Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.

Juvenile delinquency is a controversial phenomenon and therefore we considered it relevant to study how professionals who meet youths experience crime prevention work and collaboration. The study aimed to investigate how professionals who meet youths describe the work to combat juvenile delinquency. In addition, the study aimed to examine the interaction between authorities that work to combat juvenile delinquency. Furthermore, the study was based on the following questions to answer the purpose: (1) how do professionals describe their work to combat juvenile delinquency?, (2) what do professionals consider important in crime prevention work? and (3) what are professionals' experiences of collaboration on preventive work between authorities that work to combat juvenile delinquency? The study was based on a qualitative method using six interviews with professionals who meet youths. The material from the interviews was processed using a qualitative content analysis. The result was then analyzed using organization theory and collaboration theory. The results showed that crime prevention work involves paying attention to youths in need of support and to create relationships with the youths. Commitment of management, access to resources and youths getting support in time was considered important. The study showed that collaboration works well overall and is widely used. In summary; prevention work was considered relatively well-functioning and there is a strong will to do the best for youths. / Ungdomsbrottslighet är ett omdiskuterat fenomen och därför ansåg vi det relevant att studera hur yrkesverksamma som möter ungdomar upplever brottsförebyggande arbete och samverkan. Studien syftade till att undersöka hur yrkesverksamma som möter ungdomar ser på arbetet mot ungdomsbrottslighet. Dessutom avsåg studien att studera samverkan mellan verksamheter som arbetar mot ungdomsbrottslighet. Studien utgick från följande frågeställningar för att besvara syftet: (1) hur beskriver yrkesverksamma sitt arbete mot ungdomsbrottslighet?, (2) vad anser yrkesverksamma är viktigt i brottsförebyggande arbete? samt (3) vad är yrkesverksammas upplevelser av samverkan kring förebyggande arbete mellan verksamheter som arbetar mot ungdomsbrottslighet? Studien baserades på en kvalitativ metod i form av sex intervjuer med yrkesverksamma som möter ungdomar. Materialet från intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter analyserades resultatet med hjälp av organisationsteori och samverkansteori. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete främst handlar om att uppmärksamma ungdomar i behov av stöd samt att skapa relationer till ungdomarna. Faktorer som ansågs viktiga var en engagerad ledning, att det finns tillgång till resurser och att insatserna sätts in i tid. Studien visade att samverkan fungerar bra överlag och används i hög utsträckning. Sammanfattningsvis ansågs förebyggande arbete vara relativt välfungerande och det finns en stark vilja att göra det bästa för ungdomar.

Samverkan som arbetsform är ingenting som myndigheter kan välja att göra eller inte göra, det är en nödvändighet. Samverkan har i tidigare forskning visat sig vara en förutsättning i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka samverkan mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i arbetet med att förebygga ungdomskriminalitet med inriktning på informationsutbyte. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; Vilken användning har myndigheterna av varandra utifrån samverkan? Vilka hinder upplever medarbetare med samverkan? Vilka framgångsfaktorer upplever medarbetare med samverkan? För att besvara undersökningens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra anställda inom Polismyndigheten. Den teori som ligger till grund för studien är Danermarks samverkansteori. Resultatet av studien visar att myndigheterna har stor användning av varandra inom ramen för samverkan i relation till förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Vidare har det gått att identifiera faktorer som hindrar och främjar samverkan. I samverkansarbetet anges resurser, lagstiftning, olika arbetsbeskrivningar samt riktlinjer och modeller som hinder. De framgångsfaktorer som identifierats är kunskap och förståelse samt relationen med socialtjänsten. Genom samverkan kan myndigheterna uppnå mer samhällsnytta. Faktorer som hämmar samverkan kan förhindras genom faktorer som främjar samverkan.

