. En del i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten i området var att installera polisiär kameraövervakning. Detta har varit igång sedan 2015 och pågår fortfarande. Syftet med denna studie är att undersöka hur boende, verksamma och fastighetsägare i Södra Sofielund/Seved upplever och uppfattar kameraövervakningen. Föreliggande studie är genomförd via kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval för att relevanta deltagande intervjupersoner ska komma till tals. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning är både omfattande men saknar samtidigt viktiga aspekter, som vilken upplevelse individer har när kameraövervakning sker i ett bostadsområde och inte på allmänna platser som är mer generella, exempelvis ett torg. Resultaten i studien visade att boende, verksamma och fastighetsägare främst var positivt inställda och upplevde att övervakningen hade en viss effekt på brottsligheten. Däremot var de mindre säkra på att kameraövervakningen skulle påverkat förändringen av den upplevda trygghetskänslan i området utan det trodde intervjupersonerna vara till följd av andra trygghetsskapande åtgärder. Eftersom kameraövervakning är ett verktyg som Polisen använder sig av mer och mer är det viktigt att forskningen fortsätter undersöka upplevelser från medborgarna så att Polisens arbete ständigt kan utvecklas och förbättras. / Södra Sofielund/Seved is one of the particularly vulnerable areas the swedish police have listed in their report on vulnerable areas in Sweden. Part of the improvement work to reducing crime and decrease the fear of crime in the area was to install police camera surveillance. This has been running since 2015 and is still ongoing. The aim of this study is to investigate how residents, business- and property owners in Södra Sofielund/Seved experience and perceive camera surveillance. The present study is conducted through qualitative approaches with semistructured interviews. The selection of participants has been made through a convenience and snowball surgeon to enable relevant participating interviewees to describe their experiences. The knowledge of camera surveillance is both extensive but at the same time lacks important aspects, such as the experience individuals have when camera surveillance takes place in a residential area and not in public places that are more general, such as the townsquare. The results in the study showed that residentials, business- and property owners were primarily positive and experienced that the surveillance had a certain impact on crime. On the other hand, they were less sure that camera surveillance had affect the change in the perceived fear of crime in the area, instead the interviewees believed it to be due to other security-creating measures. As camera surveillance is a tool that the police use more and more, it is important that research continues to investigate the experiences of citizens so that police work can constantly be developed and improved.

Det svenska samhället präglas i dagsläget av resursbrist bland flera av de brottsförebyggande aktörerna. Två av dessa är Polis och kommun, de kanske mest centrala aktörerna i samhället. Med resursbristen följer konsekvenser. Tidigare forskning visar att människor tenderar att tappa förtroende för aktörerna om deras förväntningar inte uppfylls. En av dessa förväntningar är att aktörerna är synliga och tillgängliga. Lysekil, en av Sveriges kommuner som saknar poliser i yttre tjänst, tvingas finna alternativa lösningar för att förebygga brott och upprätthålla tryggheten. Detta med medel de anser bör läggas på andra kommunala arbetsuppgifter. På uppdrag av trygghetsgruppen i Lysekil har en kvalitativ studie genomförts för att bland annat undersöka medborgarnas förtroende till de brottsförebyggande aktörerna. Syftet med undersökningen är att ge kommunen en lägesbild av medborgarnas åsikter, vilken kan bidra som underlag till kommunens framtida arbete. Undersökningen önskas även vara behjälplig för andra kommuner med liknande förutsättningar och resurser. Med hjälp av tio gruppintervjuer, där intervjupersoner bosatta i Lysekil är involverade, framkommer som förväntat ett behov av större polisiär närvaro. Medborgarna anser sig däremot ha större förtroende för Polisen än kommunen. Trots de brottsförebyggande insatser kommunen gör i Lysekil tycks dessa till stor del vara helt okända för medborgarna. Det existerar därför en önskan från medborgarna om bättre kommunikation från kommunens sida. / Swedish society is currently characterized by a lack of resources among several of the crime prevention actors. Two of these are the Police and the municipality, perhaps the most central players in society. There are a number of potential consequences that follow lack of resources. Previous research shows that people tend to lose trust in the actors if their expectations aren’t met. One of these expectations is that the actors are visible and available. Lysekil, one of Sweden's municipalities that lacks police officers, is forced to find alternative solutions to prevent crime and maintain security. This by means of funds they consider should be added to other municipal tasks. On behalf of the safety group in Lysekil, a qualitative study has been carried out to, among other things, examine the citizens' trust in the crime prevention actors. The purpose of the survey is to give the municipality a picture of the citizens’ views, which can contribute as a basis for the municipality's future work. The survey also wants to assist other municipalities with similar conditions and resources. With the help of ten group interviews, where respondents residing in Lysekil are involved, a need for greater police presence emerges as expected. The citizens, on the other hand, consider themselves have more trust in the police than the municipality. Despite the crime prevention initiatives the municipality does in Lysekil, these seem to be largely unknown to the citizens. Therefore, a desire from the citizens for better communication on the part of the municipality is identified.

