Syftet med undersökningen var att få en bredare kunskap och förståelse för hur polisen uppfattar att de bemöter människor i sitt arbete, och hur detta bemötande kan stärka polisens legitimitet och vara en del av det brottsförebyggande arbetet, samt om poliserna upplever det möjligt att arbeta brottspreventivt genom bemötande i alla situationer. Vi utgick från teorin om procedurrättvisa och vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av poliser som arbetade eller har arbetat som områdespoliser eller i polisens ingripandeverksamhet. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att det finns en stor medvetenhet och förståelse hos alla poliser som deltagit i studien, för hur bemötande kan påverka det brottsförebyggande arbetet på ett positivt eller negativt sätt. Det andra viktiga resultatet visar att polisen upplever att det kan finnas situationer eller faktorer som gör att det är svårare eller inte alltid möjligt, att arbeta brottspreventivt genom sitt bemötande. / The purpose of our study was to gain a broader knowledge and understanding about how the police perceive their treatment when interacting with citizens in their work. How this treatment can strengthen the legitimacy of the police and be a part of the crime prevention work. If the police feel it is possible to work crime preventing through treatment in all situations. We started from the theory of procedural justice and we chose to use a qualitative survey method. Our selection consisted of police officers who worked or had worked as community police officers or with intervention. We collected empirical data through semi-structured interviews. The most important results in our study showed that there was a great awareness and understanding among the police who participated. Understanding and awareness about how treatment can affect crime prevention work in a positive or negative way. The other important result in the study showed that the police experience situations or factors that doesn’t make crime prevention possible through their treatment.

För Österåkers kommun är det viktigt att trygghet råder. Det är ett återkommande tema i Översiktsplanen samt i de intervjuer med samhällsplanerare vi genomfört. Det är den sociala biten av brottsförebyggande aspekter som får störst utrymme. Österåker fokuserar mycket på i sin översiktsplan att kommunen vill upplevas tryggt. Däremot är det inte lika förekommande med konkreta brottsförebyggande åtgärder inom den fysiska miljön. Det förekommer montering av kameror, vilket resulterar i att problemet flyttar på sig och endast löser problemet på just den specifika platsen. Vi anser att montering av övervakningskameror är en kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden i den brottsförebyggande frågan. Det krävs andra, långsiktiga lösningar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara välfungerande. Kommunen strävar efter lösningar som ”ögon på stan” i förhoppning att den naturliga genomströmningen av människor i områden ska minska brottsligheten. Kommunen beaktar alltså det brottsförebyggande arbetet men det anförs större fokus på trygghetsaspekterna hos Österåkers kommun. För den enskilda samhällsplaneraren i Österåker kommun är beaktandet av brottslighet något som är situationsanpassat, det behövs alltså inte alltid tas hänsyn till det brottsförebyggande perspektivet. I vissa områden där det råder problematik med kriminalitet väger samhällsplanerarna in det i sin planering men behöver inte alltid göra det när det planeras andra områden.

The efforts of organized crime prevention in Sweden have significantly increased throughout the years and simultaneously has crime. With the joint efforts of the Swedish government, the police authority and other law enforcement agencies, several crime prevention methods have been utilized and applied such as the thirtyfour-point program. However, the root of the societal issues must also be addressed on a more profound level which requires making local decisions. The following study reveals and discusses the possibility to assess national human efforts and decisions as well as local procedures for the managing of organized delinquency and gang criminality. Legal actions in terms of methods such as Hot Spots, COP, POP, Pulling Levers, the Spergel-method and interventions to prevent upcoming criminality through home visit programs at early stages, are all proven to be effective approaches to combat criminality in today’s society. The Swedish crime prevention project “Sluta Skjut” is equivalent to the American “Group Violence Intervention” which are both assembling all diverse effective legal actions based on rational choices in one preemptive strategy. Establishments of partnerships between the police authority and other law enforcement as well as to implement suitable strategies and rightly divide resources are fundamental in organized crime prevention efforts.

