Under de senaste tio åren har mer än ett trettiotal nationella samordnare tillsatts av svenska regeringar. Nationella samordnare placeras in under de styrmedel som används inom governance och anknyter särskilt väl till nätverksstyrning, där flera slags olika offentliga och privata aktörer är delaktiga i ett horisontellt frivilligt samarbete för att lösa det offentliga uppdraget. Styrformens legitimitet kan dock uppfattas problematisk eftersom nätverksstyrning kan försvåra möjligheterna till demokratiskt ansvarsutkrävande. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nationella samordnare som styrform genom att undersöka samordnares uppdrag och arbetssätt ur ett legitimitetsperspektiv med avseende på demokratisk ansvarsskyldighet och möjlighet till ansvarsutkrävande. Genom att analysera vilka legitimitetsfrämjande aspekter som betonas i litteraturen om nätverksstyrningsteori utformas ett analysverktyg. Analysverktyget appliceras på ett urval av sex nationella samordnare. De fyra legitimitetsfrämjande aspekter som undersöks empiriskt är huruvida meta-styrning har förekommit i samordningen, hur ansvarsfördelningen i samordningen sett ut, vilken kunskap som finns om samordnarens uppdrag och arbetssätt samt om det finns mekanismer för ansvarsutkrävande hos aktörerna som medverkar i samordningen. Resultatet visar att dessa legitimitetsfrämjande aspekter återfinns i de studerade samordnarnas uppdrag och arbetssätt. På vilka sätt de återfinns varierar dock och mycket forskning kring styrformen återstår för att det ska vara möjligt att svara på frågan om huruvida styrformen är legitim.

The purpose of this study was to qualitatively study municipal coordinators in central Sweden and their experience with workload during the covid-19 pandemic. The study was analyzed with inductive thematic analysis and were based on eight interviews where all of the participants worked in healthcare. The result showed that the participants' experienced workloads have been very mixed. While some have experienced a higher workload others thought the workload had decreased. Some participants meant that the approach had not changed during covid-19, their work is the same as it was before the pandemic. Some coordinators mostly experienced work-related stress around the staff because of the higher statistics in sick leave. The result from the study showed that some coordinators experienced a high workload both in themselves and in their staff members. Suggestions for areas of improvement is to look over the cooperation with the support function that assists with staffing. The municipality should also look over the workload with their coordinators so they don’t work more than they can handle.

Både rapporter och tidigare forskning har synliggjort att generella vägledningsinsatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefulla för att stärka elevers valkompetens. Vad som synliggörs är att insatserna behöver samordnas, vilket medför att en samordningsfunktion efterfrågas. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Frågeställningarna är: Hur resonerar informanterna kring funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar? Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv? Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens? Resultatet analyseras genom Danermark (2000) och Danermark och Germundssons (2007) teoretiska begrepp organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk samt Hodkinson och Sparkes (1997) och Hodkinsons (2008) begrepp handlingshorisont med tillhörande begrepp fält och kapital.  Resultatet visar att skola-arbetslivsutvecklare ser sig som en central mittfunktion vilken samordnar, leder och stödjer insatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv så att dessa fortlöper över tid. En främjande faktor är om samverkan mellan skola och arbetsliv är politiskt förankrad i arbets- och utvecklingsplaner. Skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion tycks därför krävas för att stödja såväl studie- och yrkesvägledare [SYV] och lärare, som arbetsliv och omvärld i uppdrag att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för en relevant och betydelsefull samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta för att ge eleverna förmåga att utveckla valkompetens i syfte att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

This master thesis is based on a general issue of quality in social services. I have chosen to illustrate through an empirical case, namely the position social responsibility coordinator and shortened SAS. This position is fairly new to the Swedish social services and has the overall mandate to monitor, develop and ensure quality. To study this, I have developed two analytic schemes. One is based on the concept of quality value components, the second is based on the concept of quality character components. These analytical schemes are used as the presented material. When I study my case, I have used two methods, documents and questionnaires. In this study I will try to describe how new solutions to improve the quality of social services can conform and develop . I study the main focus SAS positions have in the quality mission. The result shows that SAS works in nearly throughout the quality chain, which means working with process, final performance and outcomes. SAS is found in both the prospective and the retrospective assignment as revealed by the questionnaire survey, observation and document study. SAS is primarily assigned to work with an indirect quality work at management level but it included both users, citizens, staffs and management.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