Regeringen beslutade i mars 2017 att länsstyrelsen skulle ha en övergripande roll över det brottsförebyggande arbetet på regional och lokal nivå. Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka brottsförebyggande samverkan mellan länsstyrelse, polis och kommun i Jönköping län under 2018 i relation till BRÅ:s samverkansmodell, samt belysa vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av de tre aktörerna. Jönköping län består av 13 kommuner som fördelar sig mellan tre lokalpolisområden vilka är höglandet, värnamo och södra vätterbygden. Tidigare forskning belyser att det finns flera samverkansmodeller och förhållningssätt som bör efterföljas för att effektivisera brottsförebyggande samverkan. Genom kvalitativa telefonintervjuer har den här studien kunnat kartlägga hur aktörerna i Jönköping län arbetar enligt BRÅ:s samverkansmodell. Uppsatsen har också kunnat funna vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av kommun, polis och brottsförebyggande samordnaren. Resultatet visade att kommunen och polisen inte arbetar i enligt samverkansmodellen men att samtliga aktörer har upplevt positiva erfarenheter av samverkan. Utöver det har resultatet kunnat identifiera några begränsningar. Ett exempel på en begränsning är att de råder resursbrist mellan de olika myndigheterna. Aktörerna är oeniga om i vilken utsträckning det brottsförebyggande arbetet bör prioriteras. Framtida studier bör undersöka samverkan i ett bredare perspektiv med flera aktörer som till exempel näringslivet och civilsamhället. / In March 2017, the Government decided that the county administrative board would have an overall role over the crime prevention work at regional and local level. The purpose of this thesis was to investigate crime prevention collaboration between the county administrative board, the police and the municipality in Jönköping County, in relation to the Swedish national crime prevention boards collaboration model. As well as highlighting the possibilities and limitations that have been identified by the three involved parties. Jönköping County consists of 13 municipalities which are divided between three local police areas, Höglandet, Värnamo and Södra Vätterbygden. Earlier research highlights that there are different collaboration models and methods that should be followed to make crime prevention collaboration more effective. Through a quantitative survey as a basis and qualitative telephone interviews, this study has been able to map how the municipalities work according to the Swedish national crime prevention boards collaboration model and also found what opportunities and limitations that have been identified by the municipality, police and crime prevention coordinator. The result showed that the municipality and the police work largely according to the collaboration model and that all workers have experienced positive experiences of collaboration. In addition, the result has been able to identify some limitations that the operators encounter in their daily work. One example is that they have a shortage of resources between the various authorities, where the actors disagree on the extent to which crime prevention work should be given priority. Future studies should investigate collaboration in a larger perspective with several actors, such as the business sector and civil society.