Syftet med följande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom Kriminalvården arbetar med kvinnliga klienter för att förebygga återfall i kriminalitet samt fortsatt brottslighet. Studien har baserats på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom Kriminalvården, samtliga kvinnor. Insamlat material har analyserats utifrån ett genusperspektiv. Från resultatet går att finna att Kriminalvården anpassats till att insatser ska utformas utifrån den enskilde individen och dennes förutsättningar. Resultaten visar också att det finns en medvetenhet inom Kriminalvården vad gäller könsroller, även om de fortsatt existerar precis som i övriga samhället. Slutsatserna är att med en större medvetenhet om dessa förhållanden kan också de vardagliga antaganden som görs utifrån individers kön synliggöras vilket därmed skulle leda till vinster för den dömde kvinnan såtillvida att adekvata insatser sätts in vilket även skulle gynna samhället i stort. Vid analys av studien framkom även behov av att i framtiden undersöka huruvida individuella insatser än mer kan anpassas till kvinnor för att förhindra återfall i brott men också för att stärka dem för fortsatt leverne i samhället utan brottslighet.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur Malmö stad arbetar brottsförebyggande genom fysiska och sociala planeringsåtgärder samt att undersöka betydelsen och vikten av samverkan mellan olika aktörer. Denna uppsats kommer avse samhällsplaneringens roll och uttryck i det brottsförebyggande arbetet. Detta syfte undersöks genom att utreda vilka fysiska och sociala brottsförebyggande planeringsåtgärder Malmö stad har vidtagit, samt vilken betydelse en samverkansprocess har och vad den innebär i Malmö stads brottsförebyggande arbete. Denna studies resultat baseras på Malmö stads egna dokument om deras brottsförebyggande samt även intervjuer med samhällsplanerare, polis och allmännytta på Malmö stad inom det undersökta området. Resultatet presenteras genom dess tre forskningsfrågor och jämförs samt kopplas sedan även till tidigare forskning av bland annat brottsförebyggande rådet och regeringen samt även teorier inom bland annat kriminologi och sociologi som exempelvis Broken Windows och Defensible space. Diskussionen med tillhörande slutsatser utgår från hur pass välgrundade åtgärderna är samt dess implementering och påverkan.

Följande studie är en kartläggning av hur aktörer i Jönköpings län arbetar med att identifiera barn och unga som befinner sig i riskzon att utveckla ett normbrytande beteende. Fokus i studien riktades mot hur aktörer i länet arbetar med risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende samt vilka bedömningsverktyg eller metoder som används för att identifiera dessa. Vidare studerades också hur samverkan mellan de olika aktörerna i länet fungerar kring att identifiera och följa upp specifika individer som riskerar att utveckla normbrytande beteenden. Datainsamlingen bestod av en enkät som förmedlades till aktörer som arbetar med barn och unga i Jönköpings län fördelat på tre delområden. Vidare genomfördes intervjuer med ett mindre urval av dessa aktörer. Resultatet visade att majoriteten av aktörerna direkt eller indirekt utgår från relevanta risk- och skyddsfaktorer i deras arbete med att identifiera barn och unga i riskzon för normbrytande beteende, men att de flesta inte tillämpar något bedömningsverktyg vid identifieringen. Samverkan i Jönköpings län fungerar generellt väl men deltagarna uppgav att det finns utrymme för förbättring. Till sist framkom det att aktörernas arbetsmetoder i stor utsträckning inte utvärderas men att arbetet till viss del följs upp. Sammanfattningsvis kan resultatet bidra till en första kartläggning kring hur länets aktörer arbetar med att identifiera och i samverkan förebygga att barn och unga utvecklar ett normbrytande beteende, som en del av Forum för social hållbarhet i Jönköpings län.

Den 1 juli 2023 träder en ny lag i kraft som innebär att kommuner i Sverige åläggs ett ansvar gällande lokalt brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var att undersöka hur kommuner i Skåne tolkar lagen, om det finns skillnader i dessa tolkningar samt vilken effekt lagen har på det preventiva arbetet. Det samlade resultatet visade att kommunerna är positivt inställda till lagen och det råder en förhoppning om att den kan höja statusen på det brottsförebyggande arbetet. Kommunerna upplever dock att trots att lagen erbjuder möjligheten att anpassa det preventiva arbetet till en lokal kontext framstår det som oklart hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt. Eftersom lagen inte ger några direktiv väljer de flesta kommunerna i studien att fortsätta sitt arbete som tidigare. Tolkningarna av lagen skiljer sig inte märkbart åt mellan kommunerna men det återstår att se om det uppstår skiljaktigheter när lagen väl träder i kraft. Resultatet av studien kan användas som stöd i att identifiera fokusområden för lagens planerade utvärdering samt vara en vägledning för framtida brottsförebyggande lagstiftning. / On July 1st 2023 a new law takes effect wherein Swedish municipalities are imposed to take responsibility for local crime prevention work. The purpose of the study was to examine how municipalities in Skåne interpret the law, if there are differences in the interpretations and what effect the law might have. The aggregated results showed that the municipalities have a positive attitude towards the law and there is hope that the law will improve the status of crime prevention work as a whole. Although the law offers the opportunity to adjust the preventative work to a local context there is uncertainty about how the work is carried out in the best way. Since the law does not give clear directives, most of the municipalities in the study choose to continue working as they did before the law. The interpretations of the law do not differ too much between the municipalities but it remains to be seen if differences arise when the law takes effect. The result of the study can be used as support for the planned evaluation of the law to identify focus areas, as well as guidance for future legislation on crime prevention.