Unga är den grupp av samhällets individer som i hög grad uppger att de utsatts för digitalt våld, till följd av samhällets digitalisering. Yrkesverksamma framhålls som viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Studien bygger på en kvalitativ ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med unga i åldrarna 13–19 år. Syftet var att undersöka hur yrkesverksamma identifierar digitalt våld bland unga, om yrkesverksamma ser den här typen av våld som ett problem bland unga idag och hur de anser att problemet kan förebyggas. Denna studies resultat, liksom resultat från tidigare forskning, visar att yrkesverksamma uppfattar digitalt våld som vanligt förekommande och avser handlingar så som hot, kränkningar, ryktesspridning och trakasserier online. Resultatet från studien har analyserats genom rutinaktivitetsteorin som utgår från att brott kan begås om det finns en motiverad förövare, ett lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidiga insatser i form av normbildning och öppna samtal för att skapa en trygg miljö både online och offline är enligt studiens resultat viktiga delar i arbetet med att förhindra digitalt våld. Det är ett arbete som behöver ske i samverkan mellan yrkesverksamma, de ungas föräldrar och de unga själva. Yrkesverksamma framhåller även vikten av laganpassningar och tydligare regler och riktlinjer på digitala plattformar, för att förhindra digitalt våld. / Young people are the group of society's individuals who state to a high degree that they have been exposed to digital violence, as a result of society's digitization. Professionals are emphasized as important actors in the preventive work. The study has a qualitative approach based on eight semi-structured interviews with professionals who work with young people aged 13–19. The aim was to investigate how professionals identify digital violence among young people, if professionals see this type of violence as a problem among young people today and how they believe the problem can be prevented. The results of this study, as well as results from previous research, show that professionals perceive digital violence as common and refers to actions such as threats, abuse, spreading rumors and online harassment. The results of the study have been analyzed through the routine activity theory, which assumes that crimes can be committed if there is a motivated offender, a suitable target, and the absence of a capable guardian. According to the results of the study, early efforts in the form of norm formation and open conversations to create a safe environment both online and offline are important parts of the work to prevent digital violence. It is work that needs to be done in collaboration between professionals, the young people's parents, and the young people themselves. Professionals also emphasize the importance of legal adaptations and clearer rules and guidelines on digital platforms, in order to prevent digital violence. / <p>2024-01-12</p>

The subject of this bachelor thesis in criminology has been local crimeprevention. More specifically the matter of comparing Sölvesborgsmunicipality and the national governments policy regarding local crimeprevention. In 2023 a law regarding municipalities responsibility to institute alocal crime prevention strategy was implemented.The passing of this law led to the subject of this thesis, when municipalitiesbecame obligated to conduct local crime prevention the need to study how theimplemented systems differ from the official national documents arose.To conduct the study a WPR or What’s the problem represented to be approachwas used to study and discern the underlying problem formulation andrepresentation in the respective policy documents. In addition to that Sahlinsfour models of crime prevention and Luhmann ́s theory of autopoietic systemsprovided a theoretical framework to the thesis.The study found that there is a discernible difference between the municipaland national level regarding the representation of crime prevention. Thenational policy documents focus heavily on the improvements to crimepreventions that can be made through the effectivization of institutions. Incontrast to this the analysis of the local level showed that there is a focus oninformal and formal social control through mainly the visibility of authorityfigures such as police, security guards and the municipal hosts of security.

Lokalt brottsförebyggande arbete har de senaste decennierna fått en alltmer central roll i kriminalpolitiken, särskilt från och med 2023 när lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (SFS 2023:196) stadgades. Det råder en kunskapslucka i Sverige gällande utvärderingar av lokala brottsförebyggande organisationer. Den här processutvärderingen genomfördes under hösten 2023 som ett uppdrag för Sölvesborgs kommun. Utvärderingen syftade till att förstå hur framväxten av den nya enheten: rådet för trygghet, säkerhet och folkhälsa (TSF) blev aktuell, vilka krav och förväntningar som fanns på rådet, hur rådet motiverade vikten av samverkan med andra parter samt hur det skulle ses med bakgrund av att TSF-rådet växte fram i en landsbygdskommun. Processutvärderingen genomfördes genom en dokumentanalys och kvalitativa intervjuer med sexton interna och externa tjänstemän och politiker från kommunen samt tre enkätsvar. Resultatet visade på att TSF-rådet bidrog med att fylla behovet av ökat samverkansarbete och ökad vuxennärvaro i det offentliga rummet; behov som funnits innan TSF-rådet etablerades i kommunen. Det ansågs även viktigt för respondenter att kunna ha tillgång till en kommunalt sakkunnig i brottsförebyggande frågor, detta underlättades av att Sölvesborgs kommun var en landsbygdskommun. Följande processutvärdering uppmärksammade ett behov för kommuner att diskutera distinktionen mellan brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete för att kunna möta kraven från den nya lagen. Fler processutvärderingar behövs i Sverige för att långsiktigt kunna skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.