<p>An evaluation: how have the goals of “Vårdkedjeprojektet” been implemented at the treatment centre of Rällsögården</p><p>This evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of “Vårdkedjeprojektet” (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ”internal coordinator” experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ”external coordinators” and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach “Community Reinforcement Approach” (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP?</p><p>The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods. Data was collected through interviews with all the coordinators and clients and a questionnaire was distributed among the staff at Rällsögården. The result shows that the function internal coordinator is appreciated by the external coordinators as well as by staff at Rällsögården. The external coordinators and the internal coordinator find their cooperation as satisfying. However most of the clients experience the contact with the internal coordinator as not satisfying. The majority of the staff at Rällsögården would appreciate more participation from the internal coordinator in the daily treatment work at Rällsögården. A majority of the staff and none of the clients at the institution have knowledge of the significance of CRA. The clients in aftercare have knowledge of the method and they have had CRA-sessions. The two clients in aftercare have two different experiences of the aftercare and the contact with concerned authorities. One of the clients is satisfied with his aftercare and the contact with the internal coordinator and the other client is not satisfied.</p><p>In conclusion a majority of the respondents think that the positive aspects of VKP are the “over-all thinking” and the increased cooperation between social services and institutions. Another important aspect is the guaranteed six months aftercare.</p><p>Keywords: Aftercare, clients, coordinator, Community Reinforcement Approach, implementation, Vårdkedjeprojektet</p> / <p>En utvärdering av hur Vårdkedjeprojektets mål har implementerats i verksamheten på Behandlingshemmet Rällsögården</p><p>Denna utvärdering utförs på uppdrag från Rällsögårdens behandlingshem. Syftet med studien är att dels utvärdera den funktion som innehas av Rällsögårdens interna samordnare (IS), dels undersöka vilka hinder och möjligheter som kan identifieras vid implementeringsprocessen av Vårdkedjeprojektets mål på Rällsögården. Ur syftet formulerades följande frågeställningar: a) hur uppfattas funktionen intern samordnare av personal på Rällsögården, b) i samordnarfunktionen; vad upplevs som verksamt/mindre verksamt avseende samarbetet med samordnare och kontakt med berörda klienter samt personal, c) hur upplevs Vårdkedjeprojektet (VKP) och dess samtalsmetodik Community Reinforcement Approach (CRA) av samordnare, klienter och personal, d) hur har vårdkedjan fungerat för de klienter som avslutat sin behandling på Rällsögården?</p><p>För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades metodtriangulering; det vill säga en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Utvärderingen innefattar material från intervjuer med samtliga samordnare inom VKP, Rällsögårdens interna samordnare och klienter samt data från den enkätundersökning som genomfördes bland personal på behandlingshemmet Rällsögården. Av resultatet framkommer att funktionen intern samordnare är uppskattad av såväl samordnare inom VKP som personal på behandlingshemmet. Samtliga samordnare är nöjda över kontakten med Rällsögårdens interna samordnare och denne är i sin tur nöjd över samarbetet med samordnarna. Flertalet av klienterna är dock ej tillfredsställda över kontakten med den interna samordnaren. Ett önskemål som framförs av personalgruppen är att den interna samordnaren borde vara mer involverad i det dagliga arbetet på behandlingshemmets olika avdelningar.</p><p>Klienterna på institutionen uppger att de ej har kännedom om CRA, medan klienterna i eftervård har kunskap om metoden och har haft CRA-samtal. Även flertalet av personalen på behandlingshemmet uppger att de ej har kännedom om metoden. De två klienterna i eftervård har olika upplevelser av vårdkedjan och kontakten med berörda myndighetspersoner. Den ena klienten är nöjd över sin eftervård och den andra klienten är missnöjd med den. Flertalet respondenter menar att de positiva aspekterna av VKP är att projektet innebär ett helhetstänkande och att det har ökat samarbetet mellan socialtjänst och institutioner. Ytterligare aspekter som framhålls är projektets långsiktighet och dess satsning på eftervård.</p><p>Nyckelord: Community Reinforcement Approach, eftervård, implementering, klienter, samordnare, Vårdkedjeprojektet</p>

