Triple Bottom Line är ett brett begrepp som definierar hållbar utveckling, och är ett ramverk som företag kan arbeta utifrån i sitt hållbarhetsarbete. Enligt Triple Bottom Line finns det tre aspekter av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social. I detta projekt har företaget Office Recycling efterfrågat ett excelverktyg som kan hjälpa dem i hållbarhetsarbetet utifrån ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Under projektet har ett excelverktyg skapats som säljavdelningen på Office Recycling kan använda vid kundbearbetning och kundanalys. Verktyget, kallat Rädda Sven, har tagits fram med hjälp av Visual Basic Editor (VBE) i programmeringsspråket Visual Basic for Applications (VBA) som används i programmet Excel. Verktyget är uppbyggt av tre koder vilka är kopplade till tre knappar: Återvinning, Prisbild samt Kundanalys. Verktyget består således av tre delar. Återvinning och Prisbild rangordnar kunderna efter hur väl de överensstämmer jämfört med en optimal kund som tagits fram som referens. I rangordningen hamnar de kunder som avviker mest från referensen högst upp i den genererade resultatlistan och säljavdelningen får på så sätt en bra överblick över vilka kunder de ska marknadsföra sig mot. När säljavdelningen identifierat en kund de vill titta närmare på kan Kundanalys användas för att få en kundspecifik profil för den aktuella kunden. Med hjälp av Rädda Sven gjordes en analys av 10 % av Office Recyclings avtal. Ur ett ekonomiskt perspektiv visar resultatet att priserna varierar mellan olika kunder samt att priserna i många fall avviker från den referens som användes i analysen. Resultatet visar även vilka fraktioner som är vanligast att kunderna återvinner samt att de flesta kunderna återvinner få fraktioner, det vill säga få olika material. 80 % av kunderna återvinner mindre än tre olika material vilket inte är lönsamt, varken ekonomiskt eller ekologiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner arbetar mot våldsbejakande extremism. Intervjuer har genomförts med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och personal inom socialtjänsten i tre olika stora kommuner, som kommit olika långt i sitt arbete mot våldsbejakande extremism. Av resultatet framträder kunskap, lokalkännedom och samverkan som återkommande teman, och dessa diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning med utgångspunkt i domänteori. När resultatet analyseras dras slutsatsen att det gör skillnad om initiativ till arbetet mot våldsbejakande extremism kommer underifrån (professionens domän) eller ovanifrån (politikens eller förvaltningens domäner), men att ökad samverkan leder till att våldsbejakande extremism hanteras mer som ett socialt problem och mindre som ett säkerhetspolitiskt problem.

Våldsbejakande extremism är ett nytt fenomen i den svenska kontexten och ett ämne som synliggjorts allt oftare de senaste åren genom nyhetsrapporteringar. Våldsbejakande extremism har tidigare bekämpats nationellt till att numera hanteras mer lokalt och kommunalt. Arbetet har till viss del letts centralt från en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism till nu myndigheten Center mot våldsbejakande extremism. Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism angav genom sin nationella strategi mot våldsbejakande extremism en riktlinje att samtliga kommuner ska upprätta lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra hur socialarbetare arbetar mot våldsbejakande extremism, där emfas på det som undersökts legat på implementeringsprocessen av handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Resultatet presenteras genom teoretisk förankring i implementeringsteori och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien visar på hur det förebyggande arbetet ses som en av de främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot våldsbejakande extremism, hur kommunala skillnader påverkar arbetet samt att det är utmanande med fenomenet i sig på grund av dess (politiska) laddning. Samtidigt visas exempel på hur socialarbetare använder sig av sitt handlingsutrymme för att ge förutsättningar att klara av sitt jobb utmaningarna till trots. / Violent extremism is a new phenomenon in the Swedish context and has been raised to attention in the last few years, not only in the daily tabloids. Violent extremism has previously been handled at national level but has now changed to be handled at a more local and communal level. The work has in some parts been led centrally from a national coordinator for protecting the democracy against violent extremism to now be led by the authority Center against violent extremism. The national coordinator for protecting the democracy against violent extremism stated through its national strategy against violent extremism a guideline that all municipalities must establish local action plans against violent extremism. The purpose of this study is to investigate and make visible how social workers work against violent extremism, where the emphasis of what was investigated was on the implementation process of the local action plans against violent extremism. The results of the study show how preventive work is seen as one of the success factors in the work against violent extremism, how municipal differences affect the work and that it is challenging with the phenomenon itself due to its (political) tension. At the same time, examples are shown of how social workers use their room for action to provide the conditions to cope with their job despite the challenges.

Gambia is the smallest country on the African mainland, surrounded by Senegal on all it's borders except the coastal one. Gambia faces a pressing issue with water supply shortages, along with more than one third of the world’s population. The aim of this study is to propose a system that will solve water supply shortage through a local water supply system. The method mainly consisted of a literature review, aimed to provide an overview of the subject as well as to highlight existing gaps within today’s research about rainwater harvesting systems. Furthermore, a case study was used to determine the best way to design the rainwater harvesting system. The results of the study are showcased through a tank and pipe system, where water is collected on the roof of the residential homes and stored in a polyethylene tank on the ground. The results from the survey, asking questions related to the inhabitants’ water usage habits, were analyzed and represented through a table. In Brikama rainwater can be used for laundry, cooking and watering plants. The positive effects it brings include, but are not limited to, reduction of soil erosion, restoring the ground water cycle, as well as making people become more self-sufficient. In this study, a system for Brikama can be optimized by using Solvatten technology in combination with conventional rainwater harvesting methods. The tank volume suggested by Mun and Han (2011) is a feasible premiss, however it can not be directly applied to Gambian rainwater conditions as there are differing presumptions between the reference country Korea, and Gambia. Additionally, the validity of the study is affected as the reference studies suggest using computer simulations, as well as computer models as a basis for the operational and input data. / Gambia är det minsta landet på det afrikanska fastlandet, omgivet av Senegal på alla dess gränser utom den kustnära. Gambia står inför ett akut problem med vattenbrist, tillsammans med mer än en tredjedel av världens befolkning. Syftet med denna studie är att föreslå ett system som löser problematiken med vattenförsörjning genom ett lokalt vattenförsörjningssystem. Metoden bestod huvudsakligen av en litteraturöversikt, som syftade till att ge en överblick över ämnet samt att lyfta fram befintliga luckor inom dagens forskning om system för uppsamling av regnvatten. Dessutom användes en fallstudie för att bestämma det bästa sättet att designa systemet för uppsamling av regnvatten. Resultatet av studien visas genom ett tank- och rörsystem, där vatten samlas upp på taket av bostadshusen och lagras i en polyetentank på marken. Resultatet från undersökningen, med frågor relaterade till invånarnas vattenanvändningsvanor, analyserades och representerades genom en tabell. I Brikama kan regnvatten användas för tvätt, matlagning och vattning av växter. De positiva effekter det medför inkluderar, men är inte begränsade till, minskning av jorderosion, återställande av grundvattnets kretslopp, samt att få människor att bli mer självförsörjande. I denna studie kan ett system för Brikama optimeras genom att använda Solvatten-teknik i kombination med konventionella metoder för uppsamling av regnvatten. Tankvolymen som föreslagits av Mun och Han (2011) är en genomförbar premiss, men den kan inte tillämpas direkt på gambiska regnvattenförhållanden eftersom det finns olika antaganden mellan referenslandet Korea och Gambia. Dessutom påverkas studiens validitet eftersom referensstudierna föreslår att man använder datorsimuleringar, samt datormodeller som underlag för drift- och indata.