Brottsförebyggande arbete utgör en central del i kriminalpolitiken och är således ständigt föremål för debatt. Debatten har förskjutits från att primärt fokusera på förändringar av ekonomiska och sociala resurser till att förstärka skolans brottsförebyggande arbete och samarbete med andra aktörer. Skolan är en plats där barn och ungdomar spenderar en betydande del av sin tid och anses därför vara en central aktör i det brottsförebyggande arbetet. Skolpersonal bedöms ha möjlighet till att tidigt identifiera, fånga upp “riskelever” och tillhandahålla individuellt stöd. Tidigare forskning har visat att faktorer såsom skolmisslyckanden, socioekonomiska förutsättningar och kriminella umgängen ökar risken för att ingå i kriminalitet. Goda relationer, trygghet, högt skolethos och god samverkan menar forskningen kan motverka riskerna. Trots omfattande forskning om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet verkar skolpersonalens perspektiv saknas. Denna studie ämnar att fylla denna kunskapslucka genom kvalitativa intervjuer med grundskolepersonal i Stockholm som behandlar deras uppfattningar av det brottsförebyggande arbetet som utförs. Studien utgår från Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater som utmärker sig genom att arbeta nära andra människor och ha ett stort handlingsutrymme. I och med att brottsförebyggande arbete sker på olika nivåer inom skolverksamheten inkluderar studien perspektiv från både lärare och rektorer. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna definierar brottsförebyggande arbete på ett liknande sätt genom bland annat goda relationer, individanpassad skolgång och genom att göra “det lilla extra”. Däremot skiljer sig innebörden av begreppen mellan yrkesgrupperna och således även deras implementering på ett överraskande sätt. Skillnaderna i implementeringen visade sig även påverka yrkesgrupperna på olika sätt.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

Studien handlar om hur polis och socialtjänst i Malmö Stad samverkar kring ungdomsbrottslighet. Frågeställningen utgår ifrån hur myndigheternas uppfattningar av deras samverkan är, hur de samverkar, vilka insatser och metoder som används samt vilka insatser som anses ges bäst resultat. I undersökningen användes en kvalitativ metod med sex intervjuer med professionella inom polismyndigheten och socialtjänsten. Empirin analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning om ämnet och valda teorier som bestod av systemteori och samverkansteori. Resultatet går inte att generalisera då samverkansarbetet utformas olika inom alla samverkansgrupper, det finns således ingen samverkansmall. Resultatet av undersökningen visar att det i Malmö Stad fungerar bra i samverkansarbetet och att båda myndigheterna är angelägna att tillsammans motverka ungdomsbrottsligheten. Hinder för samverkan beskrivs i form av bl.a. sekretesslagstiftningen och framgångsfaktorerna benämns som när rätt personer är med i samverkansgruppen och alla är med och bestämmer. Resultatet visar att en effektiv samverkansgrupp och insatser mot ungdomsbrottsligheten på flera olika nivåer behövs för att uppnå bästa möjliga resultat. Nyckelord: Samverkan, ungdomsbrottslighet, förebyggande arbete, socialtjänst och polis. / The survey is about how police and social services in Malmö City collaborate on juvenile crime. The questions at issue is based on how the authority’s considerations of their cooperation are, how the collaboration works, which efforts and methods that are used and what efforts that are considered as giving the best results. In the survey a qualitative method is used and six interviews with the police authority and social service are performed. The results of the interviews has been analyzed through previous research on the subject and selected theories consisting of system theory and interactive theory. The results cannot be generalized as the cooperation work is differently formed within all cooperation groups, there are no collaboration model. Result of the survey shows that in Malmö City does the collaboration between police and social service work well and both authorities works hard against combating juvenile delinquency. Barriers for cooperation are described in the form of the secrecy law that stops the authorities to speak freely to each other. The success factors are described as when the right people are in the collaboration groups and everyone in it is able to contribute. The results also show that an effective collaboration group and actions against youth crime at multiple different levels are needed to achieve the possible results.Keywords: Cooperation, youth crime, prevention work, juvenile delinquency, social service and police.