An evaluation: how have the goals of “Vårdkedjeprojektet” been implemented at the treatment centre of Rällsögården This evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of “Vårdkedjeprojektet” (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ”internal coordinator” experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ”external coordinators” and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach “Community Reinforcement Approach” (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP? The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods. Data was collected through interviews with all the coordinators and clients and a questionnaire was distributed among the staff at Rällsögården. The result shows that the function internal coordinator is appreciated by the external coordinators as well as by staff at Rällsögården. The external coordinators and the internal coordinator find their cooperation as satisfying. However most of the clients experience the contact with the internal coordinator as not satisfying. The majority of the staff at Rällsögården would appreciate more participation from the internal coordinator in the daily treatment work at Rällsögården. A majority of the staff and none of the clients at the institution have knowledge of the significance of CRA. The clients in aftercare have knowledge of the method and they have had CRA-sessions. The two clients in aftercare have two different experiences of the aftercare and the contact with concerned authorities. One of the clients is satisfied with his aftercare and the contact with the internal coordinator and the other client is not satisfied. In conclusion a majority of the respondents think that the positive aspects of VKP are the “over-all thinking” and the increased cooperation between social services and institutions. Another important aspect is the guaranteed six months aftercare. Keywords: Aftercare, clients, coordinator, Community Reinforcement Approach, implementation, Vårdkedjeprojektet / En utvärdering av hur Vårdkedjeprojektets mål har implementerats i verksamheten på Behandlingshemmet Rällsögården Denna utvärdering utförs på uppdrag från Rällsögårdens behandlingshem. Syftet med studien är att dels utvärdera den funktion som innehas av Rällsögårdens interna samordnare (IS), dels undersöka vilka hinder och möjligheter som kan identifieras vid implementeringsprocessen av Vårdkedjeprojektets mål på Rällsögården. Ur syftet formulerades följande frågeställningar: a) hur uppfattas funktionen intern samordnare av personal på Rällsögården, b) i samordnarfunktionen; vad upplevs som verksamt/mindre verksamt avseende samarbetet med samordnare och kontakt med berörda klienter samt personal, c) hur upplevs Vårdkedjeprojektet (VKP) och dess samtalsmetodik Community Reinforcement Approach (CRA) av samordnare, klienter och personal, d) hur har vårdkedjan fungerat för de klienter som avslutat sin behandling på Rällsögården? För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades metodtriangulering; det vill säga en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Utvärderingen innefattar material från intervjuer med samtliga samordnare inom VKP, Rällsögårdens interna samordnare och klienter samt data från den enkätundersökning som genomfördes bland personal på behandlingshemmet Rällsögården. Av resultatet framkommer att funktionen intern samordnare är uppskattad av såväl samordnare inom VKP som personal på behandlingshemmet. Samtliga samordnare är nöjda över kontakten med Rällsögårdens interna samordnare och denne är i sin tur nöjd över samarbetet med samordnarna. Flertalet av klienterna är dock ej tillfredsställda över kontakten med den interna samordnaren. Ett önskemål som framförs av personalgruppen är att den interna samordnaren borde vara mer involverad i det dagliga arbetet på behandlingshemmets olika avdelningar. Klienterna på institutionen uppger att de ej har kännedom om CRA, medan klienterna i eftervård har kunskap om metoden och har haft CRA-samtal. Även flertalet av personalen på behandlingshemmet uppger att de ej har kännedom om metoden. De två klienterna i eftervård har olika upplevelser av vårdkedjan och kontakten med berörda myndighetspersoner. Den ena klienten är nöjd över sin eftervård och den andra klienten är missnöjd med den. Flertalet respondenter menar att de positiva aspekterna av VKP är att projektet innebär ett helhetstänkande och att det har ökat samarbetet mellan socialtjänst och institutioner. Ytterligare aspekter som framhålls är projektets långsiktighet och dess satsning på eftervård. Nyckelord: Community Reinforcement Approach, eftervård, implementering, klienter, samordnare, Vårdkedjeprojektet

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner arbetar mot våldsbejakande extremism. Intervjuer har genomförts med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och personal inom socialtjänsten i tre olika stora kommuner, som kommit olika långt i sitt arbete mot våldsbejakande extremism. Av resultatet framträder kunskap, lokalkännedom och samverkan som återkommande teman, och dessa diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning med utgångspunkt i domänteori. När resultatet analyseras dras slutsatsen att det gör skillnad om initiativ till arbetet mot våldsbejakande extremism kommer underifrån (professionens domän) eller ovanifrån (politikens eller förvaltningens domäner), men att ökad samverkan leder till att våldsbejakande extremism hanteras mer som ett socialt problem och mindre som ett säkerhetspolitiskt problem.

