Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur medarbetare i självstyrande grupper uppfattar formellt och informellt ledarskap med avseende på individuell motivation och delaktighet. Metod: Detta är en kvalitativ studie som bygger på konstruktionismens grunder, ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen fokuserar kring tidigare forskning och syftar till att skapa förförståelse, men har även en viktig roll i analysen av empirin. Det empiriska materialet har genererats genom semistrukturerade intervjuer med avsikten att analysera de likheter och skillnader som framkommit, dels jämfört med den teoretiska referensramen, men även genom jämförelser av empiri mot empiri. Resultat och slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning och visar att formellt ledarskap kan uppfattas som hämmande i självstyrande grupper medan informellt ledarskap uppfattas positivt. Individuell motivation och delaktighet påverkas positivt av informellt ledarskap till följd av att det tenderar ge bättre samarbete och gruppdynamik. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant om framtida forskning inom detta ämne belyser och undersöker det faktum att medarbetarnas uppfattning kan skilja sig åt beroende på om ledarskapet kommer från en man eller en kvinna. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag belyser skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap i självstyrande grupper och hur individuell motivation och delaktighet bildar synergi med varandra. Det praktiska bidraget riktar sig till organisationers ledning och ser vikten av att låta den självstyrande gruppen vara självstyrande fullt ut för att uppnå självstyrets alla fördelar.

Forskning beskriver att ledarskap och medarbetarskap är minst lika viktiga som fenomen. Trots detta så är intresset och kunskapen om ledarskap oerhört mycket större än om medarbetarskap (Tengblad, 2009). Till skillnad från tidigare forskning kommer denna studie fokusera på medarbetarens uppfattning av fenomenetsjälvstyrande grupper.Författarna såg en brist i den forskning som relateras till självstyrande grupper utifrån ett medarbetarsperspektiv. Detta medförde ett engagemang för studiens syfte som grundar sig på att skapa djupare förståelse för självstyrande grupper utifrån ett medarbetarperspektiv. Författarna till denna studie önskade även att kunna framföra förståelse för de fördelar samt nackdelar som kan uppkomma för medarbetare i en självstyrande grupp. Den organisationen som har undersökts är Jönköping kommun varav självstyrande grupper är vanligt förekommande. Medarbetare i en specifik hemtjänst ligger till grund för studien.Studien innehar ett abduktivt angreppssätt genom att datainsamlingen är inhämtad utifrån en kvalitativ metod. Detta för att kunna förstå de viktigaste aspekterna kring självstyrande grupper samtidigt som medarbetarnas uppfattningar fångas för att få en klarare bild av hur de berörda ser på arbetssättet. Det intressanta i studien är att se självstyrande grupper utifrån medarbetarens perspektiv. Upplever medarbetare att det finns fördelar och nackdelar med att arbeta inom en självstyrande grupp? Vad är en självstyrande grupp egentligen?I studien framkommer det att medarbetarna inte relaterar till att vara en självstyrande grupp i praktiken. Det intressanta är att tidigare studier och forskning visar på att begreppet tolkas olika av organisationer och ett fåtal definitioner har skrivits ner på papper. Detta skapar problematik eftersom det råder olika uppfattningar kring innebörden av vad självstyrande grupperegentligen är (Frandsen, Brekke & Paulson, 2000). Resultatet från studien har framfört nyuppkomna begrepp som relateras till självstyrande grupper från ett medarbetarperspektiv. Medarbetare definierar gruppen som medbestämmande före självstyrande. Gruppens arbetssätt präglas framförallt av känslomässigt arbete och kontroll. Resultatet visar även att ledarskapet och medarbetarskapet har ett samband gällande självstyrande grupper. / Research describes that leadership and employeeship are at both important phenomenon. Despite this indication, the interest and knowledge of leadership is much wider than the knowledge of employeeship (Tengblad, 2009). Unlike previous research, this study will focus on the employee's perception of the phenomenon of autonomous groups. The authors of this study acknowledged a lack of research related to autonomous groups from an employee perspective. This led to a commitment to the study's purpose, which is based on creating a deeper understanding of autonomous groups from an employee perspective. The purpose of the study is to create a deeper understanding of autonomous groups, from an employee perspective. The authors of this study also wanted to recognize the advantages and disadvantages that can arise for employees in an autonomous group.This study will also contribute with an understanding of the advantages and disadvantages that can arise for employees in an autonomous group. The specificorganization that has been investigated is Jönköping kommun, of which autonomous groups are commonly used. Employees in a specific group of caregivers for elderly people are the main focus for this study.The study has an abductive approach where the datacollection is obtained through a qualitative method. This enables the understanding of the most important aspects of autonomous groups. It also captures the employees perceptions in order to get a clearer picture of this working method. The interesting thing in this study is to see autonomous groups from the perspective of the employee. Does the employee feel that there are any advantages or disadvantages within an autonomous group? How do we define what an autonomous group really is?It appears that employees do not relate to being a autonomous group in practice. The interesting thing is that previous studies and research show that the concept is interpreted differently by organizations and a few definitions have been written down on paper. This creates problems because there are different perceptions about the meaning of what autonomous groups really are (Frandsen, et al., 2000). The result of the study has presented newly emerging concepts related to autonomous groups from an employee perspective. The employees define themselves as a codetermination group before being an autonomous group. The working method of the group is primarily characterized by affective work and control. 4The results of this study also presents that leadership and employeeship have a connection with regards to autonomous groups.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well–functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self–government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency. The leader´s ability to acknowledge and to use all the special interests of the group is vital for the groups efficiency. Even when the leader is not present, the unit worked sucsessfully. Much of this can be explained by the many routines, which the staff have created together. Clear roles in the group with distinct responsibilities give many positive effects, such as being the one who knows most within a certain area. The individual person grows with responsibility.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on qualitative data, which were obtained through 3 single interviews and 4 focus group interviews and participant observation. Quantitative data were obtained through three different measurements (between 2012-14). The quantitative data were compared and analyzed with the qualitative data in order to understand the results up to the final measurement 3 (2014). Results: The evaluation of the stress prevention – where the focus was to prevent risk areas including demands, develop resources, control, support and also leadership – showed that introducing and using the Agile working principles had had a significant positive effect on all the risk areas. Additionally, this change in the organization contributed to positive results regarding the efficiency of the production process; a reduction of working hours from 12 months to 2 weeks of action at the same result. The absence due to illness and rehabilitation has been decreasing from 4 % to 0,5-1% right after introducing the Agile methods in the division. However, the results also showed no improvement regarding some other working environment; as conflicts and bullying persisted. This may be due to how the reorganization of the groups was done. It should be clarified that the outcomes may be influenced by the extensive reorganization that took place in connection with the stress prevention project and the introduction of the agile approach. Conclusions - The stress prevention could not have been done efficiently due to other on-going reorganizations in the company and the staff has not been able to follow the recommendation for efficient stress-prevention due to lack of support from the headquarter. That created a crisis in the stress prevention-project group. The agile methods seem to have had a significant good result in all risk areas as resources, demands, control, support and also leadership and the absence has decreased from 4 to 0,5 %. Due to the agile methods have the productions process been shorter from 12 months to 2 weeks.