Föreliggande examensuppsats har, på uppdrag av Malmöpolisen, utvärderat ett nyligen uppstartat samverkansprojekt som syftar till att minska den gatuprostitution som förekommer i Stadsområde Norr i Malmö. I samverkansgruppen deltar bland annat aktörer från det sociala, polisiära och kommunala för att tillsammans öka effektiviteten av varandras, men även gemensamma arbetsmetoder. Uppsatsen har utvärderat processen kring samverkansarbetet genom kvalitativ datatriangulering. Resultaten identifierade viktiga framgångsfaktorer men även brister i form av struktur på arbetssättet.Vad som vidare framkommit är att arbetet skulle gynnas av gemensamt utformade mål samt tydligare riktlinjer för hur man tillsammans ska kunna bedriva ett mer effektivt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Tidigare studier har visat att arbetet mot gatuprostitution överlag blir som mest effektivt när det sker i samarbete med olika aktörer från olika arbetsfält. Samtliga aktörer har genomgående visat stort engagemang och tilltro för samverkan vilket bör ses som en indikator att framtida arbete kan resultera i att gatuprostitutionen på sikt kan minska. / The present thesis has, on behalf of the police in Malmö, evaluated a recently launched cooperation project aimed to reducing the street prostitution that occurs in the northern part of Malmö city. The collaborative group consists, inter alia, of social, police and municipal actors in order to mutually increase the effectiveness of their own work, but also common working methods. The essay has evaluated the process of collaborative work through qualitative data triangulation. The results showed important success factors but also structural weaknesses. What is further evident is that the work would benefit from commonly designed goals as well as clearer guidelines for how to work together more effectively for crime prevention and safety. Previous studies have shown that work against street prostitution in general is most effective when it is done in cooperation with different actors from different fields of work. All actors have consistently demonstrated great commitment and confidence in collaboration, which can be seen as an indication that future work can result in a reduction in street prostitution in the long run.

Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

Syftet med studien är att bidra med ökad och fördjupad förståelse för hur valda myndighetsdokument behandlar det brottsförebyggande arbetet relaterat till gängkriminalitet. Vi undersöker hur problemet representeras och hur bakgrund, orsaker och möjliga lösningar presenteras. Studien är baserad på kvalitativ metod och utgörs av en kritisk textanalys. Analysverktyget What’s the problem represented to behar bistått oss med analysfrågor, och analysen har sedan kopplats samman med några utvalda sociologiska teorier. Resultatet och slutsatserna i undersökningen är att det bristfälliga brottsförebyggande arbetet, som det beskrivs i svenska myndighetsrapporter, härleds till bristande samverkan, samarbete och icke kunskapsbaserat arbete. Dessa organisatoriska svårigheter har en effekt på bland annat utbredningen av kriminella nätverk, då de brottsförebyggande insatser och åtgärder som genomförs ej utvärderats tillräckligt. Framställningen av problemet riskerar orsaka stigmatisering och stämpling av människor i utsatta områden, och detta leder till svaga sociala band i samhället

Bostadsinbrott står för en del av den positiva brottsminskingen som skett i Sverige under de senaste åren. Trots detta är det ett brott som på senare tid väckt mycket uppmärksamhet hos allmänheten. Detta beror delvis på att brottet begås i människors hem vilket innebär att det är integritetskränkande för människor men också att det leder till oro och rädsla. Genom att det går att se en minskning av bostadsinbrott är det viktigt att kunna fastställa det brottsförebyggande arbete som kan ha haft en bidragande effekt till minskningen. Det primära i studien är att se hur utvecklingen sett ut i Malmö genom att använda oss av deskriptiva analyser där vi även har valt att inkludera övergripande statistik för Stockholm och Göteborg. Detta för att undersöka om minskningen endast kan ses i Malmö eller om det även skett i andra storstäder. Analysen utgår från BRÅ och utdrag från polisen registers STATUS. Resultatet visar att det skett en minskning i Malmö. Det går att se samma trend i Göteborg och Stockholm däremot inte visar det inte samma nedgång i bostadsinbrott jämfört utifrån befolkningsmängden. Detta gör det intressant att undersöka vilka åtgärder som används i utförandet av brottsförebyggande arbetet som kan haft en effekt till att det blivit en minskning. / Crime prevention for burglary in house has stand for some of the positive reduction of crime that has occurred in Sweden during the years. Despite this it is a crime that attract much attention in the public. This is partly because the crime begins in people's homes which is a violation of privacy for people but also that it leads to anxiety and fear to people. Because it is possible to see a reduction in home burglary, it is important to be able to determine the crime prevention work that may have had a contributing effect to the reduction of crime. The intention is first to look how the development have look in Malmö by using descriptive analyzer where we have also chosen to include statistics for Stockholm and Gothenburg. This is to see if crime reduction only can be viewed in Malmö or if also happened in other big cities in Sweden. The analysis is based on statistics from BRÅ and extract from police register STATUS. The results show decrease of burglary crime in Malmö and that you also can see the same trend in Gothenburg and Stockholm. This makes it interesting to investigate more of which crime prevention has showed an effect on reducing crime.