Bakgrund: Byggbranschen i Sverige är kluven. Behovet av bostadsbygge är stort men produktionen räcker inte till. Många faktorer påverkar produktionen av nya fastigheter. En av de mest väsentliga faktorerna till byggbranschens otillräckliga produktionsmöjligheter är branschens egna utveckling. Branschens utveckling har i stort sett varit stagnant i flera årtionden. Detta fram tills detta årtusende då digitaliseringen även har gjort entré inom byggsektorn. Flera digitala verktyg och arbetsmetoder har utvecklats för att effektivisera branschen. Bland de mest prominenta verktyg som gjort intåg på marknaden är BIM, building information modeling, byggnadsinformationsmodellering. Från att ha arbetat med fysiska ritningar har nu aktörer som projektörer och projektledare tillgång till digitala bygghandlingar. Bygghandlingar som innehåller betydligt mycket mer information som geometrisk och mängd baserad information kopplad till olika byggnadsdelar. BIM-modeller är i allra högsta grad en kraftigt bidragande faktor till både ökad effektivisering och digitalisering av branschen. Syfte: Med detta examensarbete önskar vi identifiera konkreta användningsområden för BIM-modeller samt hur de används i branschen idag. Vi ämnar även identifiera förbättringsmöjligheter för användningen och implementeringen av BIM-modeller samt få svar på vilka utmaningar implementeringen och nyttjande av BIM-modeller i byggproduktionen står inför. Metod: Till denna studie har djupintervjuer, egna observationer samt insamling av tidigare publicerad empiriska data utgjort grunden för metodval. De djupintervjuer som genomförts harv arit med för arbetet högaktuella personer inom arbetslivet. Dessa djupintervjuer har gett oss en högaktuell nulägesbild av användandet av BIM-modeller. Slutsatser: Digitaliseringen av byggbranschen medför stora förändringar i byggprocessen. Implementeringen av digitala verktyg och program har varit enorma steg för branschens utveckling. Arbetsmetoderna för varje steg i byggprocessen har utvecklats betydligt, och metoderna optimeras och effektiviseras konstant. BIMs inflytande på hur ett projekt genomförs, från start till slut, har otvivelaktigt förbättrat byggindustrin och möjligheterna med BIM innebär en fortsatt vidareutveckling. / Background: The construction industry in Sweden is divided. The need for housing construction is great, but the current production is insufficient. Many factors are affecting the production of new properties, both commercial and private. One of the most significant factors in the construction industry's insufficient production opportunities is the industry's own development. The development of the industry has largely been stagnant for several decades. This has been ongoing until this millenium, when digitalisation has also made an entrance in the construction sector. Several digital tools and working methods have been developed to streamline the industry. Among the most prominent tools that have entered the market are BIM, building information modeling. From having worked with physical blueprints and drawings, actors such as planners and project managers now have access to digital construction documents. Construction documents that contain much more information such as geometric and quantity of based information linked to different building parts. BIM models are to a very high degree a major contributing factor to both increased efficiency and digitalisation of the industry. Purpose: With this thesis, we want to identify concrete areas of use for BIM models and how they are used in the industry today. We also intend to identify opportunities to improve the use and implementation of BIM models and get answers to what challenges the implementation and practice of BIM models the production faces. Method: For this study, in-depth interviews, own observations and gathering of previously published empirical data have formed the basis for method choices. The in-depth interviews that have been conducted have involved highly relevant people who use BIM in their working life. These in-depth interviews have given us a highly up-to-date picture of what the use of BIM models mean and look like. Conclusion: The digitalisation of the construction industry entails major changes in the construction process. The implementation of digital tools and programs has been a huge step in the industry's development. The working methods for each step in the construction process have developed significantly, and the methods are constantly optimized and streamlined. BIM's influence on how a project is carried out, from start to finish, has undoubtedly improved the construction industry and the possibilities with BIM undoubtedly mean a further development.