De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete har blivit ett mer omtalat ämne den senaste tiden. På politisk nivå har det diskuterats hur detta arbete kan bedrivas på kommunal nivå för att effektivisera arbetet. Kommunerna runtom i landet står inför en stor omställning i sina organisationer kring brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete då en ny lag träder i kraft den i juli 2023. Lagförändringen innebär att ansvaret för detta arbete åläggs varje enskild kommun att ansvara för ett samarbete med kommunpolisen. Denna studie riktar sig till Kalmar kommun för att undersöka hur de arbetar utifrån samverkan, trygghetsmätningar, kompetensutveckling och hur de förbereder sig för den nya lagförändringen. Studien är av en kvalitativ ansats av semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har kombinerats med dokumentanalys och en deltagande observation med utgångspunkt från Kalmar kommuns lokala brottsförebyggande råd. / Kalmarprojektet

Introduktion och syfte:  Under en rådande bostadsbrist i Sverige antogs ett förslag i riksdagen med vision att färdigställa en miljon hem mellan åren 1965 och 1975. Många av Sveriges mest utsatta områden består av byggnader uppförda under denna tioårsperiod. Miljonprogrammets bostäder är i stort behov av renovering samt ombyggnation för att öka tryggheten för människor boende i dessa områden. Motsvarande områden finns i Danmark. Syftet med detta examensarbete är att studera hur olika bostadsbolag i Sverige respektive Århus i Danmark arbetar för ökad trygghet i utsatta områden. Ytterligare vision är att konstatera hur den fysiska miljön kan utformas för att skapa tryggare och mer attraktiva bostadsområden.  Metod: Metodvalet är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som primär datainsamling kompletterande med dokumentstudie. Resultat: Bostadsbolag i Sverige arbetar på eget initiativ för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden. Det råder idag ingen svensk lag som tvingar bostadsbolagen att vidta åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Bearbetade metoder för samverkan används endast i viss utsträckning av bostadsbolag i Sverige.Bostadsbolag i Danmark regleras av lagen för utsatta områden som innebär att allmännyttiga bostäder ska minska från 100% till 40 % innan år 2030. Lagen tvingar till förändring genom ett samarbete mellan danska kommuner och bostadsbolag.Ett bostadsområde bör vara lätt att överblicka med hög insyn och tydliga stråk. Området bör även vara fritt från isolerade och skymda platser. Genom olika utformade huskroppar blir området mindre homogent och lättare att överblicka. Kameror, belysning och porttelefoner är framgångsrika hjälpmedel för ökad övervakning. Analys: Gemensamma teman identifierades och analyserades efter genomförda intervjuer för att skapa en tematisk analys. Genom att studera återkommande begrepp under intervjuerna identifierades mönster samt likheter och skillnader. Vidare analyserades detta för att avslutningsvis besvara de tre ställda frågeställningarna. Diskussion och slutsats: I studien konstateras att samtliga intervjuade bostadsbolag arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor för utsatta bostadsområden. I Sverige sker arbetet i olika utsträckning, detta på grund av att arbetet sker på eget initiativ, jämfört med Danmark där arbetet blir tvingande av lagstiftningen. Ämnet behöver uppmärksammas på grund av de senaste årens negativa utveckling som inneburit ökad kriminalitet och brottslighet i svenska respektive danska utsatta områden.  Nyckelord: Brottsförebyggande, miljonprogrammet, omgivning, samverkan, säkerhet, trygghet, och utformning / Introduction and purpose:  An aggressive building and construction program was implemented during a period in Sweden when there was a shortage of housing units. The vision of the government of Sweden was to complete one million homes between the years 1965 and 1975. Many of Sweden's most highrisk housing areas consist of buildings produced during these ten years. Today these buildings are in a big need of renovation to increase safety for people living in these areas. Related areas are found in Denmark. The purpose of this research paper is to study how different housing companies in Sweden and Denmark work for increased safety in unsafe housing areas. Another purpose is to establish how the surroundings can be designed to create safer and more attractive residential areas. Method: The used method is a qualitative study with semi-structured interviews as the primary data collection method, together with and document study. Results: Housing companies in Sweden work on their initiative for increased security and safety in unsafe housing areas. There is currently no Swedish law forcing housing companies to work for increased security and safety. Processing methods for collaboration are only used to a certain extent in Sweden. The law regulates housing companies in Denmark for unsafe housing areas, which means that public housings need to decrease from 100% to 40% by the year 2030. The law forces change through cooperation between Danish municipalities and housing companies. According to the interviewed respondents, a housing area should be easy to locate with high transparency and walkways. A housing area should also avoid isolated and obscured spots. The area becomes less homogeneous and easier to locate through differently designed housings. Cameras, lighting, and intercoms are successful tools for increased surveillance. Analysis: After the interviews, common themes were identified and analyzed to create a themed analysis. By studying recurring concepts during the interviews, patterns, similarities, and differences were identified. The patterns were later analyzed to finally answer the three asked questions. Discussion and conclusion: The study states that all interviewed housing companies work with safety and security issues for unsafe housing areas. In Sweden, the work occurs to varying degrees since the housing companies work with crime prevention issues on their initiative. Compared with Denmark, where the work becomes mandatory by legislation. The challenge needs attention due to the negative development of recent years, which has meant increased crime and criminality in Sweden´s unsafe housing areas. Keywords: Cooperation, crime prevention, environment, housing design, safety, security and “The one million program”.